Övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle ställer stora krav
på nytänkande och omprövning hos samhällets olika delar - stat,
marknader och gemenskaper. För att människor och företag i Sverige
skall ges möjligheter att växa krävs det en politik som fungerar för ett
samhälle i förändring. Det handlar om att ge svenska ungdomar
möjligheter att ta del av och lära sig av utvecklingen i omvärlden. Vi
föreslår därför att det skall fattas beslut om ett program för utbyggnad av
infrastruktur till Sveriges alla grund- och gymnasieskolor, för att skapa
en god grund för vidare utbyggnad till människor och företag över hela
Sverige.
Bredbandssatsningen ingår i en målmedveten satsning på grund- och
gymnasieskolan, bland annat genom att skolgången individualiseras,
informationstekniken prioriteras i lärarutbildningen, lärarstuderande ges
utökade möjligheter att fullgöra delar av lärarutbildningen utomlands, och
tillgång ges till kontinuerlig kompetensutveckling för lärarna.
Det handlar också om att skapa ett gott svenskt näringsklimat med tillgång
till välutbildad arbetskraft och en god tillgång till riskkapital. I syfte att
trygga tillgången till kunnigt riskkapital i Sverige - och underlätta för
företag
att knyta personal till sig - bör dubbelbeskattningen på aktievinster avskaffas
och beskattningen av personaloptioner ses över och bli konkurrenskraftig.
Antalet utbildade civilingenjörer bör ökas.
Det handlar om att Sverige skall ligga långt framme när det gäller
forskning om informationsteknik, bioteknik och medicin och skärnings-
punkterna mellan de olika områdena.
Slutligen handlar det om att regelverket skall garantera den personliga
integriteten. Det skall vara stabilt, teknikneutralt och inte sätta hinder i
vägen
för yttrandefriheten eller den tekniska utvecklingen. Det skall fungera i en
global tillvaro.
Sverige har goda förutsättningar att ligga långt framme när det gäller de
ovan beskrivna områdena. Förslagen i denna motion syftar till Sverige även
fortsättningsvis skall vara ett land som tar informationssamhällets möjlig-
heter tillvara.
2 Fia och Ali, två unga världsmedborgare
2.1 Fia och Ali tror på framtiden
Fia och Ali är två svenska högstadieungdomar, båda femton år gamla.
Fia bor i Södertälje och Ali bor i Södra Ryd utanför Skövde.
Alis familj kom till Sverige som flyktingar i mitten av åttiotalet. Ali minns
inte mycket från den tiden, men både mamma och pappa hade svårt att få
jobb, trots sina akademiska meriter. Han minns dock den långa tiden i
flyktingförläggningen. Trots sin civilingenjörsexamen och goda språk-
kunskaper fick Alis pappa inte möjlighet att söka jobb direkt när familjen
kom till Sverige. I stället tvingades familjen bo i en flyktingförläggning långt
från vänner och bekanta och långt från intellektuell och social stimulans. "En
påtvingad långtidsarbetslöshet", brukar Alis pappa säga om den första tiden i
Sverige. Han är övertygad om att det var den tiden som gjorde det nästan
omöjligt för honom att i dag få ett jobb som svarar mot hans utbildning.
Fia är född och uppvuxen i Södertälje. Så länge Fia kan minnas har pappa
jobbat i byggsvängen och mamma inom hemtjänsten. Fram till dess att Fia
och hennes bröder började skolan jobbade mamma halvtid, men för några år
sedan gick hon upp till heltid. Hela familjen hade sett fram mot de extra
tusenlappar som hushållskassan skulle utökas med. Vad skulle man göra med
pengarna? En utlandssemester, tyckte mamma, en parabolantenn tyckte
pappa och bröderna, medan Fia ville ha ett Internetabonnemang. Nu blev det
ingendera. Marginaleffekten med ökade skatter och minskade bidrag åt upp
80 procent av löneökningen. Dubbelt så mycket jobb för mamma, men så
mycket mer pengar i hushållskassan blev det inte.
Både Ali och Fia är övertygade om att de kommer klara sig bra i
framtiden. Det beror inte på att de tycker det går bra för Sverige eller
samhället, utan snarare på att de litar till sin egen kraft och till den breda
möjlighetshorisonten i samhället.
Ali vill bli civilingenjör som sin far. Tyvärr finns det inget teknikprogram
som Ali kan välja på gymnasiet, så han har valt det naturvetenskapliga
programmet i stället. Det stora målet är att komma in på en ingenjörs-
utbildning av allra bästa klass. KTH:s IT-universitet i Kista eller Stanford
University i Silicon Valley lockar mest. Med de utbildningarna kan man få
jobb var som helst i världen, säger Ali.
Fia har Spice Girls att tacka för mycket. Tack vare sitt stora intresse för
dem gav sig Fia tid att lära sig om Internet, chat-grupper och e-post. Själva
intresset för tjejgruppen har svalnat, men intresset för Internet som
kommunikations- och inlärningsverktyg har ökat. Fias familj har fortfarande
inget Internetabonnemang. Det beror inte på kostnaden för själva
abonnemanget, utan snarare på att det blir för dyrt att surfa. Telias minuttaxa
på lokalsamtal är bland de dyraste i Europa. Det är tur att Fias skola är en av
Stockholmsområdets få skolor med bredbandsaccess. Det innebär att Fia kan
stanna kvar efter skolan och jobba med sina Internetprojekt. Precis sånt vill
Fia jobba med i framtiden, helst på en webbyrå som ICON Medialab eller
Spray.
Både Ali och Fia är intresserade av politik, men inte den gamla tidens
politik där politiker mest satt som patroner och bestämde över andra
människors liv i stat, kommun och landsting. Nej, den spännande politiken
handlar om hur Sverige och de som bor i vårt land skall kunna utvecklas i det
nya samhället och i den nya ekonomin som växer fram. Den spännande
politiken handlar om vilka värderingar som lägger bäst grund för den goda
framtiden. Den spännande politiken handlar om vilka som är de bästa
besluten i dag för att få den bästa morgondagen. Hinder kan rivas för att
släppa fram människors skapande kraft, och människor kan ges verktyg för
att lyckas i en ny och föränderlig värld. Om detta borde politiken handla.
2.2 Värderingarna som får Fia och Ali att växa
Ända sedan Upplysningstidens filosofer, ända sedan trumpetsignalen i
Beethovens Leonorauvertyer har liberalismen velat ha ett bestämt slags
människa.
Hurdan? Enkelt uttryckt: en som växer.
Så skriver Lars Gustafsson i För liberalismen - en stridsskrift. Det är ord
som i stora drag beskriver utgångspunkten för alla viktiga tänkare i de
liberala idéernas historia. Ställningstagandet för individens värde och
värdighet, och kampen för hennes möjligheter att få utvecklas är
liberalismens hårda kärna. Och detta är fortfarande vad politiken skall
syfta till. Både Fia och Ali skall ges utrymme och verktyg att växa som
människor. Genom egna erfarenheter, utbildning och eget arbete skall Fia
och Ali lära sig ansvarstagande, eget beslutsfattande och
omhändertagande.
Att människor skall ges utrymme att växa är en del av en modern
jämlikhet. Det går på tvärs med en gammaldags jämlikhet som säger likhet i
ekonomiskt utfall, i stället för att alla skall ha samma möjligheter. En
angelägen politisk uppgift i dag är att ge alla en chans att göra det bästa av
sig själva. Den jämlikhet vi gillar betonar allas möjligheter att bli något. Var
och en är något, men skall också kunna bli något mer. En modern jämlikhet
tillåter Fia och Ali att växa.
"Företagsamhet är något mer än bara Astra och Scania", säger Fia.
"Företagsamhet i ordets bredaste bemärkelse står för ett karaktärsdrag, och
innebär att vi bryr oss om människor och företeelser runt omkring oss",
fortsätter hon. Företagsamhet och engagemang är positiva krafter, som på
många sätt är nyckeln till både människors och samhällets växt. Nära
besläktat med företagsamheten är skapandet. Människors och samhällens
skapar- och tillväxtkraft hämtas ur ett komplext samspel mellan många
faktorer. Skapandet springer ur människor som Fia och Alis utvecklings-
intresse, nyfikenhet, upptäckarglädje och strävan efter nya möjligheter.
