Innehåll
1 Sammanfattning
Övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle ställer stora krav på nytänkande och omprövning hos samhällets olika delar - stat, marknader och gemenskaper. För att människor och företag i Sverige skall ges möjligheter att växa krävs det en politik som fungerar för ett samhälle i förändring. Det handlar om att ge svenska ungdomar möjligheter att ta del av och lära sig av utvecklingen i omvärlden. Vi föreslår därför att det skall fattas beslut om ett program för utbyggnad av infrastruktur till Sveriges alla grund- och gymnasieskolor, för att skapa en god grund för vidare utbyggnad till människor och företag över hela Sverige.
Bredbandssatsningen ingår i en målmedveten satsning på grund- och gymnasieskolan, bland annat genom att skolgången individualiseras, informationstekniken prioriteras i lärarutbildningen, lärarstuderande ges utökade möjligheter att fullgöra delar av lärarutbildningen utomlands, och tillgång ges till kontinuerlig kompetensutveckling för lärarna.
Det handlar också om att skapa ett gott svenskt näringsklimat med tillgång till välutbildad arbetskraft och en god tillgång till riskkapital. I syfte att trygga tillgången till kunnigt riskkapital i Sverige - och underlätta för företag att knyta personal till sig - bör dubbelbeskattningen på aktievinster avskaffas och beskattningen av personaloptioner ses över och bli konkurrenskraftig. Antalet utbildade civilingenjörer bör ökas.
Det handlar om att Sverige skall ligga långt framme när det gäller forskning om informationsteknik, bioteknik och medicin och skärnings- punkterna mellan de olika områdena.
Slutligen handlar det om att regelverket skall garantera den personliga integriteten. Det skall vara stabilt, teknikneutralt och inte sätta hinder i vägen för yttrandefriheten eller den tekniska utvecklingen. Det skall fungera i en global tillvaro.
Sverige har goda förutsättningar att ligga långt framme när det gäller de ovan beskrivna områdena. Förslagen i denna motion syftar till Sverige även fortsättningsvis skall vara ett land som tar informationssamhällets möjlig- heter tillvara.
2 Fia och Ali, två unga världsmedborgare
2.1 Fia och Ali tror på framtiden
Fia och Ali är två svenska högstadieungdomar, båda femton år gamla. Fia bor i Södertälje och Ali bor i Södra Ryd utanför Skövde.
Alis familj kom till Sverige som flyktingar i mitten av åttiotalet. Ali minns inte mycket från den tiden, men både mamma och pappa hade svårt att få jobb, trots sina akademiska meriter. Han minns dock den långa tiden i flyktingförläggningen. Trots sin civilingenjörsexamen och goda språk- kunskaper fick Alis pappa inte möjlighet att söka jobb direkt när familjen kom till Sverige. I stället tvingades familjen bo i en flyktingförläggning långt från vänner och bekanta och långt från intellektuell och social stimulans. "En påtvingad långtidsarbetslöshet", brukar Alis pappa säga om den första tiden i Sverige. Han är övertygad om att det var den tiden som gjorde det nästan omöjligt för honom att i dag få ett jobb som svarar mot hans utbildning.
Fia är född och uppvuxen i Södertälje. Så länge Fia kan minnas har pappa jobbat i byggsvängen och mamma inom hemtjänsten. Fram till dess att Fia och hennes bröder började skolan jobbade mamma halvtid, men för några år sedan gick hon upp till heltid. Hela familjen hade sett fram mot de extra tusenlappar som hushållskassan skulle utökas med. Vad skulle man göra med pengarna? En utlandssemester, tyckte mamma, en parabolantenn tyckte pappa och bröderna, medan Fia ville ha ett Internetabonnemang. Nu blev det ingendera. Marginaleffekten med ökade skatter och minskade bidrag åt upp 80 procent av löneökningen. Dubbelt så mycket jobb för mamma, men så mycket mer pengar i hushållskassan blev det inte.
Både Ali och Fia är övertygade om att de kommer klara sig bra i framtiden. Det beror inte på att de tycker det går bra för Sverige eller samhället, utan snarare på att de litar till sin egen kraft och till den breda möjlighetshorisonten i samhället.
Ali vill bli civilingenjör som sin far. Tyvärr finns det inget teknikprogram som Ali kan välja på gymnasiet, så han har valt det naturvetenskapliga programmet i stället. Det stora målet är att komma in på en ingenjörs- utbildning av allra bästa klass. KTH:s IT-universitet i Kista eller Stanford University i Silicon Valley lockar mest. Med de utbildningarna kan man få jobb var som helst i världen, säger Ali.
Fia har Spice Girls att tacka för mycket. Tack vare sitt stora intresse för dem gav sig Fia tid att lära sig om Internet, chat-grupper och e-post. Själva intresset för tjejgruppen har svalnat, men intresset för Internet som kommunikations- och inlärningsverktyg har ökat. Fias familj har fortfarande inget Internetabonnemang. Det beror inte på kostnaden för själva abonnemanget, utan snarare på att det blir för dyrt att surfa. Telias minuttaxa på lokalsamtal är bland de dyraste i Europa. Det är tur att Fias skola är en av Stockholmsområdets få skolor med bredbandsaccess. Det innebär att Fia kan stanna kvar efter skolan och jobba med sina Internetprojekt. Precis sånt vill Fia jobba med i framtiden, helst på en webbyrå som ICON Medialab eller Spray.
Både Ali och Fia är intresserade av politik, men inte den gamla tidens politik där politiker mest satt som patroner och bestämde över andra människors liv i stat, kommun och landsting. Nej, den spännande politiken handlar om hur Sverige och de som bor i vårt land skall kunna utvecklas i det nya samhället och i den nya ekonomin som växer fram. Den spännande politiken handlar om vilka värderingar som lägger bäst grund för den goda framtiden. Den spännande politiken handlar om vilka som är de bästa besluten i dag för att få den bästa morgondagen. Hinder kan rivas för att släppa fram människors skapande kraft, och människor kan ges verktyg för att lyckas i en ny och föränderlig värld. Om detta borde politiken handla.
2.2 Värderingarna som får Fia och Ali att växa
Ända sedan Upplysningstidens filosofer, ända sedan trumpetsignalen i Beethovens Leonorauvertyer har liberalismen velat ha ett bestämt slags människa.
Hurdan? Enkelt uttryckt: en som växer.
Så skriver Lars Gustafsson i För liberalismen - en stridsskrift. Det är ord som i stora drag beskriver utgångspunkten för alla viktiga tänkare i de liberala idéernas historia. Ställningstagandet för individens värde och värdighet, och kampen för hennes möjligheter att få utvecklas är liberalismens hårda kärna. Och detta är fortfarande vad politiken skall syfta till. Både Fia och Ali skall ges utrymme och verktyg att växa som människor. Genom egna erfarenheter, utbildning och eget arbete skall Fia och Ali lära sig ansvarstagande, eget beslutsfattande och omhändertagande.
