Barnen i det fortsatta Östersjösamarbetet
Regeringens skrivelse " Ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen" innehåller, förutom en redogörelse för de förändrade politiska och ekonomiska förutsättningarna, också en redogörelse för svensk östersjö- politik sedan 1989 med tonvikt på åtgärder på det ekonomiska området samt åtgärder för att bidra till en demokratisk samhällsutveckling. FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.
Barnkonventionen innebär en ny epok i arbetet med barns och ungas villkor. Det är första gången barns egna mänskliga rättigheter formuleras i ett internationellt bindande avtal. Barnkonventionen uttrycker världssamfundets samlade syn på barn och ger därmed alla länder ett gemensamt språk och ett gemensamt mål.
Konventionen utgår ifrån att barndomen har ett värde i sig och att barn är en utsatt grupp i samhället med särskilda behov av omvårdnad och skydd som också innefattar ett rättsligt skydd. Konventionen tillerkänner barn grundläggande medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den bygger på fyra viktiga principer:
- att barnet har rätt till likvärdiga villkor,
- att barnets bästa skall beaktas vid alla beslut,
- att barnet har rätt till liv och utveckling samt
- att barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad.
Den sociala situationen för många barn i Polen, de baltiska staterna och i övriga delar av det som tidigare utgjorde Sovjetunionen är på många håll katastrofal. I detta område finns barn som uthärdar tillvaron genom att använda droger eller sniffa lim. Dessa barn är ofta bortglömda och övergivna av samhället.
I Lettland räknar man med att cirka 15 000 barn lever på gatan. Situationen är liknande i andra länder i regionen. Som exempel kan nämnas att av de 2 miljoner barn som bor i Moskva är 250 000 11-18-åringar som är eller riskerar att bli gatubarn.
Det tilltagande våldet med barn och ungdomar inblandade är en allvarlig signal till oss alla. Ungdomar som arresteras på gatan eller andra offentliga platser är inte sällan påverkade av droger och det är inte helt ovanligt att de blir diagnostiserade som kroniska alkoholister.
Många barn- och ungdomsorganisationer har slagit larm om misshandel och övergrepp som driver barnen ifrån sina hem till ett liv som missbrukande och kriminella gatubarn. Unga Örnars systerorganisationer i Lettland och Litauen bekräftar denna bild.
Med barnkonventionen i beaktande, och med vetskap om de miserabla förhållanden som många barn lever under, är det viktigt att Sverige i sitt fortsatta samarbete inom Östersjöregionen på ett långsiktigt och målmedvetet sätt försöker förbättra den sociala situationen för barnen i området.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att beakta barnperspektivet inom det fortsatta Östersjösamarbetet.
Stockholm den 26 oktober 1999
Monica Green (s)
Carina Adolfsson (s)
Marina Pettersson (s)