Skapandet finns inom oss alla. Det kan uppmuntras, men det kan också
dödas. Skapandet kan knappast styras eller organiseras på politisk väg,
däremot kan det tyngas ned och helt kuperas.
I grunden är drivkrafterna för mänsklig, ekonomisk och social växt
oföränderliga över tiden. De går tillbaka till människans intresse av personlig
utveckling, av att utröna det okända, av att tänja gränser, av att helt enkelt
få
det lite bättre. Det intresset, den goda kraften, är drivkraften bakom
samhällens utveckling. En politik skall uppmuntra drivkraften att förbättra
verkligheten för sig själv.
Eller, som den numera bortgångne ekonomen Julian Simon uttryckte det:
"Vi rider på den starkaste vågen av alla, driften att skapa lite mer än vi
använder, och lämna efter oss en värld som är lite bättre än då vi trädde in i
den." Det skall vara lätt att surfa på den vågen för Fia och Ali. Det utvecklar
och skapar välstånd i vårt samhälle. Samhällets välståndsnivå är inte mer än
summan av den enskilda människornas lyckade livsprojekt. Fia och Ali skall
ha de bästa förutsättningarna att lyckas med sina livsprojekt.
Fia och Ali växer med ansvar.
"Att kunna ta ansvar är ett tecken på mognad", säger Ali. Hans pappa har
ofta pratat om vikten av att göra rätt för sig, att ta ansvar. Och visst är
förmågan att ta ansvar ett tecken på mognad och på växt. Det ansvar vi har
varierar med de sociala och politiska strukturer vi verkar i, men det kan växa
genom mognad och utveckling. Vi är ansvariga inför samhället och inför oss
själva. "Jag är så'n" är ingen ursäkt för ett skamligt uppträdande. Det
fungerar inte ens som neutral beskrivning, för vi är aldrig entydigt någonting.
Vi blir det vi är genom de beslut vi själva fattar. I en tid där en nytt
samhälle
formas är få värderingar mer angelägna än det egna ansvaret.
Ansvar och företagsamhet är goda värderingar som får människor att växa
och lägga grund för det goda samhällets utveckling. Ansvar och
företagsamhet är de bästa värderingar Fia och Ali kan få med sig in i ett
föränderligt och komplext samhälle.
2.3 Riv hinder och öppna för den egna kraften
En politik som öppnar för Fias och Alis kreativitet och skapande krafter
måste börja med att riva de hinder som satts upp för människans egen
kraft. Ekonomisk frihet är naturligtvis oumbärlig för den som eftersträvar
utrymme för människor att utvecklas. En avreglerad arbetsmarknad ger
Fia och Ali chansen att konkurrera om jobben med de redan etablerade
på arbetsmarknaden. Hinder i form av omfattande byråkrati och höga
krav på juridiska kunskaper för att starta företag måste avskaffas. Där
detta inte är möjligt måste regelverket avsevärt förenklas. Regler som
direkt motarbetar att unga människor försöker förbättra sin egen tillvaro
genom eget arbete, exempelvis fribeloppet i studiestödssystemet, måste
bytas ut.
Världens högsta skatter utgör tunga bojor för den egna kraften och
kreativiteten. De många regleringarna blir ett nät som hindrar och håller igen
skapande. En politik för framtiden skall se det som en angelägen uppgift att
sänka trösklarna, och befria från bojorna som hämmar växt.
Utöver detta behöver Fia och Ali de goda verktygen att utnyttja sin egna
kraft på allra bästa sätt. För detta har inte minst utbredningen av
informationsteknik i samhället betydelse.
3 Ge Fia och Ali biljetten in i framtiden
3.1 Staten, kapitalet och den lilla världen
Övergången från industrisamhället till kunskapssamhället ställer stora
krav på nytänkande och omprövning hos samhällets olika delar - stat,
marknader och gemenskaper. Vilka institutioner från industrisamhället
kommer fungera väl även i framtiden, vilka förbättringar krävs och vilka
nya institutioner kommer att behövas? Vilka lagar och regler kommer
vara relevanta, vilka kommer behöva ses över och vilka nya lagar och
regler krävs för att kunskapssamhället skall fungera väl?
Moderata samlingspartiets grundläggande syn på ansvarsfördelningen i
samhället utgår från att statens uppgifter inkluderar lagstiftning, myndighets-
utövning samt att svara för en grundläggande infrastruktur. På de många
tusen olika marknaderna skall de frivilliga bytena av varor och tjänster ske
fritt och utan statlig inblandning. Statens roll begränsas till att svara för de
grundläggande lagarna och reglerna, värna om institutionernas legitimitet
samt att för sin egen räkning uppträda som en kompetent, välupplyst kund.
Det civila samhället bör spela en betydligt större roll i samhället än i dag.
Den revolutionerande utvecklingen av friskolor, fridagis och andra
verksamheter kommer att ha stor betydelse för att kunskapssamhället blir ett
gott och inkluderande samhälle.
För att Sverige skall kunna förbli bli ett attraktivt land att leva och
utvecklas i krävs en ständig strävan efter att skapa ett så bra företags- och
individklimat som möjligt. I sin lagstiftande och reglerande roll bör staten
sträva efter att skapa goda och långsiktigt hållbara lagar och regler som
skapar fria och konkurrensutsatta marknader. Lagstiftningen bör ske på ett
teknikneutralt sätt som gör att nya lagar och regler inte ständigt måste stiftas
efter varje ny innovation och vid varje avtalstillfälle. Samma grundläggande
principer bör sålunda genomsyra regleringen av mobiltelefoni, bredband,
kabel-TV och det gamla kopparaccessnätet för att ta några exempel. Fri
konkurrens, undvikande av monopol och oligopol, mångfald på utbudssidan,
god kvalitet och service och respekt för ingångna avtal är några exempel på
grundläggande principer som bör gälla som utgångspunkt för det statliga
agerandet.
3.2 Bredband
Tillgången till en billig och effektiv infrastruktur på IT-området är en
viktig förutsättning för Sveriges framtida utveckling. En
bredbandsuppkoppling ger möjlighet till snabb, interaktiv, dubbelriktad
kommunikation med överföring av stora mängder information, som kan
bestå av ljud, bild och text i olika kombinationer. Såväl skola som
sjukvård kan revolutioneras med hjälp av den tekniken. Det blir möjligt
för en patient att även vid stora geografiska avstånd få "träffa" en
specialist, och att få avancerad kirurgi utförd på distans. För människor
med funktionshinder kan en möjlighet till bredbandsöverföring betyda
enorma förenklingar i vardagen. Moderata samlingspartiet har redan
tidigare tagit ställning för att bredbandsuppkopplingar till skolorna måste
prioriteras.
Moderata samlingspartiet delar inte uppfattningen att utbyggnaden av IT-
infrastrukturen inte kan ske på kommersiella villkor, och att olika typer av
stöd och subventioner därmed är oundvikliga. Debatten har kommit att
handla om hur dessa stöd och subventioner skall kunna utformas på bästa
sätt. Vi hävdar dock bestämt att man i allmänhet underskattar de
kommersiella företagens vilja till investeringar och risktagande. Det finns i
dag flera företag som utan subventioner bygger bredband i Sverige, eller som
vill ta sig in på den svenska marknaden. Sverige blev mobiltelefontätast i
världen utan omfattande statliga subventioner av varken telenät eller
telefoner. Alltför omfattande statliga insatser på området riskerar i stället
att
skrämma bort möjliga investerare från den svenska marknaden, samtidigt
som man också löper risk att stora mängder skattemedel investeras i en
teknik som inom kort kan vara föråldrad. Utbyggnaden kan och skall därför
huvudsakligen ske på marknadsmässiga grunder.