Att människor skall ges utrymme att växa är en del av en modern jämlikhet. Det går på tvärs med en gammaldags jämlikhet som säger likhet i ekonomiskt utfall, i stället för att alla skall ha samma möjligheter. En angelägen politisk uppgift i dag är att ge alla en chans att göra det bästa av sig själva. Den jämlikhet vi gillar betonar allas möjligheter att bli något. Var och en är något, men skall också kunna bli något mer. En modern jämlikhet tillåter Fia och Ali att växa.
"Företagsamhet är något mer än bara Astra och Scania", säger Fia. "Företagsamhet i ordets bredaste bemärkelse står för ett karaktärsdrag, och innebär att vi bryr oss om människor och företeelser runt omkring oss", fortsätter hon. Företagsamhet och engagemang är positiva krafter, som på många sätt är nyckeln till både människors och samhällets växt. Nära besläktat med företagsamheten är skapandet. Människors och samhällens skapar- och tillväxtkraft hämtas ur ett komplext samspel mellan många faktorer. Skapandet springer ur människor som Fia och Alis utvecklings- intresse, nyfikenhet, upptäckarglädje och strävan efter nya möjligheter. Skapandet finns inom oss alla. Det kan uppmuntras, men det kan också dödas. Skapandet kan knappast styras eller organiseras på politisk väg, däremot kan det tyngas ned och helt kuperas.
I grunden är drivkrafterna för mänsklig, ekonomisk och social växt oföränderliga över tiden. De går tillbaka till människans intresse av personlig utveckling, av att utröna det okända, av att tänja gränser, av att helt enkelt få det lite bättre. Det intresset, den goda kraften, är drivkraften bakom samhällens utveckling. En politik skall uppmuntra drivkraften att förbättra verkligheten för sig själv.
Eller, som den numera bortgångne ekonomen Julian Simon uttryckte det: "Vi rider på den starkaste vågen av alla, driften att skapa lite mer än vi använder, och lämna efter oss en värld som är lite bättre än då vi trädde in i den." Det skall vara lätt att surfa på den vågen för Fia och Ali. Det utvecklar och skapar välstånd i vårt samhälle. Samhällets välståndsnivå är inte mer än summan av den enskilda människornas lyckade livsprojekt. Fia och Ali skall ha de bästa förutsättningarna att lyckas med sina livsprojekt.
Fia och Ali växer med ansvar.
"Att kunna ta ansvar är ett tecken på mognad", säger Ali. Hans pappa har ofta pratat om vikten av att göra rätt för sig, att ta ansvar. Och visst är förmågan att ta ansvar ett tecken på mognad och på växt. Det ansvar vi har varierar med de sociala och politiska strukturer vi verkar i, men det kan växa genom mognad och utveckling. Vi är ansvariga inför samhället och inför oss själva. "Jag är så'n" är ingen ursäkt för ett skamligt uppträdande. Det fungerar inte ens som neutral beskrivning, för vi är aldrig entydigt någonting. Vi blir det vi är genom de beslut vi själva fattar. I en tid där en nytt samhälle formas är få värderingar mer angelägna än det egna ansvaret.
Ansvar och företagsamhet är goda värderingar som får människor att växa och lägga grund för det goda samhällets utveckling. Ansvar och företagsamhet är de bästa värderingar Fia och Ali kan få med sig in i ett föränderligt och komplext samhälle.
2.3 Riv hinder och öppna för den egna kraften
En politik som öppnar för Fias och Alis kreativitet och skapande krafter måste börja med att riva de hinder som satts upp för människans egen kraft. Ekonomisk frihet är naturligtvis oumbärlig för den som eftersträvar utrymme för människor att utvecklas. En avreglerad arbetsmarknad ger Fia och Ali chansen att konkurrera om jobben med de redan etablerade på arbetsmarknaden. Hinder i form av omfattande byråkrati och höga krav på juridiska kunskaper för att starta företag måste avskaffas. Där detta inte är möjligt måste regelverket avsevärt förenklas. Regler som direkt motarbetar att unga människor försöker förbättra sin egen tillvaro genom eget arbete, exempelvis fribeloppet i studiestödssystemet, måste bytas ut.
Världens högsta skatter utgör tunga bojor för den egna kraften och kreativiteten. De många regleringarna blir ett nät som hindrar och håller igen skapande. En politik för framtiden skall se det som en angelägen uppgift att sänka trösklarna, och befria från bojorna som hämmar växt.
Utöver detta behöver Fia och Ali de goda verktygen att utnyttja sin egna kraft på allra bästa sätt. För detta har inte minst utbredningen av informationsteknik i samhället betydelse.
3 Ge Fia och Ali biljetten in i framtiden
3.1 Staten, kapitalet och den lilla världen
Övergången från industrisamhället till kunskapssamhället ställer stora krav på nytänkande och omprövning hos samhällets olika delar - stat, marknader och gemenskaper. Vilka institutioner från industrisamhället kommer fungera väl även i framtiden, vilka förbättringar krävs och vilka nya institutioner kommer att behövas? Vilka lagar och regler kommer vara relevanta, vilka kommer behöva ses över och vilka nya lagar och regler krävs för att kunskapssamhället skall fungera väl?
Moderata samlingspartiets grundläggande syn på ansvarsfördelningen i samhället utgår från att statens uppgifter inkluderar lagstiftning, myndighets- utövning samt att svara för en grundläggande infrastruktur. På de många tusen olika marknaderna skall de frivilliga bytena av varor och tjänster ske fritt och utan statlig inblandning. Statens roll begränsas till att svara för de grundläggande lagarna och reglerna, värna om institutionernas legitimitet samt att för sin egen räkning uppträda som en kompetent, välupplyst kund. Det civila samhället bör spela en betydligt större roll i samhället än i dag. Den revolutionerande utvecklingen av friskolor, fridagis och andra verksamheter kommer att ha stor betydelse för att kunskapssamhället blir ett gott och inkluderande samhälle.
För att Sverige skall kunna förbli bli ett attraktivt land att leva och utvecklas i krävs en ständig strävan efter att skapa ett så bra företags- och individklimat som möjligt. I sin lagstiftande och reglerande roll bör staten sträva efter att skapa goda och långsiktigt hållbara lagar och regler som skapar fria och konkurrensutsatta marknader. Lagstiftningen bör ske på ett teknikneutralt sätt som gör att nya lagar och regler inte ständigt måste stiftas efter varje ny innovation och vid varje avtalstillfälle. Samma grundläggande principer bör sålunda genomsyra regleringen av mobiltelefoni, bredband, kabel-TV och det gamla kopparaccessnätet för att ta några exempel. Fri konkurrens, undvikande av monopol och oligopol, mångfald på utbudssidan, god kvalitet och service och respekt för ingångna avtal är några exempel på grundläggande principer som bör gälla som utgångspunkt för det statliga agerandet.
