med anledning av skr. 1999/2000:60 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1999
I regeringens skrivelse 1999/2000:60 redogörs för verksamheten i
Europeiska unionen under 1999. Av särskilt intresse för framtiden är dels
de rekommendationer och förslag som EU lämnar om Sveriges politik,
dels redogörelse för nyligen antagna direktiv.
Den ekonomiska och monetära unionen
Under detta avsnitt berörs bland annat det svenska
konvergensprogrammet. I kommissionens utlåtande över detta slås det
fast att Sverige förväntas vid lämplig tidpunkt fatta beslut om att delta i
ERM2. Utan att ha deltagit i växelkursmekanismen under två år är inte
de formella kraven för ett inträde i EMU uppfyllda. Det är därför
bekymmersamt att regeringen inte har en klar målinriktning för när ett
deltagande i ERM kan påbörjas. Det vore värdefullt att tidsplanen för när
så kan ske fastläggs.
Kommissionen säger också i sitt yttrande att Sverige "beslutsamt och
aktivt" skall fortsätta med att lätta på det "mycket höga" skattetrycket för att
stimulera till ökad sysselsättning.
I skrivelsen tycks inte regeringen inse det fulla allvaret i kommissionens
yttrande. Man uttrycker att skattesänkningar är möjliga år 2000. Vi vet nu
vilka skatter som sänkts och hur stora sänkningarna är. De är långt ifrån
tillräckliga. Sverige har rentav relativt andra länder ökat skattetrycket. Vad
som även här måste till är en klar prioritering av sänkt skatt. Moderata
samlingspartiet har i sitt budgetalternativ presenterat skattesänkningar som
dels underlättar en uthållig tillväxt, dels ger ett ökat utrymme för människor
att disponera sina egna medel. Trots att dessa sänkningar är cirka 90 miljar-
der högre än regeringens år 2002 ligger skattetrycket efter dessa sänkningar
en bra bit över genomsnittet i EU.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett samlat förslag till
skattesänkningar som gör att Sverige blir ett attraktivt land för såväl indivi-
der som företag.
Det ekonomiska och sociala samarbetsområdet
I den svenska handlingsplanen för sysselsättning betonas att åtgärder för
att främja företagandet i inte minst små och medelstora företag och ett
allmänt gott företagsklimat är centrala områden. Skattepolitiken pekas ut
som en viktig del i detta. Det ekonomiska utbytet av utbildning och
arbete bör öka.
Regeringen lever inte upp till sina egna mål. De skattesänkningar som
beslutats är långt ifrån tillräckliga. I budgetförslaget från Moderata samlings-
partiet hösten 1999 finns ett program för skattesänkningar som bättre
uppfyller den svenska handlingsplanen. Vidare säger kommissionen i sin
rapport att medlemsländernas översyn av skatte- och bidragssystemen går
alltför långsamt. Även i detta perspektiv måste Sverige påskynda såväl
skattesänkningar som förändringar av de sociala systemen. Ett tydligt
exempel är den snabba ökningen av sjukskrivningarna i den offentliga
sektorn.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till en ny och
effektivare politik inom detta område.
Alkohol och tobak
Regeringens handlingslinje inför upphörandet av det svenska undantaget
av införselregler för alkohol och tobak vann ingen framgång. Att envist
vägra påbörja en anpassning till den inre marknaden också inom dessa
varuområden har inte varit framgångsrikt. Att utan egen planering nu
ansluta sig till Finlands övergångslösning är att göra det bästa möjliga av
en besvärlig situation som regeringen med sitt senfärdiga agerande
ensam bär ansvar för. Vi hälsar med tillfredsställelse att slutet på det
svenska undantaget nu kan skönjas. De ändrade införselreglerna måste
följas av en anpassning av de svenska skatterna på dessa varor. I annat
fall riskerar den organiserade brottsligheten att öka. Regeringen bör
komma med förslag till sänkta alkoholskatter till i första hand dansk
nivå. Förslaget bör läggas i sådan tid att de nya skatterna kan börja gälla
från halvårsskiftet.
Punktskatter
Rådet arbetar för att ett ramdirektiv skall skapas inom
energiskatteområdet. Enligt skrivelsen stöder Sverige kraftfullt detta
arbete.
Uttalande av miljöministern antyder att Sverige skulle vilja se att detta
direktiv innebär höjda eller rentav kraftigt höjda energi- och miljörelaterade
skatter. Redan i dag har Sverige höga energiskatter. Ett EU-direktiv får enligt
vår mening inte innebära ytterligare höjning av de svenska energiskatterna.
Hänsyn måste också tas till konkurrens från länder utanför EU. En alltför stor
skillnad i skattenivåer riskerar driva produktion till länder där miljö-
restriktioner är mindre omfattande.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett samlat förslag till skattesänkningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ny och effektivare politik på sysselsättnings-
området,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lägre alkoholskatter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett nytt EU-direktiv på energiskatteområdet.