Vi har redan tidigare föreslagit att resurser skall göras tillgängliga för att
alla landets gymnasieskolor skall få tillgång till bredbandsuppkoppling,
eftersom vi menar att tillgång till en bra skola är ett oavvisligt offentligt
ansvar. Möjligheter måste skapas att välja den teknik som är den bästa i det
enskilda fallet. I regioner med behov av stor bredbandskapacitet kommer det
sannolikt under överskådlig tid att vara optisk fiberkabel som är det bästa
alternativet. Vi konstaterar att en sådan bredbandsutbyggnad redan i dag äger
rum i storstadsregionerna, bland annat via kabel-TV-företagen. I regioner
med mindre kapacitetsbehov kan det vara lämpligt att välja någon annan
teknik, exempelvis via radiolänk, som också ger goda möjligheter till
informationsöverföring.
Vi anser således att alla landets grund- och gymnasieskolor bör ges
tillgång till bredband, där staten bör upphandla tjänsten. Genom att varje
skola ges tillgång till bredband kommer det att finnas en bra grund för
fortsatt allmän utbyggnad över hela landet. Möjligheterna för hushåll och
företag att få en uppkoppling till en rimlig kostnad ökar. Utöver detta kan ett
särskilt stöd behöva ges för uppkoppling i glesbygd. Möjligheter till framtida
konkurrens kan behöva stimuleras, exempelvis genom kanalisationsstöd i
någon form.
Moderata samlingspartiet välkomnar att intresset för en väl fungerande
svensk IT-infrastruktur har vaknat hos andra politiska partier på senare tid,
och att det kommer signaler om att området har hög prioritet även från
regeringshåll. Det är emellertid oroande att åtgärder dröjer. Den
kommersiella bredbandsutbyggnaden riskerar att komma av sig så länge det
råder osäkerhet kring omfattningen av de statliga insatserna. Det är därför
angeläget att det skyndsamt fattas beslut i frågan för att ingen ytterligare tid
skall gå till spillo.
3.3 Avveckla det digitala marknätet
Satsningen på marknätet för digital TV har blivit ett stort fiasko. Höga
kostnader, kanaler som inte vill sända, få dekodrar sålda och få tittare,
kraftiga förseningar och orealistiska planer har gjort att den miljard
projektet kostat hittills framstår som bortkastade pengar. Resultatet visar
också att den politiska styrning som präglat projektet passar sällsynt illa i
den nya ekonomin och för nya medier.
Urvalet av de kanaler som skulle få sändningstillstånd skedde utan
överväganden kring kanalernas kommersiella möjligheter eller drivkrafter.
När regeringen meddelade sändningstillstånd bekräftades den politiska
styrningen. Kanalerna tvingas anlita de statliga monopolbolagen Senda och
Teracom. Ägarförhållanden liksom innehållet i kanalerna regleras på ett sätt
som för tankarna till förhandsgranskning eller censur.
Som försvar för det digitala marknätet har anförts att det skulle vara
nödvändigt för att nå samtliga hushåll. Emellertid konstateras i en av Ernst
& Young framtagen rapport för Digital-TV-kommittén: "I princip hela den
del av befolkningen som inte är kabel-TV-ansluten kan potentiellt ta emot
televisionssändningar från satelliter, antingen direkt eller via olika former av
matar-/kabelnät." "Det innebär att så gott som hela svenska befolkningen kan
se public service-kanaler digitalt även om ett marknät inte byggs."
Idag är ca 42 procent av tv-tittarna anslutna till kabel-tv, ca 23 procent
nyttjar satellit via egen parabol eller parabolöar medan bara en tredjedel av
tittarna har TV-sändningar enbart via marknätet.
Frekvensutrymmet i etern är begränsat och skall räcka till tv, radio,
personradiotrafik, mobilteletjänster och i en snar framtid radiobaserat
bredband. Det gör det angeläget och nödvändigt att utnyttja frekvenserna
effektivt och till rätt saker. Ernst & Young har uppskattat värdet av det
frekvensutrymme som upptas av TV-sändningar till 28 miljarder kronor
under tio år, varav 14 miljarder kronor för det digitala nätet. Beräkningen
baserades på erfarenheter från amerikanska frekvensauktioner.
Frågan om verksamheten i det digitala marknätet bör grundas på
marknadsmässiga överväganden bland aktörerna på marknaden. Det gäller
bland annat de radio- och TV-företag som har ett naturligt intresse av att
utveckla formerna för digitala sändningar men också företag som utvecklar
olika former för digital kommunikation.
Staten bör inte vidare engagera sig i frågan om val av teknik för digitala
sändningar av radio och TV, vare sig direkt eller indirekt. Mot den
bakgrunden bör staten avyttra sitt ägande av företag inom detta område. Efter
försöksperiodens slut bör frekvenserna inom detta frekvensområde bjudas ut
till auktion parallellt med andra frekvenser.
Ett mycket litet antal tittare, ca 350 st, har hittills frivilligt köpt dekoder
för
marknätet. Eftersom inte någon köper frivilligt har det statliga bolaget
Teracom skapat ett nytt bolag, Boxer, vilket Teracom äger till 90 procent.
Boxer har enligt mediauppgifter garanterat beställningen av 100 000
dekodrar från Nokia till en beräknad kostnad om ca 250 miljoner kronor.
Avsikten är att genom subventionerade priser snabbt få ut dekodrarna på
marknaden. Det finns enligt vår uppfattning ingen anledning att bygga upp
en statligt ägd verksamhet för dekoderuthyrning. Statliga medel skall vare sig
via statsbudget eller statliga bolag använda för att subventionera dekodrar.
Starka röster höjs nu också för ett snabbt beslut om att tidigt släcka ner de
vanliga analoga TV-sändningarna. Avsikten är att den vägen tvinga in
konsumenterna i det digitala mark-TV-nätet och därmed göra fiaskot mindre
tydligt. Vi anser att det är helt förkastligt att tvinga in tittarna i
marknätet. En
släckning skall ske som ett resultat av tittarnas fria val och inte för att den
vägen tvinga fram ett visst koncept.
Regeringens låsning vid marknätet tvingar in konsumenterna i den
distributionsform som har lägst kapacitet och sämst utrymme för
interaktivitet. Risken är stor att den som nu skaffar dekoder inte sedan har
ekonomiska resurser att skaffa det betydligt bättre bredband som sannolikt
kommer inom några få år. Regeringens agerande riskerar därigenom att
skada möjligheterna att nå hela Sverige med bra bredbandslösningar.
Regeringens planer på ett markbundet stolpnät för TV-sändningar är lika
feltänkta som Stålverk 80 en gång var för stålindustrin. De kommer inte bara
att motverka mångfalden inom medieområdet utan också hindra en
informationsteknisk utveckling där digitaliseringen genom kabelnät,
satelliter, elnät, telenät och bredband skapar nya och omfattande möjligheter
för interaktiv kommunikation.
3.4 Fri konkurrens på telemarknaden
Konkurrensutsättningen av den svenska telemarknaden har bidragit till
att pressa priserna och göra Sverige till ett världsledande land, bland
annat när det gäller antalet mobiltelefoner och Internetabonnemang. Vi
har dessutom en rad lovande företag inom tele, data och Internetdesign.
Tyvärr har senfärdigheten med den fortsatta avregleringen av
telemarknaden - del 2 - lett till att Sverige snabbt håller på att passeras av
länder som alldeles nyligen inlett sin teleavreglering. En undersökning
beställd av British Telecom indikerade under sommaren att Sverige tappar
mark gentemot övriga europeiska länder, och nu ligger på plats nio av tio
undersökta länder när det gäller graden av avreglering och konkurrens på
telemarknaden.