3.2 Bredband
Tillgången till en billig och effektiv infrastruktur på IT-området är en viktig förutsättning för Sveriges framtida utveckling. En bredbandsuppkoppling ger möjlighet till snabb, interaktiv, dubbelriktad kommunikation med överföring av stora mängder information, som kan bestå av ljud, bild och text i olika kombinationer. Såväl skola som sjukvård kan revolutioneras med hjälp av den tekniken. Det blir möjligt för en patient att även vid stora geografiska avstånd få "träffa" en specialist, och att få avancerad kirurgi utförd på distans. För människor med funktionshinder kan en möjlighet till bredbandsöverföring betyda enorma förenklingar i vardagen. Moderata samlingspartiet har redan tidigare tagit ställning för att bredbandsuppkopplingar till skolorna måste prioriteras.
Moderata samlingspartiet delar inte uppfattningen att utbyggnaden av IT- infrastrukturen inte kan ske på kommersiella villkor, och att olika typer av stöd och subventioner därmed är oundvikliga. Debatten har kommit att handla om hur dessa stöd och subventioner skall kunna utformas på bästa sätt. Vi hävdar dock bestämt att man i allmänhet underskattar de kommersiella företagens vilja till investeringar och risktagande. Det finns i dag flera företag som utan subventioner bygger bredband i Sverige, eller som vill ta sig in på den svenska marknaden. Sverige blev mobiltelefontätast i världen utan omfattande statliga subventioner av varken telenät eller telefoner. Alltför omfattande statliga insatser på området riskerar i stället att skrämma bort möjliga investerare från den svenska marknaden, samtidigt som man också löper risk att stora mängder skattemedel investeras i en teknik som inom kort kan vara föråldrad. Utbyggnaden kan och skall därför huvudsakligen ske på marknadsmässiga grunder.
Vi har redan tidigare föreslagit att resurser skall göras tillgängliga för att alla landets gymnasieskolor skall få tillgång till bredbandsuppkoppling, eftersom vi menar att tillgång till en bra skola är ett oavvisligt offentligt ansvar. Möjligheter måste skapas att välja den teknik som är den bästa i det enskilda fallet. I regioner med behov av stor bredbandskapacitet kommer det sannolikt under överskådlig tid att vara optisk fiberkabel som är det bästa alternativet. Vi konstaterar att en sådan bredbandsutbyggnad redan i dag äger rum i storstadsregionerna, bland annat via kabel-TV-företagen. I regioner med mindre kapacitetsbehov kan det vara lämpligt att välja någon annan teknik, exempelvis via radiolänk, som också ger goda möjligheter till informationsöverföring.
Vi anser således att alla landets grund- och gymnasieskolor bör ges tillgång till bredband, där staten bör upphandla tjänsten. Genom att varje skola ges tillgång till bredband kommer det att finnas en bra grund för fortsatt allmän utbyggnad över hela landet. Möjligheterna för hushåll och företag att få en uppkoppling till en rimlig kostnad ökar. Utöver detta kan ett särskilt stöd behöva ges för uppkoppling i glesbygd. Möjligheter till framtida konkurrens kan behöva stimuleras, exempelvis genom kanalisationsstöd i någon form.
Moderata samlingspartiet välkomnar att intresset för en väl fungerande svensk IT-infrastruktur har vaknat hos andra politiska partier på senare tid, och att det kommer signaler om att området har hög prioritet även från regeringshåll. Det är emellertid oroande att åtgärder dröjer. Den kommersiella bredbandsutbyggnaden riskerar att komma av sig så länge det råder osäkerhet kring omfattningen av de statliga insatserna. Det är därför angeläget att det skyndsamt fattas beslut i frågan för att ingen ytterligare tid skall gå till spillo.
3.3 Avveckla det digitala marknätet
Satsningen på marknätet för digital TV har blivit ett stort fiasko. Höga kostnader, kanaler som inte vill sända, få dekodrar sålda och få tittare, kraftiga förseningar och orealistiska planer har gjort att den miljard projektet kostat hittills framstår som bortkastade pengar. Resultatet visar också att den politiska styrning som präglat projektet passar sällsynt illa i den nya ekonomin och för nya medier.
Urvalet av de kanaler som skulle få sändningstillstånd skedde utan överväganden kring kanalernas kommersiella möjligheter eller drivkrafter. När regeringen meddelade sändningstillstånd bekräftades den politiska styrningen. Kanalerna tvingas anlita de statliga monopolbolagen Senda och Teracom. Ägarförhållanden liksom innehållet i kanalerna regleras på ett sätt som för tankarna till förhandsgranskning eller censur.
Som försvar för det digitala marknätet har anförts att det skulle vara nödvändigt för att nå samtliga hushåll. Emellertid konstateras i en av Ernst & Young framtagen rapport för Digital-TV-kommittén: "I princip hela den del av befolkningen som inte är kabel-TV-ansluten kan potentiellt ta emot televisionssändningar från satelliter, antingen direkt eller via olika former av matar-/kabelnät." "Det innebär att så gott som hela svenska befolkningen kan se public service-kanaler digitalt även om ett marknät inte byggs."
Idag är ca 42 procent av tv-tittarna anslutna till kabel-tv, ca 23 procent nyttjar satellit via egen parabol eller parabolöar medan bara en tredjedel av tittarna har TV-sändningar enbart via marknätet.
Frekvensutrymmet i etern är begränsat och skall räcka till tv, radio, personradiotrafik, mobilteletjänster och i en snar framtid radiobaserat bredband. Det gör det angeläget och nödvändigt att utnyttja frekvenserna effektivt och till rätt saker. Ernst & Young har uppskattat värdet av det frekvensutrymme som upptas av TV-sändningar till 28 miljarder kronor under tio år, varav 14 miljarder kronor för det digitala nätet. Beräkningen baserades på erfarenheter från amerikanska frekvensauktioner.
Frågan om verksamheten i det digitala marknätet bör grundas på marknadsmässiga överväganden bland aktörerna på marknaden. Det gäller bland annat de radio- och TV-företag som har ett naturligt intresse av att utveckla formerna för digitala sändningar men också företag som utvecklar olika former för digital kommunikation.
Staten bör inte vidare engagera sig i frågan om val av teknik för digitala sändningar av radio och TV, vare sig direkt eller indirekt. Mot den bakgrunden bör staten avyttra sitt ägande av företag inom detta område. Efter försöksperiodens slut bör frekvenserna inom detta frekvensområde bjudas ut till auktion parallellt med andra frekvenser.
Ett mycket litet antal tittare, ca 350 st, har hittills frivilligt köpt dekoder för marknätet. Eftersom inte någon köper frivilligt har det statliga bolaget Teracom skapat ett nytt bolag, Boxer, vilket Teracom äger till 90 procent. Boxer har enligt mediauppgifter garanterat beställningen av 100 000 dekodrar från Nokia till en beräknad kostnad om ca 250 miljoner kronor. Avsikten är att genom subventionerade priser snabbt få ut dekodrarna på marknaden. Det finns enligt vår uppfattning ingen anledning att bygga upp en statligt ägd verksamhet för dekoderuthyrning. Statliga medel skall vare sig via statsbudget eller statliga bolag använda för att subventionera dekodrar.
