Öresundsregionen framhålls som en europeisk mönsterregion för regionalt samarbete och gränsöverskridande utveckling. Denna slutsats har dragits långt innan den fasta förbindelsen påbörjades. Det finns välgrundad anledning att tro att utvecklingen kommer att accelerera när förbindelsen öppnas. Det är mindre än ett år kvar tills Öresundsbron öppnas för trafik, en bro som många hoppas ska skapa förutsättningar för högre tillväxt och för ett än större utbyte mellan Skåne och Själland. Bron är en av förutsättningarna för att öka möjligheterna för att detta ska uppnås, dock finns det i dag hinder som begränsar. Dessa hinder måste bearbetas för att hjälpa regionen på traven. Hinder som upptäcks måste snabbt bearbetas för att skapa den positiva anda som alla förväntar sig.
Regeringen har i rapporten "Öresund - en region blir till" påtalat på ett positivt sätt många av de problemställningar som i dag finns och skriver att dessa skall lösas. Dock finns det fortfarande inga konkreta förslag att ta ställning till.
Vi vill peka på några punkter där regeringen snarast måste förändra förut- sättningarna.
- Priset på överfart på Öresundsbron
- Information om Öresundsregionen
- Väg E 22
- Studentens villkor
- Lagar och förordningar
- Extern handel
1 Priset för överfart Öresundsbron
Avgiften för arbetspendling över bron behöver sänkas, inte bara för dem som åker kollektivtrafik utan även för de som dagligen behöver använda sin bil. Med en pendlingskostnad på 4.000 kronor (icke avdragsgillt) begränsas möjligheten att arbetspendla med bil kraftigt. Bilpendling är det enda realistiska alternativet utanför Malmö/Lund, eftersom annan kollektivtrafik (buss) inte planerats tillfredsställande. Den avgift som i dag är föreslagen öppnar bara upp för arbetspendling i de fall där man har en mycket hög lön. Med en halvering av kostnaden för att arbetspendla omfattas däremot stora delar av arbetsmarknaden av möjligheten att arbetspendla över bron. Genom en måttlig höjning av priset för dem som åker sällan, cirka tio kronor per resa, och en omförhandling av Öresundskonsortiets avtal för att skapa en marknadsanpassning, för att kunna genomföra det övergripande målet - en gemensam arbets- och bostadsmarknad - är detta möjligt.
2 Information om Öresundsregionen
Det finns i dag ett stort intresse från företag utanför Öresundsregionen för etableringar i regionen. För att ytterligare dra till sig företagsetableringar behövs informationsinsatser, även på nationell nivå. Därför måste regeringen arbeta fram en informationsstrategi.
3 Väg E 22
En utbyggnad av E22 till genomgående motorväg är viktig från flera utgångspunkter. Utan fungerande kommunikationer från bron till Sydöstra skåne, och resten av östra Sverige, begränsas regionens växtkraft. Restiden inom Skåne måste minimeras. En förutsättning för integration i regionen är att kommunikation mellan människor görs enkel.
4 Studentens villkor
Ett nätverksuniversitet har skapats i regionen som består av 11 olika universitet och högskolor på bägge sidor av sundet, för att skapa ett bredare utbud av undervisningsalternativ, men också för att skapa en mer dynamisk forskning. Detta är mycket positivt. Dock finns det fortfarande ett stort hinder för den enskilde studenten. Kurser och betyg är i dag inte harmoniserade, det innebär att man inte kan läsa och tillgodoräkna sig kurser på bägge sidor av sundet för att erhålla en examen. Detta hinder måste undanröjas. Det självklara måste vara att sätta studenten och hennes val i centrum. Man måste kunna läsa in en examen inom ramen för Öresundsuniversitetet.
Även övrig skolgång måste kunna vara möjlig på bägge sidor om Öresund. Elevens och dess föräldrars självklara val måste här råda.
5 Lagar och förordningar
Det är ju självklart att det mellan två länder finns många lagar och för- ordningar som är olika. Vi vill slå fast att vår avsikt inte är att en total likhet ska råda, detta vore orimligt, utan snarare är det positivt att det finns olikheter. Mångfald och konkurrens kan i vissa stycken vara bra. Dock finns det vissa bitar som måste belysas. Reglerna måste vara entydiga och hållbara. De enskilda människorna ska alltid kunna få korrekt information om vad som gäller från våra myndigheter, därför ställs det ett mycket stort krav på att samma information ska lämnas både från svenska som danska myndigheter. Den enskilda medborgaren får inte ramla mellan stolarna vad avser vilka regler som gäller löne-, skatte- och socialförsäkringssystemen. Även skillnaderna i arbetsrättslagstiftning i kombination med kollektivavtalens olika struktur och innehåll behöver det informeras om.
En översyn om hur Sverige och Danmark har infört olika EU-direktiv behöver också göras. Ett exempel är EU-direktivet om ekologisk odling, där Sverige ensidigt har fördjupat innebörden med Kravmärkning av de svenska produkterna. Olikheter av detta slag måste åtgärdas. För att öka regionens dragningskraft är det viktigt att våra båda länder tillämpar EUs direktiv på ett likartat sätt och inte snedvrider konkurrensen inom regionen i onödan.
6 Extern handel
Inom regionen i dag finns ett stort intresse för att etablera externa köp- centrum. I Skåne i dag ser vi tendenser till att länsstyrelse och regering går in, många gånger mot kommunernas vilja, och stoppar planläggning för dylika områden, delvis efter påtryckningar från Danmark. Detta är från vår sida inte acceptabelt och ligger inte i konsumenternas intresse. Vi vill i detta sammanhang påminna om att stora etableringar av köpcentrum planeras på den danska sidan sundet, det med danska regeringens godkännande. Vi anser att de skånska kommunernas planläggningsmakt inte får inskränkas av länsstyrelse och regering, bara när en detaljplan strider mot uttalade riksintressen borde sådan inskränkning kunna ske. Det är högst rimligt att besluten fattas av kommunen som så att säga är expert på och är bäst skickad att bedöma och avgöra frågor om extern handel.
7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Öresundsregionen.
Stockholm den 1 oktober 1999
Ewa Thalén Finné (m)
Sten Andersson (m)
Jan Backman (m)
Inga Berggren (m)
Maud Ekendahl (m)
Ingvar Eriksson (m)
Margit Gennser (m)
Gun Hellsvik (m)
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Lars Lindblad (m)
Bertil Persson (m)
Anna Åkerhielm (m)