Underlåtelsen att privatisera det gamla Televerket har lett till att Telia har
fungerat som en bromskloss till full konkurrens och avreglering på
telemarknaden. Detta går naturligtvis stick i stäv med EU:s ambition att
skapa öppna marknader. Moderata samlingspartiet välkomnar därför att Telia
nu privatiseras. Samtidigt konstaterar vi att det, när de båda statliga
företagen
Telia och Telenor slås samman, är en av Socialdemokraternas förutsättningar
att det nya företaget under överskådlig framtid skall vara statskontrollerat. Vi
anser att aktieägaravtalet bör omförhandlas i syfte att den statliga
ägardominansen skall upphöra inom överskådlig tid och att ägandet därefter
fullständigt skall övergå i privat regi. Det är av yttersta vikt att
sammanslagningen mellan Telia och Telenor sker på ett sätt som syftar till
att stärka konkurrenstrycket på den svenska och norska telemarknaden, och
att de ges kommersiell möjlighet att utnyttja sin fulla potential - utan
politisk
inblandning. Accessnätet måste öppnas för full konkurrens, och full
nummerportabilititet måste gälla vid byte av telebolag. Reglermyndigheten
måste stärkas och ges större befogenheter att vidta konkurrensfrämjande
åtgärder.
Moderata samlingspartiet konstaterar att Telias prissättning av lokalsamtal
och deras rätt att ta ut höga samtrafikavgifter från konkurrenterna för att de
får använda Telias kopparnät gör det orimligt dyrt att surfa på nätet i Sverige.
Det hindrar även andra företag från att konkurrera genom att erbjuda fritt
surfande för en fast månatlig summa, till nackdel för konsumenterna.
Det finns flera tekniska möjligheter att sänka kostnaderna för att vara
uppkopplad. Med ökad konkurrens kommer en "flat rate" på lokalsamtal
snart att kunna vara verklighet även i Sverige. I dag erbjuds möjligheten för
vissa användare med bredbandsuppkoppling, och i takt med att allt fler
hushåll får tillgång till bredband kommer den ökade konkurrensen att driva
på mot en "flat rate", oavsett vilken teknik som används.
3.5 Samtrafik i mobiltelefonnäten
Den svenska mobiltelefonmarknaden var en av de första i Europa att
avregleras och vi har idag tre företag som byggt upp egna nationella nät.
Denna konkurrens har lett till en snabb utbyggnad och tillväxt.
Sveriges stora, glest befolkade yta och det förhållandet att en stor del av
det tillgängliga frekvensutrymmet upptas av det äldre NMT-nätet har lett till
större nätinvesteringar från de svenska operatörerna än vad operatörer i andra
länder gjort. Att prissänkningarna inte varit större kan delvis förklaras med
bl.a. Telias stora dominans även på denna marknad och ett svagt
konkurrenstryck. I och med sammanslagningen av Telia och Telenor får det
nya företaget en ställning på telemarknaden i allmänhet och
mobiltelefonmarknaden i synnerhet som gör s.k. tredjepartstrafik i Telias
mobilnät och annan infrastruktur till en förutsättning, till en kostnadsbaserad
avgift och med rimlig ersättning för risk och kapitalkostnad.
I samband med omförhandlingen av koncessionsavtalen för de övriga två
operatörerna bör det också förhandlas om en garanti för tredjepartstrafik i
dessa nät, och framför allt i den tredje generationens mobila nät - UMTS -
med kapacitet för bredbandsöverföring.
Samtliga mobiltelefonnät bygger på koncessioner som innebär tillstånd att
utnyttja frekvensutrymme i etern. Detta utrymme är begränsat, varför det är
naturligt att vid varje omförhandling pröva om den exklusiva rätten att
utnyttja frekvensutrymme har en negativ påverkan på konkurrensen.
Sverige står inför nästa tekniksprång inom mobiltelefoni när de första
licenserna för tredje generationens mobiltelefoni - UMTS - skall förhandlas
fram. Det är av största vikt att landet får en snabb utbyggnad av tredje
generationens mobiltelefoni och att principerna om fri konkurrens,
undvikande av monopol och oligopol, mångfald på utbudssidan, god kvalitet
och service och respekt för ingångna avtal genomsyrar avtalen mellan staten
och de olika aktörerna.
3.6 Konvergens
En effekt av det framväxande informationssamhället är den samman-
smältning, konvergens, som sker mellan olika typer av tele- och
mediatjänster. Denna konvergens sker i flera dimensioner. Infrastruktur
som tidigare haft en specifik användning kan nu användas för att bära
andra typer av tjänster. Samtidigt smälter olika typer av tjänster samman
och de utrustningar som används för att ta emot och förmedla olika typer
av tjänster blir allt mer lika. Dessutom gör utvecklingen det möjligt för
företag som traditionellt ägnat sig åt en viss typ av tjänster att nu på olika
sätt engagera sig i angränsande sektorer.
Mot denna bakgrund är det ohållbart med olika typer av lagstiftning på
tele- och mediaområdena. En statlig utredning med uppdrag att se över den
här frågan presenterade sitt betänkande under våren 1999.
Utredningsuppdraget var dock inte att komma med konkreta förslag till en
ny, konvergerad tele- och medialagstiftning. Det syftade i princip endast till
att slå fast det alla redan vet, nämligen att konvergensen är ett faktum. En ny
lagstiftning på tele- och mediaområdet är en förutsättning för att dessa
marknader skall kunna växa och utvecklas i vårt land. Regeringen bör därför
omedelbart tillsätta en ny utredning med uppdrag att ta fram ett konkret
förslag till en ny, konvergerad lagstiftning på tele- och mediaområdet, med
utgångspunkt i grundläggande principer om yttrandefrihet och personlig
integritet.
3.7 Missriktad regleringsiver
Syftet med rättsregler och praxis är att bilda ett stabilt regelverk som
förmår hantera den snabba utvecklingen på området, utan att för den
skull ställa upp onödiga hinder för yttrandefriheten, den tekniska
utvecklingen eller företagen i branschen. Detta innebär bland annat att
regleringen av de företeelser som uppstår som en följd av den tekniska
utvecklingen på IT-området måste ha som utgångspunkt att värna
yttrandefriheten med bevarandet av ett fullgott skydd för den personliga
integriteten.
Moderata samlingspartiet avvisade lagen (1998:112) om ansvar för
elektroniska anslagstavlor, BBS-lagen, vid tiden för dess tillkomst. Lagen
ålägger innehavaren av en elektronisk anslagstavla att under straffansvar dels
hålla uppsikt över innehållet i meddelanden som sänts till anslagstavlan, dels
sålla bort och förhindra vidare spridning av sådana meddelanden som utgör
brott enligt vissa särskilt angivna brottsbalksregler. Innehavare som bryter
mot uppsiktsskyldigheten kan dömas till fängelse upp till två år.
Vi anser fortfarande att BBS-lagen är en otymplig lagstiftning som ställer
orimliga krav på systemadministratörer. Det är lika orimligt att hävda att en
systemadministratör skall hålla uppsikt över det som yttras på BBS:en, som
att hävda att en kaféägare skall hålla uppsikt över det som sägs inne i
kafélokalen. Vi anser att lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska
anslagstavlor bör upphävas.
När det gäller den hårt kritiserade personuppgiftslagen (1998:204) har
Moderata samlingspartiet hela tiden varit av uppfattningen att lagens
utformning är föråldrad och inte tar hänsyn till det faktum att allt fler
medborgare har tillgång till dator och möjlighet att kommunicera i olika
nätverk, och därmed också möjlighet att behandla personuppgifter på ett sätt
som omfattas av lagen. Det EG-direktiv som personuppgiftslagen bygger på
tar inte hänsyn till den snabba utveckling som har skett och hela tiden pågår.
En lagstiftningsmodell som tar sikte på missbruk av personuppgifter i stället
för själva hanteringen av dessa hade inneburit ett större skydd för
yttrandefriheten, och hade därför varit att föredra. Det är nu av största vikt
att
den svenska personuppgiftslagen utan dröjsmål revideras på ett sätt som,
inom direktivets ram, gör den så smidig som möjligt. Detta kan ske genom
en strävan i riktning mot en missbrukssyn på lagstiftningen.
Enligt Moderata samlingspartiet är det nödvändigt att regeringen aktivt och
med större kraft än hittills verkar för en ändring av det bakomliggande EG-
direktivet. Sverige bör ta nödvändiga initiativ i EU-samarbetet, med målet att
under det svenska ordförandeskapet första halvåret år 2001 kunna presentera
åtminstone riktlinjerna för en integritetsskyddslagstiftning som är anpassad
till den tillvaro vi lever i.