Starka röster höjs nu också för ett snabbt beslut om att tidigt släcka ner de vanliga analoga TV-sändningarna. Avsikten är att den vägen tvinga in konsumenterna i det digitala mark-TV-nätet och därmed göra fiaskot mindre tydligt. Vi anser att det är helt förkastligt att tvinga in tittarna i marknätet. En släckning skall ske som ett resultat av tittarnas fria val och inte för att den vägen tvinga fram ett visst koncept.
Regeringens låsning vid marknätet tvingar in konsumenterna i den distributionsform som har lägst kapacitet och sämst utrymme för interaktivitet. Risken är stor att den som nu skaffar dekoder inte sedan har ekonomiska resurser att skaffa det betydligt bättre bredband som sannolikt kommer inom några få år. Regeringens agerande riskerar därigenom att skada möjligheterna att nå hela Sverige med bra bredbandslösningar.
Regeringens planer på ett markbundet stolpnät för TV-sändningar är lika feltänkta som Stålverk 80 en gång var för stålindustrin. De kommer inte bara att motverka mångfalden inom medieområdet utan också hindra en informationsteknisk utveckling där digitaliseringen genom kabelnät, satelliter, elnät, telenät och bredband skapar nya och omfattande möjligheter för interaktiv kommunikation.
3.4 Fri konkurrens på telemarknaden
Konkurrensutsättningen av den svenska telemarknaden har bidragit till att pressa priserna och göra Sverige till ett världsledande land, bland annat när det gäller antalet mobiltelefoner och Internetabonnemang. Vi har dessutom en rad lovande företag inom tele, data och Internetdesign.
Tyvärr har senfärdigheten med den fortsatta avregleringen av telemarknaden - del 2 - lett till att Sverige snabbt håller på att passeras av länder som alldeles nyligen inlett sin teleavreglering. En undersökning beställd av British Telecom indikerade under sommaren att Sverige tappar mark gentemot övriga europeiska länder, och nu ligger på plats nio av tio undersökta länder när det gäller graden av avreglering och konkurrens på telemarknaden.
Underlåtelsen att privatisera det gamla Televerket har lett till att Telia har fungerat som en bromskloss till full konkurrens och avreglering på telemarknaden. Detta går naturligtvis stick i stäv med EU:s ambition att skapa öppna marknader. Moderata samlingspartiet välkomnar därför att Telia nu privatiseras. Samtidigt konstaterar vi att det, när de båda statliga företagen Telia och Telenor slås samman, är en av Socialdemokraternas förutsättningar att det nya företaget under överskådlig framtid skall vara statskontrollerat. Vi anser att aktieägaravtalet bör omförhandlas i syfte att den statliga ägardominansen skall upphöra inom överskådlig tid och att ägandet därefter fullständigt skall övergå i privat regi. Det är av yttersta vikt att sammanslagningen mellan Telia och Telenor sker på ett sätt som syftar till att stärka konkurrenstrycket på den svenska och norska telemarknaden, och att de ges kommersiell möjlighet att utnyttja sin fulla potential - utan politisk inblandning. Accessnätet måste öppnas för full konkurrens, och full nummerportabilititet måste gälla vid byte av telebolag. Reglermyndigheten måste stärkas och ges större befogenheter att vidta konkurrensfrämjande åtgärder.
Moderata samlingspartiet konstaterar att Telias prissättning av lokalsamtal och deras rätt att ta ut höga samtrafikavgifter från konkurrenterna för att de får använda Telias kopparnät gör det orimligt dyrt att surfa på nätet i Sverige. Det hindrar även andra företag från att konkurrera genom att erbjuda fritt surfande för en fast månatlig summa, till nackdel för konsumenterna.
Det finns flera tekniska möjligheter att sänka kostnaderna för att vara uppkopplad. Med ökad konkurrens kommer en "flat rate" på lokalsamtal snart att kunna vara verklighet även i Sverige. I dag erbjuds möjligheten för vissa användare med bredbandsuppkoppling, och i takt med att allt fler hushåll får tillgång till bredband kommer den ökade konkurrensen att driva på mot en "flat rate", oavsett vilken teknik som används.
3.5 Samtrafik i mobiltelefonnäten
Den svenska mobiltelefonmarknaden var en av de första i Europa att avregleras och vi har idag tre företag som byggt upp egna nationella nät. Denna konkurrens har lett till en snabb utbyggnad och tillväxt.
Sveriges stora, glest befolkade yta och det förhållandet att en stor del av det tillgängliga frekvensutrymmet upptas av det äldre NMT-nätet har lett till större nätinvesteringar från de svenska operatörerna än vad operatörer i andra länder gjort. Att prissänkningarna inte varit större kan delvis förklaras med bl.a. Telias stora dominans även på denna marknad och ett svagt konkurrenstryck. I och med sammanslagningen av Telia och Telenor får det nya företaget en ställning på telemarknaden i allmänhet och mobiltelefonmarknaden i synnerhet som gör s.k. tredjepartstrafik i Telias mobilnät och annan infrastruktur till en förutsättning, till en kostnadsbaserad avgift och med rimlig ersättning för risk och kapitalkostnad.
I samband med omförhandlingen av koncessionsavtalen för de övriga två operatörerna bör det också förhandlas om en garanti för tredjepartstrafik i dessa nät, och framför allt i den tredje generationens mobila nät - UMTS - med kapacitet för bredbandsöverföring.
Samtliga mobiltelefonnät bygger på koncessioner som innebär tillstånd att utnyttja frekvensutrymme i etern. Detta utrymme är begränsat, varför det är naturligt att vid varje omförhandling pröva om den exklusiva rätten att utnyttja frekvensutrymme har en negativ påverkan på konkurrensen.
Sverige står inför nästa tekniksprång inom mobiltelefoni när de första licenserna för tredje generationens mobiltelefoni - UMTS - skall förhandlas fram. Det är av största vikt att landet får en snabb utbyggnad av tredje generationens mobiltelefoni och att principerna om fri konkurrens, undvikande av monopol och oligopol, mångfald på utbudssidan, god kvalitet och service och respekt för ingångna avtal genomsyrar avtalen mellan staten och de olika aktörerna.
3.6 Konvergens
En effekt av det framväxande informationssamhället är den samman- smältning, konvergens, som sker mellan olika typer av tele- och mediatjänster. Denna konvergens sker i flera dimensioner. Infrastruktur som tidigare haft en specifik användning kan nu användas för att bära andra typer av tjänster. Samtidigt smälter olika typer av tjänster samman och de utrustningar som används för att ta emot och förmedla olika typer av tjänster blir allt mer lika. Dessutom gör utvecklingen det möjligt för företag som traditionellt ägnat sig åt en viss typ av tjänster att nu på olika sätt engagera sig i angränsande sektorer.
Mot denna bakgrund är det ohållbart med olika typer av lagstiftning på tele- och mediaområdena. En statlig utredning med uppdrag att se över den här frågan presenterade sitt betänkande under våren 1999.
