med anledning av skr. 1999/2000:7 Ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen
Barnen i det fortsatta
Östersjösamarbetet
Regeringens skrivelse " Ekonomisk utveckling och
samarbete i Östersjöregionen" innehåller, förutom en
redogörelse för de förändrade politiska och ekonomiska
förutsättningarna, också en redogörelse för svensk östersjö-
politik sedan 1989 med tonvikt på åtgärder på det
ekonomiska området samt åtgärder för att bidra till en
demokratisk samhällsutveckling.
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den
ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.
Barnkonventionen innebär en ny epok i arbetet med barns och ungas
villkor. Det är första gången barns egna mänskliga rättigheter formuleras i ett
internationellt bindande avtal. Barnkonventionen uttrycker världssamfundets
samlade syn på barn och ger därmed alla länder ett gemensamt språk och ett
gemensamt mål.
Konventionen utgår ifrån att barndomen har ett värde i sig och att barn är
en utsatt grupp i samhället med särskilda behov av omvårdnad och skydd
som också innefattar ett rättsligt skydd. Konventionen tillerkänner barn
grundläggande medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter. Den bygger på fyra viktiga principer:
- att barnet har rätt till likvärdiga villkor,
- att barnets bästa skall beaktas vid alla beslut,
- att barnet har rätt till liv och utveckling samt
- att barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad.
Den sociala situationen för många barn i Polen, de baltiska
staterna och i övriga delar av det som tidigare utgjorde
Sovjetunionen är på många håll katastrofal. I detta område
finns barn som uthärdar tillvaron genom att använda droger
eller sniffa lim. Dessa barn är ofta bortglömda och övergivna
av samhället.
I Lettland räknar man med att cirka 15 000 barn lever på gatan. Situationen
är liknande i andra länder i regionen. Som exempel kan nämnas att av de
2 miljoner barn som bor i Moskva är 250 000 11-18-åringar som är eller
riskerar att bli gatubarn.
Det tilltagande våldet med barn och ungdomar inblandade är en allvarlig
signal till oss alla. Ungdomar som arresteras på gatan eller andra offentliga
platser är inte sällan påverkade av droger och det är inte helt ovanligt att de
blir diagnostiserade som kroniska alkoholister.
Många barn- och ungdomsorganisationer har slagit larm om misshandel
och övergrepp som driver barnen ifrån sina hem till ett liv som missbrukande
och kriminella gatubarn. Unga Örnars systerorganisationer i Lettland och
Litauen bekräftar denna bild.
Med barnkonventionen i beaktande, och med vetskap om de miserabla
förhållanden som många barn lever under, är det viktigt att Sverige i sitt
fortsatta samarbete inom Östersjöregionen på ett långsiktigt och målmedvetet
sätt försöker förbättra den sociala situationen för barnen i området.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att beakta barnperspektivet inom det
fortsatta Östersjösamarbetet.