4 Lysande utsikter
4.1 Företagen i den nya ekonomin
Sverige har goda utsikter att fortsätta vara ett av världens ledande länder
i övergången från industrisamhälle till informations- och
kunskapssamhälle. Persondatortätheten är hög, högst eller bland de
högsta i världen. Ett stort antal svenska företag som på ett eller annat sätt
arbetar med informationsteknik ligger i frontlinjen i sin bransch. De
flesta är ännu små, men växande och med lysande framtidsutsikter.
Tillväxten när det gäller elektronisk handel är god. Medelåldern bland
dem som använder Internet för någon typ av inköp förväntas öka, vilket
antyder att den ålderssegregering som många oroar sig för inte är ett
problem av den dimension som vissa har befarat.
Redan i dag känns det förlegat att prata om "IT-företag" och andra företag
eftersom snart sagt varje samhällssektor kan dra nytta av de möjligheter som
tekniken ger. Inte minst 2000-problematiken, som omfattar snart sagt varje
samhällsområde, har visat att det i dag inte finns någon tydlig gräns mellan
teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.
Den största politiska utmaningen under informations- och kunskaps-
samhällets framväxt är att skapa förutsättningar för att människor och företag
i varje enskild användning skall kunna dra full nytta av de möjligheter som
den nya tekniken skapar. I detta ligger såväl att skapa förutsättningar för
tillväxt på marknadens villkor, som att ta ett särskilt ansvar för människor
och företag som är verksamma i områden där marknadslösningar i dag inte är
ett helt och hållet realistiskt alternativ.
De nya kunskapsföretagen konkurrerar, kanske mer än andra företag, på en
global marknad. De arbetsuppgifter de erbjuder kräver specifik kompetens,
som är en bristvara världen över, och den arbetskraft som besitter
kompetensen är ofta ung och lättrörlig. Den "brain drain" som Sverige lider
av drabbar därför dessa företag i högre utsträckning än andra.
Kunskapsföretag har också ett skriande behov av riskkapital. Till skillnad
från det traditionella industriföretaget, som kunde visa på fasta värden som
resultat av sina investeringar, investerar dessa företag nästan enbart i
kunskap. Och eftersom kunskap många gånger tar tid att uppnå, dröjer det
ofta länge innan företagen börjar visa resultat. Tyvärr är det ett vanligt
synsätt att de unga tillväxtföretagen inte riktigt betraktas som seriösa på
samma sätt som mer traditionella industriföretag. Ett exempel på detta är att
Stockholms fondbörs nyligen aviserade att man avser att initiera en hårdare
granskning av IT-företagens informationsgivning. På detta sätt skiljer man ut
en viss kategori av företag och stämplar dem som mindre seriösa, enbart
därför att vissa företag har begått misstag. Häri ligger kanske en del av
förklaringen till att många av de nya tillväxtföretagen inte ser sin framtid
som noterade på en svensk börs, utan hellre avser att söka sig till NASDAQ
eller den nya marknaden i Tyskland. En annan del av förklaringen ligger
sannolikt i att man vill söka sig till en större riskkapitalmarknad och ett
annat
näringslivsklimat i stort. Oavsett vilka skäl som avgör i varje enskilt fall, är
det en mycket oroväckande tendens.
De nya förutsättningarna kräver ändrade spelregler. Befintliga regleringar
och värderingar rörande utbildning, arbetsmarknad, beskattning, riskkapital,
företags- och kunskapsvärdering är anpassade efter gårdagens näringslivs-
strukturer. Sverige behöver en ny politik på dessa områden.
4.2 En revolution för kunskapsinhämtning
Informationstekniken ger nya möjligheter för inlärning och undervisning
som i dag utnyttjas endast till en bråkdel av den nytta som borde kunna
uppnås. Det gäller till exempel multimediainslag i undervisningen. Såväl
"starka" som "svaga" elever borde kunna dra större nytta av de
möjligheter till individanpassning som tekniken kan erbjuda. Särskilt
gäller detta elever med olika funktionshinder och speciella
inlärningsproblem. Därför borde det vara en självklarhet att datorn
används som ett verktyg för inlärning snarare än som en dyr skrivmaskin,
och att användandet integreras i alla ämnen till gagn för eleverna.
Modern informationsteknik gör det möjligt att i större utsträckning
individualisera undervisningen. Det innebär att varje elev i framtiden borde
kunna erbjudas en utbildning som både i tid och i form är anpassad till de
personliga behoven.
I en långsiktig strategi för att stärka tillväxtens drivkrafter är en
målmedveten satsning på grundskolan av avgörande betydelse. En sådan
satsning måste innehålla både en kvalitetshöjning och ett större inslag av
internationalisering som en anpassning till den globala tillvaro eleverna
kommer att möta. Naturvetenskaplig och humanistisk bildning behöver alla.
Vi vill förbättra möjligheterna för blivande lärare att göra delar av sin
utbildning vid ett utländskt universitet. Också gymnasieelever bör i ökad
utsträckning stimuleras att studera utomlands. Ett gott exempel är Nacka
kommun, som låter eleverna ta med sig den kommunala skolpengen för att
studera utomlands.
Det är viktigt att lärarna får tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling
på IT-området. Informationstekniken som ett pedagogiskt instrument i skolan
skall tydliggöras i lärarutbildningen. Bredbandsuppkoppling till landets alla
skolor ger möjlighet att på kort tid överföra stora informationsmängder över
Internet, och är en förutsättning för att IT-satsningar i lärarutbildningen
skall
bli verkningsfulla.
Dessutom bör det skapas möjligheter att använda tekniken som ett verktyg
för kunskapsprövning. Varför inte använda nationella kunskapsprov på
Internet redan i grundskolan, och göra provet i sig till en del av inlärningen?
Sådana prov kan naturligtvis användas även i diagnostiskt syfte, och bör
kunna göras närhelst eleven känner sig mogen för det. Vidare bör det vara en
sjävklarhet att det finns utbildningar som kombinerar estetiska och
samhällsvetenskapliga kunskaper med tekniska redan på gymnasienivå.
Samtidigt som möjligheterna att med ny teknik individualisera och
utveckla skolarbetet, finns det också anledning att varna för att just tekniska
uppfinningar i sig förändrar arbetsformerna i skolan. Skolan måste aktivt
utveckla arbetsformerna med utgångspunkt i den nya teknikens möjligheter.
Debatten om hur nya tekniska uppfinningar skulle kunna användas till att
förbättra skolornas utbildningsmetoder är knappast ny. Redan på 50-talet
fantiserade TV-entusiaster världen över om hur televisionen skulle kunna
användas i utbildningssyfte. Resultatet i skolvärlden blev nästan obefintligt.
En faktor som driver på användningen av informationsteknik i skolan är
mångfalden och de goda exemplen. Det är nödvändigt att låta den enskilda
skolan få större frihet att fatta beslut om arbetssätt och pedagogik. Då
kommer utvecklingen snabbt att drivas fram av de goda exemplen som blir
stilbildande. Med fler friskolor och en betydligt större möjlighet för den
enskilda skolan att bestämma arbetssätt, kan vi få se en utveckling där vi om
tio år kommer blicka tillbaka på "den gamla skolan" och fråga oss hur vi
kunde den låta vara stillastående i över ett århundrade.
4.3 "Brain drain" och kunskapsföretagen
De nya kunskapsföretagen har ett stort behov av människor med speciell
kompetens som är efterfrågad världen över. Den arbetskraft som har den
typen av kompetens är ofta ung och lättrörlig och har inga hämningar
mot att arbeta utomlands en kortare eller längre tid, eller rentav att lämna
Sverige för gott.
År 1997 flyttade 863 civilingenjörer utomlands. Det är fyra gånger fler än
motsvarande siffra för tio år sedan, och motsvarar mer än 25 procent av den
årliga examinationen. Det förefaller inte orimligt att anta att det är några av
de mest begåvade och kreativa individerna som flyttar först.