Utredningsuppdraget var dock inte att komma med konkreta förslag till en ny, konvergerad tele- och medialagstiftning. Det syftade i princip endast till att slå fast det alla redan vet, nämligen att konvergensen är ett faktum. En ny lagstiftning på tele- och mediaområdet är en förutsättning för att dessa marknader skall kunna växa och utvecklas i vårt land. Regeringen bör därför omedelbart tillsätta en ny utredning med uppdrag att ta fram ett konkret förslag till en ny, konvergerad lagstiftning på tele- och mediaområdet, med utgångspunkt i grundläggande principer om yttrandefrihet och personlig integritet.
3.7 Missriktad regleringsiver
Syftet med rättsregler och praxis är att bilda ett stabilt regelverk som förmår hantera den snabba utvecklingen på området, utan att för den skull ställa upp onödiga hinder för yttrandefriheten, den tekniska utvecklingen eller företagen i branschen. Detta innebär bland annat att regleringen av de företeelser som uppstår som en följd av den tekniska utvecklingen på IT-området måste ha som utgångspunkt att värna yttrandefriheten med bevarandet av ett fullgott skydd för den personliga integriteten.
Moderata samlingspartiet avvisade lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor, BBS-lagen, vid tiden för dess tillkomst. Lagen ålägger innehavaren av en elektronisk anslagstavla att under straffansvar dels hålla uppsikt över innehållet i meddelanden som sänts till anslagstavlan, dels sålla bort och förhindra vidare spridning av sådana meddelanden som utgör brott enligt vissa särskilt angivna brottsbalksregler. Innehavare som bryter mot uppsiktsskyldigheten kan dömas till fängelse upp till två år.
Vi anser fortfarande att BBS-lagen är en otymplig lagstiftning som ställer orimliga krav på systemadministratörer. Det är lika orimligt att hävda att en systemadministratör skall hålla uppsikt över det som yttras på BBS:en, som att hävda att en kaféägare skall hålla uppsikt över det som sägs inne i kafélokalen. Vi anser att lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor bör upphävas.
När det gäller den hårt kritiserade personuppgiftslagen (1998:204) har Moderata samlingspartiet hela tiden varit av uppfattningen att lagens utformning är föråldrad och inte tar hänsyn till det faktum att allt fler medborgare har tillgång till dator och möjlighet att kommunicera i olika nätverk, och därmed också möjlighet att behandla personuppgifter på ett sätt som omfattas av lagen. Det EG-direktiv som personuppgiftslagen bygger på tar inte hänsyn till den snabba utveckling som har skett och hela tiden pågår. En lagstiftningsmodell som tar sikte på missbruk av personuppgifter i stället för själva hanteringen av dessa hade inneburit ett större skydd för yttrandefriheten, och hade därför varit att föredra. Det är nu av största vikt att den svenska personuppgiftslagen utan dröjsmål revideras på ett sätt som, inom direktivets ram, gör den så smidig som möjligt. Detta kan ske genom en strävan i riktning mot en missbrukssyn på lagstiftningen.
Enligt Moderata samlingspartiet är det nödvändigt att regeringen aktivt och med större kraft än hittills verkar för en ändring av det bakomliggande EG- direktivet. Sverige bör ta nödvändiga initiativ i EU-samarbetet, med målet att under det svenska ordförandeskapet första halvåret år 2001 kunna presentera åtminstone riktlinjerna för en integritetsskyddslagstiftning som är anpassad till den tillvaro vi lever i.
4 Lysande utsikter
4.1 Företagen i den nya ekonomin
Sverige har goda utsikter att fortsätta vara ett av världens ledande länder i övergången från industrisamhälle till informations- och kunskapssamhälle. Persondatortätheten är hög, högst eller bland de högsta i världen. Ett stort antal svenska företag som på ett eller annat sätt arbetar med informationsteknik ligger i frontlinjen i sin bransch. De flesta är ännu små, men växande och med lysande framtidsutsikter. Tillväxten när det gäller elektronisk handel är god. Medelåldern bland dem som använder Internet för någon typ av inköp förväntas öka, vilket antyder att den ålderssegregering som många oroar sig för inte är ett problem av den dimension som vissa har befarat.
Redan i dag känns det förlegat att prata om "IT-företag" och andra företag eftersom snart sagt varje samhällssektor kan dra nytta av de möjligheter som tekniken ger. Inte minst 2000-problematiken, som omfattar snart sagt varje samhällsområde, har visat att det i dag inte finns någon tydlig gräns mellan teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.
Den största politiska utmaningen under informations- och kunskaps- samhällets framväxt är att skapa förutsättningar för att människor och företag i varje enskild användning skall kunna dra full nytta av de möjligheter som den nya tekniken skapar. I detta ligger såväl att skapa förutsättningar för tillväxt på marknadens villkor, som att ta ett särskilt ansvar för människor och företag som är verksamma i områden där marknadslösningar i dag inte är ett helt och hållet realistiskt alternativ.
De nya kunskapsföretagen konkurrerar, kanske mer än andra företag, på en global marknad. De arbetsuppgifter de erbjuder kräver specifik kompetens, som är en bristvara världen över, och den arbetskraft som besitter kompetensen är ofta ung och lättrörlig. Den "brain drain" som Sverige lider av drabbar därför dessa företag i högre utsträckning än andra. Kunskapsföretag har också ett skriande behov av riskkapital. Till skillnad från det traditionella industriföretaget, som kunde visa på fasta värden som resultat av sina investeringar, investerar dessa företag nästan enbart i kunskap. Och eftersom kunskap många gånger tar tid att uppnå, dröjer det ofta länge innan företagen börjar visa resultat. Tyvärr är det ett vanligt synsätt att de unga tillväxtföretagen inte riktigt betraktas som seriösa på samma sätt som mer traditionella industriföretag. Ett exempel på detta är att Stockholms fondbörs nyligen aviserade att man avser att initiera en hårdare granskning av IT-företagens informationsgivning. På detta sätt skiljer man ut en viss kategori av företag och stämplar dem som mindre seriösa, enbart därför att vissa företag har begått misstag. Häri ligger kanske en del av förklaringen till att många av de nya tillväxtföretagen inte ser sin framtid som noterade på en svensk börs, utan hellre avser att söka sig till NASDAQ eller den nya marknaden i Tyskland. En annan del av förklaringen ligger sannolikt i att man vill söka sig till en större riskkapitalmarknad och ett annat näringslivsklimat i stort. Oavsett vilka skäl som avgör i varje enskilt fall, är det en mycket oroväckande tendens.
De nya förutsättningarna kräver ändrade spelregler. Befintliga regleringar och värderingar rörande utbildning, arbetsmarknad, beskattning, riskkapital, företags- och kunskapsvärdering är anpassade efter gårdagens näringslivs- strukturer. Sverige behöver en ny politik på dessa områden.
4.2 En revolution för kunskapsinhämtning
Informationstekniken ger nya möjligheter för inlärning och undervisning som i dag utnyttjas endast till en bråkdel av den nytta som borde kunna uppnås. Det gäller till exempel multimediainslag i undervisningen. Såväl "starka" som "svaga" elever borde kunna dra större nytta av de möjligheter till individanpassning som tekniken kan erbjuda. Särskilt gäller detta elever med olika funktionshinder och speciella inlärningsproblem. Därför borde det vara en självklarhet att datorn används som ett verktyg för inlärning snarare än som en dyr skrivmaskin, och att användandet integreras i alla ämnen till gagn för eleverna.
Modern informationsteknik gör det möjligt att i större utsträckning individualisera undervisningen. Det innebär att varje elev i framtiden borde kunna erbjudas en utbildning som både i tid och i form är anpassad till de personliga behoven.
I en långsiktig strategi för att stärka tillväxtens drivkrafter är en målmedveten satsning på grundskolan av avgörande betydelse. En sådan satsning måste innehålla både en kvalitetshöjning och ett större inslag av internationalisering som en anpassning till den globala tillvaro eleverna kommer att möta. Naturvetenskaplig och humanistisk bildning behöver alla. Vi vill förbättra möjligheterna för blivande lärare att göra delar av sin utbildning vid ett utländskt universitet. Också gymnasieelever bör i ökad utsträckning stimuleras att studera utomlands. Ett gott exempel är Nacka kommun, som låter eleverna ta med sig den kommunala skolpengen för att studera utomlands.
Det är viktigt att lärarna får tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling på IT-området. Informationstekniken som ett pedagogiskt instrument i skolan skall tydliggöras i lärarutbildningen. Bredbandsuppkoppling till landets alla skolor ger möjlighet att på kort tid överföra stora informationsmängder över Internet, och är en förutsättning för att IT-satsningar i lärarutbildningen skall bli verkningsfulla.
Dessutom bör det skapas möjligheter att använda tekniken som ett verktyg för kunskapsprövning. Varför inte använda nationella kunskapsprov på Internet redan i grundskolan, och göra provet i sig till en del av inlärningen? Sådana prov kan naturligtvis användas även i diagnostiskt syfte, och bör kunna göras närhelst eleven känner sig mogen för det. Vidare bör det vara en sjävklarhet att det finns utbildningar som kombinerar estetiska och samhällsvetenskapliga kunskaper med tekniska redan på gymnasienivå.
Samtidigt som möjligheterna att med ny teknik individualisera och utveckla skolarbetet, finns det också anledning att varna för att just tekniska uppfinningar i sig förändrar arbetsformerna i skolan. Skolan måste aktivt utveckla arbetsformerna med utgångspunkt i den nya teknikens möjligheter. Debatten om hur nya tekniska uppfinningar skulle kunna användas till att förbättra skolornas utbildningsmetoder är knappast ny. Redan på 50-talet fantiserade TV-entusiaster världen över om hur televisionen skulle kunna användas i utbildningssyfte. Resultatet i skolvärlden blev nästan obefintligt.
En faktor som driver på användningen av informationsteknik i skolan är mångfalden och de goda exemplen. Det är nödvändigt att låta den enskilda skolan få större frihet att fatta beslut om arbetssätt och pedagogik. Då kommer utvecklingen snabbt att drivas fram av de goda exemplen som blir stilbildande. Med fler friskolor och en betydligt större möjlighet för den enskilda skolan att bestämma arbetssätt, kan vi få se en utveckling där vi om tio år kommer blicka tillbaka på "den gamla skolan" och fråga oss hur vi kunde den låta vara stillastående i över ett århundrade.
4.3 "Brain drain" och kunskapsföretagen
De nya kunskapsföretagen har ett stort behov av människor med speciell kompetens som är efterfrågad världen över. Den arbetskraft som har den typen av kompetens är ofta ung och lättrörlig och har inga hämningar mot att arbeta utomlands en kortare eller längre tid, eller rentav att lämna Sverige för gott.
År 1997 flyttade 863 civilingenjörer utomlands. Det är fyra gånger fler än motsvarande siffra för tio år sedan, och motsvarar mer än 25 procent av den årliga examinationen. Det förefaller inte orimligt att anta att det är några av de mest begåvade och kreativa individerna som flyttar först.
Att enskilda individer flyttar utomlands är inget bekymmer i sig. Det är bara bra. Att ha många medborgare som skaffar sig internationella erfarenheter, kunskaper och kontakter kommer bli en allt tydligare konkur- rensfaktor i framtiden. Det oroande är i stället om det finns ett underliggande mönster som visar att utflyttningen av kunskap år efter år är större än inflyttningen. Så är det definitivt i Sveriges fall. Nettoutflyttningen var 1998 fem gånger så omfattande som 1988.
Denna "brain drain" drabbar IT-företagen hårt eftersom branschen är ung och tillväxten enorm världen över. För att kunna konkurrera om arbetskraften krävs att de kan erbjuda sina anställda samma lönevillkor och förmåner som liknande företag i andra länder. Beskattningen på arbete är således ett problem i sammanhanget. Den lön en svensk IT-arbetare får i handen är betydligt lägre än den han skulle fått för motsvarande arbete på många andra håll i världen.
De nya företagen i kunskapssamhället är generellt mer lättrörliga än andra företag. Verksamheten är ofta sådan att den kan bedrivas på i det närmaste vilken plats på jordklotet som helst, och användandet av moderna kommunikationsmöjligheter om möjligt ännu mer naturlig för dessa företag än för företag i allmänhet. Det är därför en grundförutsättning för att Sverige skall kunna fortsätta ligga i framkant att företagen ges goda förutsättningar att rekrytera den kompetens de behöver för att fortsätta växa.
4.4 Ta tillvara allas kunskaper
"Brain drain" behöver inte bara innebära att Sverige förlorar många välutbildade ingenjörer, sjuksköterskor, läkare, företagsledare, idrottare och artister. Mindre välkänt, men lika oroande, är att Sverige är ett av OECD:s sämsta länder när det gäller att ta invandrares kunskap och kompetens tillvara. Faktum är att Sverige är det land som har det största arbetslöshetsgapet mellan infödda och utomeuropeiska invandrare av alla jämförbara industrialiserade länder. Ett stort antal välutbildade invandrare lämnar i dag Sverige därför att de aldrig fick chansen att jobba med det de är utbildade till. Sverige missar därför mycket av den kulturella och språkliga mångfald som är till stor fördel i den nya ekonomin.
Den uppkomna situationen är naturligtvis delvis en följd av fördomar hos arbetsgivarna, men detta är inte unikt för Sverige och kan därför inte förklara varför den svenska arbetsmarknaden präglas av ett så stort mått av dubbel "brain drain". Förklaringarna står i stället att finna i de samhällsstrukturer som är anpassade efter en tid då världen såg helt annorlunda ut än den gör i dag. Det handlar om en arbetsrättslig lagstiftning som skapar trygghet bara för vissa och stänger andra ute, om skattesystem som gör arbetet så dyrt att många arbeten aldrig blir utförda, och om krångliga regler för ny- och småföretagande. Och det handlar om en felaktigt förd politik som i all välmening har slussat in människor som kommit hit i ett passiviserat, bidragsfinansierat utanförskap, i stället för att omedelbart ge dem egna verktyg för att ta sig in på arbetsmarknaden.