Att enskilda individer flyttar utomlands är inget bekymmer i sig. Det är
bara bra. Att ha många medborgare som skaffar sig internationella
erfarenheter, kunskaper och kontakter kommer bli en allt tydligare konkur-
rensfaktor i framtiden. Det oroande är i stället om det finns ett underliggande
mönster som visar att utflyttningen av kunskap år efter år är större än
inflyttningen. Så är det definitivt i Sveriges fall. Nettoutflyttningen var 1998
fem gånger så omfattande som 1988.
Denna "brain drain" drabbar IT-företagen hårt eftersom branschen är ung
och tillväxten enorm världen över. För att kunna konkurrera om arbetskraften
krävs att de kan erbjuda sina anställda samma lönevillkor och förmåner som
liknande företag i andra länder. Beskattningen på arbete är således ett
problem i sammanhanget. Den lön en svensk IT-arbetare får i handen är
betydligt lägre än den han skulle fått för motsvarande arbete på många andra
håll i världen.
De nya företagen i kunskapssamhället är generellt mer lättrörliga än andra
företag. Verksamheten är ofta sådan att den kan bedrivas på i det närmaste
vilken plats på jordklotet som helst, och användandet av moderna
kommunikationsmöjligheter om möjligt ännu mer naturlig för dessa företag
än för företag i allmänhet. Det är därför en grundförutsättning för att Sverige
skall kunna fortsätta ligga i framkant att företagen ges goda förutsättningar
att rekrytera den kompetens de behöver för att fortsätta växa.
4.4 Ta tillvara allas kunskaper
"Brain drain" behöver inte bara innebära att Sverige förlorar många
välutbildade ingenjörer, sjuksköterskor, läkare, företagsledare, idrottare
och artister. Mindre välkänt, men lika oroande, är att Sverige är ett av
OECD:s sämsta länder när det gäller att ta invandrares kunskap och
kompetens tillvara. Faktum är att Sverige är det land som har det största
arbetslöshetsgapet mellan infödda och utomeuropeiska invandrare av alla
jämförbara industrialiserade länder. Ett stort antal välutbildade
invandrare lämnar i dag Sverige därför att de aldrig fick chansen att
jobba med det de är utbildade till. Sverige missar därför mycket av den
kulturella och språkliga mångfald som är till stor fördel i den nya
ekonomin.
Den uppkomna situationen är naturligtvis delvis en följd av fördomar hos
arbetsgivarna, men detta är inte unikt för Sverige och kan därför inte förklara
varför den svenska arbetsmarknaden präglas av ett så stort mått av dubbel
"brain drain". Förklaringarna står i stället att finna i de samhällsstrukturer
som är anpassade efter en tid då världen såg helt annorlunda ut än den gör i
dag. Det handlar om en arbetsrättslig lagstiftning som skapar trygghet bara
för vissa och stänger andra ute, om skattesystem som gör arbetet så dyrt att
många arbeten aldrig blir utförda, och om krångliga regler för ny- och
småföretagande. Och det handlar om en felaktigt förd politik som i all
välmening har slussat in människor som kommit hit i ett passiviserat,
bidragsfinansierat utanförskap, i stället för att omedelbart ge dem egna
verktyg för att ta sig in på arbetsmarknaden.
Det är naturligtvis inte rimligt att Sverige, i en situation där det råder brist
på välutbildade människor, inte förmår ta tillvara kunskaperna hos dem som
flyttar hit och redan besitter den efterfrågade kompetensen. Denna dubbla
"brain drain" visar att det krävs ett mycket mer aktivt arbete på individnivå
för att så snabbt som möjligt verifiera kunskaperna hos dem som flyttar hit.
Det måste göras möjligt att snabbt komplettera eventuella brister eller
skillnader i förhållande till svenska examina, och tidigt komma ut på
arbetsmarknaden.
4.5 Högre utbildning och forskning
Högre utbildning och forskning vid svenska universitet och högskolor
skall präglas av internationell kvalitet, mångfald och förmåga till
förnyelse. En modern syn på utbildning utgår från den enskilde
individens personliga krav och önskemål, eftersom all inlärning är
individuell. Den enskildes vilja att investera i sin egen framtid är därför
av central betydelse.
Det är numera länge sedan Internet var en angelägenhet enbart för
forskare. Som verktyg för informations- och kunskapsutbyte är
informationsnätverk fortfarande gångbart och i många fall oslagbart. Men
tekniken är inte aktuell bara som hjälpmedel för forskning. Det finns också
goda skäl att ytterligare forska kring de möjligheter som tekniken ger. Ett
exempel på sådana möjligheter är den metod för cancerkirurgi som har
utvecklats av forskare vid University of Texas. Med hjälp av en i förväg
gjord CT-scan (Computer-Tomography scan) och en robotarm placeras en
liten "kärnladdning" med exakt precision i tumören som sedan "sprängs"
sönder. Med manuell placering är läkarna tvungna att göra ett flertal CT-
scans under pågående process innan man är säkra på att den hamnat i rätt
läge.
Investeringar i forskning i allmänhet och teknisk och naturvetenskaplig
forskning i synnerhet är av avgörande betydelse i den nya ekonomin.
Sveriges investeringar i den nya kunskapen måste enligt vår mening
förstärkas.
Sverige lider akut brist på yngre, högutbildade akademiker. OECD:s
statistik visar att Sverige ligger på plats 21 av 25 när det gäller antal
personer
med minst treårig högskoleutbildning i åldrarna 25-34 år, och avviker
därmed från det internationella mönstret att de yngre är mer välutbildade än
de äldre. När det gäller antalet yngre personer mellan 25-34 år med minst
treårig naturvetenskaplig eller teknisk högskoleexamen ligger Sverige på
plats 15 av 21. En jämförelse med Finland, som liksom Sverige ligger långt
framme inom användningen och utvecklingen av ny teknik, visar att Finland
utbildar 30 procent fler ingenjörer inom en hälften så stor befolkning.
Finland har därmed en betydligt bättre grund att stå på för att möta det
framtida behovet av kompetens. Sverige bör ha som målsättning att inom de
kommande fem åren öka antalet examinerade civilingenjörer med 50
procent. Detta bör naturligtvis även få genomslag i resurstilldelningen till
högskolor och universitet.
Fler universitet och högskolor skall ges möjlighet att frigöra sig från staten
för att skapa utrymme för utveckling i olika riktningar och med olika
profiler. I ett första steg bör Kungliga Tekniska högskolan ges möjlighet att
övergå i stiftelseform och arbeta under samma förutsättningar som Chalmers
tekniska högskola.
Sverige bör ha goda möjligheter att erbjuda distansutbildning i världsklass
eftersom vi ligger i framkant när det gäller användandet av ny teknik. Redan
i dagsläget borde det vara möjligt att erbjuda merparten av de teoretiska
universitetsutbildningarna på distans. Med de möjligheter till ljud- och
bildöverföring som bredbandsuppkoppling ger borde antalet utbildningar
som kan läsas på distans öka ytterligare. Mer fokus bör läggas på
internationellt utbildnings- och forskningssamarbete, där distansutbildningen
ingår som ett moment av flera. Moderata samlingspartiet föreslår att
ytterligare samarbetsavtal med de ledande skolorna och universiteten skall
initieras för att underlätta internationellt studentutbyte.
4.6 Skapa ett Media Lab i Sverige
Vi vill skapa förutsättningar för ett utvecklings- och forskningscentrum
gällande multimedia i Sverige. Ett dylikt Media Lab bör naturligtvis
utvecklas efter sina egna förutsättningar. Media Lab vid MIT i Boston
kan med fördel tjäna som förebild. Där står inte minst barnens
nyfikenhet, lust att lära och de nya möjligheter informations-tekniken
skapar i centrum för verksamheten.
Ett Media Lab kräver en omfattande uppslutning. Vi ser gärna startandet
av ett Media Lab som en del av den europeiska satsningen på att utveckla ett
kreativt och dynamiskt samarbete i Östersjöregionen.