Det är naturligtvis inte rimligt att Sverige, i en situation där det råder brist på välutbildade människor, inte förmår ta tillvara kunskaperna hos dem som flyttar hit och redan besitter den efterfrågade kompetensen. Denna dubbla "brain drain" visar att det krävs ett mycket mer aktivt arbete på individnivå för att så snabbt som möjligt verifiera kunskaperna hos dem som flyttar hit. Det måste göras möjligt att snabbt komplettera eventuella brister eller skillnader i förhållande till svenska examina, och tidigt komma ut på arbetsmarknaden.
4.5 Högre utbildning och forskning
Högre utbildning och forskning vid svenska universitet och högskolor skall präglas av internationell kvalitet, mångfald och förmåga till förnyelse. En modern syn på utbildning utgår från den enskilde individens personliga krav och önskemål, eftersom all inlärning är individuell. Den enskildes vilja att investera i sin egen framtid är därför av central betydelse.
Det är numera länge sedan Internet var en angelägenhet enbart för forskare. Som verktyg för informations- och kunskapsutbyte är informationsnätverk fortfarande gångbart och i många fall oslagbart. Men tekniken är inte aktuell bara som hjälpmedel för forskning. Det finns också goda skäl att ytterligare forska kring de möjligheter som tekniken ger. Ett exempel på sådana möjligheter är den metod för cancerkirurgi som har utvecklats av forskare vid University of Texas. Med hjälp av en i förväg gjord CT-scan (Computer-Tomography scan) och en robotarm placeras en liten "kärnladdning" med exakt precision i tumören som sedan "sprängs" sönder. Med manuell placering är läkarna tvungna att göra ett flertal CT- scans under pågående process innan man är säkra på att den hamnat i rätt läge.
Investeringar i forskning i allmänhet och teknisk och naturvetenskaplig forskning i synnerhet är av avgörande betydelse i den nya ekonomin. Sveriges investeringar i den nya kunskapen måste enligt vår mening förstärkas.
Sverige lider akut brist på yngre, högutbildade akademiker. OECD:s statistik visar att Sverige ligger på plats 21 av 25 när det gäller antal personer med minst treårig högskoleutbildning i åldrarna 25-34 år, och avviker därmed från det internationella mönstret att de yngre är mer välutbildade än de äldre. När det gäller antalet yngre personer mellan 25-34 år med minst treårig naturvetenskaplig eller teknisk högskoleexamen ligger Sverige på plats 15 av 21. En jämförelse med Finland, som liksom Sverige ligger långt framme inom användningen och utvecklingen av ny teknik, visar att Finland utbildar 30 procent fler ingenjörer inom en hälften så stor befolkning. Finland har därmed en betydligt bättre grund att stå på för att möta det framtida behovet av kompetens. Sverige bör ha som målsättning att inom de kommande fem åren öka antalet examinerade civilingenjörer med 50 procent. Detta bör naturligtvis även få genomslag i resurstilldelningen till högskolor och universitet.
Fler universitet och högskolor skall ges möjlighet att frigöra sig från staten för att skapa utrymme för utveckling i olika riktningar och med olika profiler. I ett första steg bör Kungliga Tekniska högskolan ges möjlighet att övergå i stiftelseform och arbeta under samma förutsättningar som Chalmers tekniska högskola.
Sverige bör ha goda möjligheter att erbjuda distansutbildning i världsklass eftersom vi ligger i framkant när det gäller användandet av ny teknik. Redan i dagsläget borde det vara möjligt att erbjuda merparten av de teoretiska universitetsutbildningarna på distans. Med de möjligheter till ljud- och bildöverföring som bredbandsuppkoppling ger borde antalet utbildningar som kan läsas på distans öka ytterligare. Mer fokus bör läggas på internationellt utbildnings- och forskningssamarbete, där distansutbildningen ingår som ett moment av flera. Moderata samlingspartiet föreslår att ytterligare samarbetsavtal med de ledande skolorna och universiteten skall initieras för att underlätta internationellt studentutbyte.
4.6 Skapa ett Media Lab i Sverige
Vi vill skapa förutsättningar för ett utvecklings- och forskningscentrum gällande multimedia i Sverige. Ett dylikt Media Lab bör naturligtvis utvecklas efter sina egna förutsättningar. Media Lab vid MIT i Boston kan med fördel tjäna som förebild. Där står inte minst barnens nyfikenhet, lust att lära och de nya möjligheter informations-tekniken skapar i centrum för verksamheten.
Ett Media Lab kräver en omfattande uppslutning. Vi ser gärna startandet av ett Media Lab som en del av den europeiska satsningen på att utveckla ett kreativt och dynamiskt samarbete i Östersjöregionen.
4.7 Personaloptioner
I dag är det avgörande för framgångsrika företag att knyta till sig kompetenta medarbetare från jordens alla hörn och att få dem att stanna - i alla fall ett par år. Genom personaloptioner ges inte bara företagsledare och riskkapitalister chansen att bli rika, utan också medarbetarna. Det är ett bra sätt för företagen att inte bara belöna medarbetarna, utan också knyta den lättrörliga kompetensen till sig. Detta är särskilt viktigt i en tid då allt färre företag kan visa på stora fasta värden i form av industritillgångar, utan i stället har sina samlade tillgångar i medarbetarnas kunskaper och kreativitet.
Den kritik som för närvarande riktas mot den svenska beskattningen av personaloptioner är ett symptom på att skatterna är alltför höga i Sverige. Grundproblemet är emellertid att beskattningen av arbete är alltför hög. Såväl det sammanlagda skattetrycket som beskattningen av optioner måste därför ses över och sänkas till en nivå som är konkurrenskraftig i jämförelse med andra länder. Möjligheten att beskatta personaloptioner som inkomst av kapital bör övervägas.
4.8 Riskkapital
Bättre förutsättningar för företagen kommer i slutändan människor och andra företag som utnyttjar deras tjänster till del, bland annat genom ökad priskonkurrens och möjlighet att välja mellan olika produkter och tjänster. Men en förutsättning för att företag skall kunna växa och nya företag skall kunna bildas är att de har tillgång till riskkapital. Under senare tid har vi sett många exempel på företag som lämnar Sverige på grund av svårigheter att få riskkapital till rätt pris. I många fall har dubbelbeskattningen på aktieutdelning angetts som det avgörande skälet för utflyttning, då svenskt riskkapital därmed blir dyrare. Andra gånger har skälen varit mer övergripande - man vill söka sig till en större riskkapitalmarknad med högre värdering, bättre analys och gott om komptenta ägare.