4.7 Personaloptioner
I dag är det avgörande för framgångsrika företag att knyta till sig
kompetenta medarbetare från jordens alla hörn och att få dem att stanna -
i alla fall ett par år. Genom personaloptioner ges inte bara företagsledare
och riskkapitalister chansen att bli rika, utan också medarbetarna. Det är
ett bra sätt för företagen att inte bara belöna medarbetarna, utan också
knyta den lättrörliga kompetensen till sig. Detta är särskilt viktigt i en tid
då allt färre företag kan visa på stora fasta värden i form av
industritillgångar, utan i stället har sina samlade tillgångar i
medarbetarnas kunskaper och kreativitet.
Den kritik som för närvarande riktas mot den svenska beskattningen av
personaloptioner är ett symptom på att skatterna är alltför höga i Sverige.
Grundproblemet är emellertid att beskattningen av arbete är alltför hög.
Såväl det sammanlagda skattetrycket som beskattningen av optioner måste
därför ses över och sänkas till en nivå som är konkurrenskraftig i jämförelse
med andra länder. Möjligheten att beskatta personaloptioner som inkomst av
kapital bör övervägas.
4.8 Riskkapital
Bättre förutsättningar för företagen kommer i slutändan människor och
andra företag som utnyttjar deras tjänster till del, bland annat genom
ökad priskonkurrens och möjlighet att välja mellan olika produkter och
tjänster. Men en förutsättning för att företag skall kunna växa och nya
företag skall kunna bildas är att de har tillgång till riskkapital. Under
senare tid har vi sett många exempel på företag som lämnar Sverige på
grund av svårigheter att få riskkapital till rätt pris. I många fall har
dubbelbeskattningen på aktieutdelning angetts som det avgörande skälet
för utflyttning, då svenskt riskkapital därmed blir dyrare. Andra gånger
har skälen varit mer övergripande - man vill söka sig till en större
riskkapitalmarknad med högre värdering, bättre analys och gott om
komptenta ägare.
De nya kunskapsföretagen är särskilt utsatta eftersom det ofta dröjer länge
innan företagets investeringar i kunskap, forskning och produktutveckling
börjar visa resultat. Ett avskaffande av dubbelbeskattningen och mer rörligt
riskkapital är viktiga steg för att förbättra tillgången på riskkapital. Vidare
bör det införas en möjlighet att göra riskkapitalavdrag, liknande den som
finns i USA, och som där finansierar en stor andel av de nya företagen.
5 Nätet och dess möjligheter
5.1 Elektronisk handel
Det finns en enorm tillväxtpotential när det gäller affärer som utförs över
nätet. De verktyg för snabb och enkel tillgänglighet till pris- och
produktjämförelser och inte minst möjligheten att hitta den vara eller
tjänst man söker, är fördelar som allt fler upptäcker. Internet är på det
sättet ett fantastiskt verktyg för konsumenten. Inom fem år beräknas den
elektroniska handeln uppgå till 40 000 miljarder kronor. Europa är på
god väg att passera USA när det gäller den elektroniska handeln. De
möjligheter till prisjämförelser som den gemensamma valutan, euron,
skapar kommer att vara en pådrivande faktor för ökad tillväxt. Det är
därför angeläget att denna fördel erbjuds även svenska konsumenter och
företag. Vissa bedömare menar att sju av världens tio ledande e-
handelsländer kommer att ligga i Europa. Antalet Internetanvändare
väntas inom denna period att för första gången vara fler i Europa än i
USA.
Svenska företag ligger i dag långt framme, inte minst på grund av att
persondatortätheten är hög i Sverige, och har stora möjligheter att bli
framgångsrika även i det globala perspektivet. Redan i dag är det cirka tio
procent av svenskarna som använder ett Internetkontor i stället för att i fysisk
mening gå till banken.
För att affärskommunikationen över Internet skall kunna ta fart ordentligt
krävs att människor känner förtroende till handelssystemens säkerhet. Här
har utvecklingen av säkerhets- och verifieringssystem, som digitala
signaturer och krypteringsmjukvara samt ett gemensamt certifikat för s.k.
smart cards, en nyckelroll.
Säkerheten i smart cards-baserade system måste förbättras, eftersom
användningen av dessa kort nu ökar snabbt i samhället. Ett stort antal smart
cards-baserade system har redan knäckts av hackers/crackers och pirater,
häribland betal-TV-system, bank- och GSM SIM-kort. Allmänheten och
företag måste kunna lite på att denna nya teknik är säker, eftersom Sveriges
framtid inom den elektroniska handeln på Internet i stor utsträckning
kommer att vara baserad på smarta kort. Smarta kort kan också användas till
att signera elektroniska dokument, exempelvis skattedeklarationer,
beställningar och kontrakt. Dessa digitala signaturer måste vara så väl
säkrade att de håller för en djupare juridisk granskning.
5.2 Avtalsslut
Utvecklingen av de elektroniska affärerna har föga överraskande medfört
att elektroniska avtalsslut blir allt vanligare och att användandet av
digitala signaturer redan idag har vunnit utbredd tillämpning, framför allt
inom så kallade slutna system. Emellertid har man hittills förlitat sig på
att rättsordningen erkänner digitala signaturer inom ramen för
domstolarnas fria bevisprövning.
Arbetet med framtagande av EG-direktiven rörande rättsverkan av digitala
signaturer och elektronisk handel börjar nu närma sig ett slutligt antagande
av direktiven. Moderata samlingspartiet konstaterar att den svenska
avtalslagen har visat sig stå sig väl i den tekniska utvecklingen. Det är
angeläget att regeringen arbetar för att de principer som varit vägledande för
den svenska lagstiftningen också får genomslag i direktiven.
När direktiven skall implementeras i svensk rätt är det viktigt att detta inte
sker på ett sådant sätt att den infrastruktur för elektroniska avtalsslut som
redan börjat byggas upp av privata intressen raseras. Det är viktigt att
Sverige redan nu påbörjar arbetet med att förbättra möjligheterna för
användning av digitala signaturer, inte minst genom att erkänna digitala
signaturers rättsverkan t.ex. vid deklaration. Moderata samlingspartiet menar
att det exempelvis inte bör ställas något krav på att certifieringsorgan för
digitala signaturer skall vara myndigheter. Det är en fördel om certifieringen
i stället kan skötas av oberoende organ med förtroende på marknaden. Detta
bör ges regeringen till känna.
5.3 Allas rätt till säker kommunikation
Säker elektronisk handel och kommunikation kräver krypteringsprogram,
som garanterar att innehållet inte kan läsas eller ändras av utomstående
under överföringen, och som gör att man säkert kan identifiera avsändare
och mottagare. Elektronisk handel, telemedicin och
företagskommunikation över öppna nät är bara några exempel på viktiga
processer som kräver tillgång till starka krypton för att kunna
vidareutvecklas.
Krypteringsteknik är också en förutsättning för användningen av e-pengar,
d.v.s. digitala betalningsmedel enbart avsedda för elektroniska betalningar.
Den svenska exportkontrollen när det gäller mjukvara som innehåller krypto
hindrar utvecklingen av elektronisk handel och missgynnar svenska export-
företag.
I internationella förhandlingar har regeringen verkat för en restriktiv syn
på export av sådana program och även förespråkat s.k. nyckeldeponering,
som i praktiken utgör ett hinder för laglydiga företag att exportera. Datorer
med program som kan hantera e-pengar innehåller krypteringsteknik och
omfattas i dag av svenska exportrestriktioner. För att en dator med sådana
program, eller programmen i sig, skall få exporteras krävs i dag
exporttillstånd, även vid handel inom EU. Nyligen offentliggjordes att USA
inom kort kommer att avskaffa tillståndsplikten för stora delar av
kryptoexporten. Detta kommer ytterligare att försämra konkurrens-
möjligheterna för svenska företag.
Riksdagen bör slå fast att det inte finns några skäl för att begränsa
användningen av kryptoteknik i Sverige. Varje sådan begränsning bidrar till
att minska Sveriges möjligheter att bli ett framgångsrikt IT-land. I stället bör
regeringen driva en politik och lägga fast regler som uppmuntrar
privatpersoner, stora och små företag, myndigheter och organisationer att
använda stark och säker kryptering. Den svenska staten skall vara en god
kund och tidig användare när det gäller starka krypton.
Riksdagen bör dessutom slå fast att alla planer på obligatoriska system för
deponering av dekrypteringsnycklar bör skrinläggas och att Sverige
motsätter sig andra länders krav på sådan deponering. Kostnaderna och
riskerna med nyckeldeponering är mycket stora och skadliga. Det är därtill
ytterst naivt att tro att den som planerar att använda kryptering för brottslig
verksamhet i förväg skulle lämna in sin dekrypteringsnyckel enbart därför att
han är skyldig till detta enligt lag. All nyckeldeponering bör därför ske på
frivillig basis och skötas av icke-statliga organ. En sådan ordning behöver
inte nödvändigtvis innebära att möjligheten att i efterhand utkräva
dekrypteringsnycklar vid misstanke om brott försvinner. När det gäller staten
och de statliga myndigheterna som användare är det naturligtvis ändå
tänkbart med en ordning där ett statligt organ hanterar nyckeldeponeringen
och också ålägger myndigheterna att deponera nycklar.
Sverige bör sträva efter frihandel även för kryptobaserade produkter. Den
nuvarande exportkontrollen bör därför till större delen avskaffas. Enda
undantagen från frihandelslinjen bör gälla militära höggradiga krypton som
inte är publika, d.v.s. programvara som "berör nationell säkerhet".
Sverige bör dessutom i EU, WTO, Europarådet och i Wassenaar-
arrangemanget aktivt arbeta för en liberal exportpolicy och en ökad frihandel
med kryptobaserade produkter. Ett sätt att åstadkomma detta är att aktivt
arbeta för att starka civila krypteringsprodukter stryks från den varulista för
den exportkontroll som Wassenaar-arrangemanget fastställer. Fram till dess
att ändringar av arrangemanget vunnit gehör bör Sverige tillämpa gällande
bestämmelser så liberalt som möjligt.
5.4 Driv på det internationella samarbetet
Internet är globalt. Det är en förutsättning för tillväxt inom området att
regelverket skall fungera även vid gränsöverskridande verksamhet. Det
finns således all anledning för Sverige att vara pådrivande inom allt
internationellt lagstiftningssamarbete. Mot denna bakgrund vill vi särskilt
notera några lagstiftningsprocesser som just nu pågår inom EU, utöver de
redan nämnda.
Rom- och Brysselkonventionerna, som reglerar vilket lands lag och
domstol som skall väljas vid internationella affärer, skall nu implementeras i
gemenskapsrätten. De förslag som har presenterats av EG-kommissionen är
emellertid oroväckande dåligt anpassade till den nya ekonomiska tillvaro
som följer av globaliseringen. Vi konstaterar bekymrat att förslagen får
allvarliga konsekvenser för den elektroniska handeln om de blir verklighet,
eftersom de ger konsumenten en ovillkorlig rätt att alltid få eventuella tvister
reglerade enligt det egna landets lag så snart hemsidan finns tillgänglig från
konsumentens land - vilket den ju alltid är. Detta är en orimlig konsekvens
för en liten näringsidkare, som ofta har sämre möjligheter att avgöra i vilket
land konsumenten befinner sig, än det omvända. Detta inte minst mot
bakgrund av att näringsidkaren enligt det gällande förslaget till e-
handelsdirektiv kommer att åläggas att informera om var han befinner sig.
Risken är att förslaget, om det genomförs, kommer att lägga en hämsko på
den europeiska e-handelsutvecklingen.
Moderata samlingspartiet menar att Sverige i det fortsatta arbetet med
förslagen bör verka för att lagvalsfrågan skall vara dispositiv. Ett företag
skall genom information på sin hemsida kunna upplysa konsumenten om att
det egna landets konsumentlagstiftning gäller vid affären. Om inte
näringsidkaren använder sig av denna möjlighet, skall konsumenten kunna
åberopa det egna landets lag. Detta bör ges regeringen till känna.
Det bör vidare övervägas om inte en gemensam konsument-
skyddslagstiftning inom EU skulle öka tryggheten och förutsebarheten för
konsumenten. På så sätt kunde konsumenten alltid med säkerhet veta att
samma regler gäller oavsett var inom EU han eller näringsidkaren befinner
sig.
I sammanhanget bör också nämnas det EG-direktiv om harmonisering av
vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informations-
samhället som är under utarbetande. Moderata samlingspartiet menar att det
är angeläget att direktivet utformas så att Internetoperatörer inte skall hållas
ansvariga för tillfälliga piratkopior, så kallade "cache-exemplar". Vidare bör
det slås fast att så kallad "reverse engineering", vilket innebär att man
undersöker hur en produkt är konstruerad för att kunna skapa kompletterande
produkter, exempelvis programvara som kompletterar en konkurrents
programvara, skall vara möjlig för skäl som definieras som legitima. Det är
också angeläget att verka för någon typ av licenser för bibliotek och liknande
institutioner, så att dessa garanteras möjlighet att tillhandahålla Internet
till
allmänheten.
Även reglerna för momsuttag vid elektronisk handel skapar onödig
byråkrati och minskad förutsebarhet för konsumenten. Inte minst är det svårt
för näringsidkaren att upplysa om det verkliga priset för en vara, då detta
ändras beroende på den momssats som gäller i konsumentens land.
Problemet med momsuttag och momsredovisning kan förväntas öka
ytterligare i framtiden, och frågan måste därför ses över. Sverige bör verka
för att reglerna för momsuttag vid internationell handel ses över inom EU
och i allt internationellt samarbete.
Vi vill att IT-frågor aktivt skall drivas på alla nivåer, vilket i allra högsta
grad inkluderar även den europeiska nivån. Om ett EU-institut för IT-
forskning placeras i Sverige skulle detta naturligtvis öka såväl den svenska
kunskapen som auktoriteten på området. Vi välkomnar därför regeringens
initiativ att anmäla sitt intresse för detta till EG-kommissionen. Moderata
samlingspartiet menar att ansträngningarna för att ett sådant institut placeras
i Sverige bör intensifieras. Detta bör ges regeringen till känna.
6 Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens roll att tillhandahålla bredbandstjänster
till samtliga svenska grund- och gymnasieskolor, 5
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det digitala markbundna TV-nätet,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om konkurrens på telemarknaden,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att
ta fram en ny konvergerad lagstiftning på tele- och medieområdet
enligt vad som anförts i motionen, 1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om initiativ inom EU i fråga om personuppgifts-
direktivet, 1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om IT-satsning i skolan, 5
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om examination av fler civilingenjörer med in-
riktning mot IT,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om digital distansutbildning av högsta inter-
nationella klass,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en möjlighet för Kungliga Tekniska högskolan
att omvandlas till stiftelse,5
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för
beskattning av optioner enligt vad som anförts i motionen,2
11. att riksdagen beslutar avskaffa skatten på aktieutdelningar
fr.o.m. inkomståret 2000 enligt vad som anförts i motionen, 2
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av
riskkapitalavdrag enligt vad som anförts i motionen, 2
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om digitala signaturer,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett gemensamt certifikat för s.k. smart cards,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användning och export av kryptobaserade
produkter, 4
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
restriktioner när det gäller export av kryptobaserade produkter enligt
vad som anförts i motionen, 4
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det fortsatta arbetet med implementeringen av
Rom- och Brysselkonventionerna i EG-rätten, 3
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det fortsatta arbetet med EG-direktivet om
harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående
rättigheter i informationssamhället, 3
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om reglerna för momsuttag vid elektronisk handel.2
Stockholm den 5 oktober 1999
Bo Lundgren (m)
Per Unckel (m)
Beatrice Ask (m)
Anders Björck (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Chris Heister (m)
Gun Hellsvik (m)
Gunnar Hökmark (m)
Henrik Landerholm (m)
Göran Lennmarker (m)
Fredrik Reinfeldt (m)
Inger René (m)
Per Westerberg (m)
1 Yrkandena 2, 4 och 5 hänvisade till KU.
2 Yrkandena 10-12 och 19 hänvisade till SkU.