De nya kunskapsföretagen är särskilt utsatta eftersom det ofta dröjer länge innan företagets investeringar i kunskap, forskning och produktutveckling börjar visa resultat. Ett avskaffande av dubbelbeskattningen och mer rörligt riskkapital är viktiga steg för att förbättra tillgången på riskkapital. Vidare bör det införas en möjlighet att göra riskkapitalavdrag, liknande den som finns i USA, och som där finansierar en stor andel av de nya företagen.
5 Nätet och dess möjligheter
5.1 Elektronisk handel
Det finns en enorm tillväxtpotential när det gäller affärer som utförs över nätet. De verktyg för snabb och enkel tillgänglighet till pris- och produktjämförelser och inte minst möjligheten att hitta den vara eller tjänst man söker, är fördelar som allt fler upptäcker. Internet är på det sättet ett fantastiskt verktyg för konsumenten. Inom fem år beräknas den elektroniska handeln uppgå till 40 000 miljarder kronor. Europa är på god väg att passera USA när det gäller den elektroniska handeln. De möjligheter till prisjämförelser som den gemensamma valutan, euron, skapar kommer att vara en pådrivande faktor för ökad tillväxt. Det är därför angeläget att denna fördel erbjuds även svenska konsumenter och företag. Vissa bedömare menar att sju av världens tio ledande e- handelsländer kommer att ligga i Europa. Antalet Internetanvändare väntas inom denna period att för första gången vara fler i Europa än i USA.
Svenska företag ligger i dag långt framme, inte minst på grund av att persondatortätheten är hög i Sverige, och har stora möjligheter att bli framgångsrika även i det globala perspektivet. Redan i dag är det cirka tio procent av svenskarna som använder ett Internetkontor i stället för att i fysisk mening gå till banken.
För att affärskommunikationen över Internet skall kunna ta fart ordentligt krävs att människor känner förtroende till handelssystemens säkerhet. Här har utvecklingen av säkerhets- och verifieringssystem, som digitala signaturer och krypteringsmjukvara samt ett gemensamt certifikat för s.k. smart cards, en nyckelroll.
Säkerheten i smart cards-baserade system måste förbättras, eftersom användningen av dessa kort nu ökar snabbt i samhället. Ett stort antal smart cards-baserade system har redan knäckts av hackers/crackers och pirater, häribland betal-TV-system, bank- och GSM SIM-kort. Allmänheten och företag måste kunna lite på att denna nya teknik är säker, eftersom Sveriges framtid inom den elektroniska handeln på Internet i stor utsträckning kommer att vara baserad på smarta kort. Smarta kort kan också användas till att signera elektroniska dokument, exempelvis skattedeklarationer, beställningar och kontrakt. Dessa digitala signaturer måste vara så väl säkrade att de håller för en djupare juridisk granskning.
5.2 Avtalsslut
Utvecklingen av de elektroniska affärerna har föga överraskande medfört att elektroniska avtalsslut blir allt vanligare och att användandet av digitala signaturer redan idag har vunnit utbredd tillämpning, framför allt inom så kallade slutna system. Emellertid har man hittills förlitat sig på att rättsordningen erkänner digitala signaturer inom ramen för domstolarnas fria bevisprövning.
Arbetet med framtagande av EG-direktiven rörande rättsverkan av digitala signaturer och elektronisk handel börjar nu närma sig ett slutligt antagande av direktiven. Moderata samlingspartiet konstaterar att den svenska avtalslagen har visat sig stå sig väl i den tekniska utvecklingen. Det är angeläget att regeringen arbetar för att de principer som varit vägledande för den svenska lagstiftningen också får genomslag i direktiven.
När direktiven skall implementeras i svensk rätt är det viktigt att detta inte sker på ett sådant sätt att den infrastruktur för elektroniska avtalsslut som redan börjat byggas upp av privata intressen raseras. Det är viktigt att Sverige redan nu påbörjar arbetet med att förbättra möjligheterna för användning av digitala signaturer, inte minst genom att erkänna digitala signaturers rättsverkan t.ex. vid deklaration. Moderata samlingspartiet menar att det exempelvis inte bör ställas något krav på att certifieringsorgan för digitala signaturer skall vara myndigheter. Det är en fördel om certifieringen i stället kan skötas av oberoende organ med förtroende på marknaden. Detta bör ges regeringen till känna.
5.3 Allas rätt till säker kommunikation
Säker elektronisk handel och kommunikation kräver krypteringsprogram, som garanterar att innehållet inte kan läsas eller ändras av utomstående under överföringen, och som gör att man säkert kan identifiera avsändare och mottagare. Elektronisk handel, telemedicin och företagskommunikation över öppna nät är bara några exempel på viktiga processer som kräver tillgång till starka krypton för att kunna vidareutvecklas.
Krypteringsteknik är också en förutsättning för användningen av e-pengar, d.v.s. digitala betalningsmedel enbart avsedda för elektroniska betalningar. Den svenska exportkontrollen när det gäller mjukvara som innehåller krypto hindrar utvecklingen av elektronisk handel och missgynnar svenska export- företag.
I internationella förhandlingar har regeringen verkat för en restriktiv syn på export av sådana program och även förespråkat s.k. nyckeldeponering, som i praktiken utgör ett hinder för laglydiga företag att exportera. Datorer med program som kan hantera e-pengar innehåller krypteringsteknik och omfattas i dag av svenska exportrestriktioner. För att en dator med sådana program, eller programmen i sig, skall få exporteras krävs i dag exporttillstånd, även vid handel inom EU. Nyligen offentliggjordes att USA inom kort kommer att avskaffa tillståndsplikten för stora delar av kryptoexporten. Detta kommer ytterligare att försämra konkurrens- möjligheterna för svenska företag.
Riksdagen bör slå fast att det inte finns några skäl för att begränsa användningen av kryptoteknik i Sverige. Varje sådan begränsning bidrar till att minska Sveriges möjligheter att bli ett framgångsrikt IT-land. I stället bör regeringen driva en politik och lägga fast regler som uppmuntrar privatpersoner, stora och små företag, myndigheter och organisationer att använda stark och säker kryptering. Den svenska staten skall vara en god kund och tidig användare när det gäller starka krypton.
Riksdagen bör dessutom slå fast att alla planer på obligatoriska system för deponering av dekrypteringsnycklar bör skrinläggas och att Sverige motsätter sig andra länders krav på sådan deponering. Kostnaderna och riskerna med nyckeldeponering är mycket stora och skadliga. Det är därtill ytterst naivt att tro att den som planerar att använda kryptering för brottslig verksamhet i förväg skulle lämna in sin dekrypteringsnyckel enbart därför att han är skyldig till detta enligt lag. All nyckeldeponering bör därför ske på frivillig basis och skötas av icke-statliga organ. En sådan ordning behöver inte nödvändigtvis innebära att möjligheten att i efterhand utkräva dekrypteringsnycklar vid misstanke om brott försvinner. När det gäller staten och de statliga myndigheterna som användare är det naturligtvis ändå tänkbart med en ordning där ett statligt organ hanterar nyckeldeponeringen och också ålägger myndigheterna att deponera nycklar.
Sverige bör sträva efter frihandel även för kryptobaserade produkter. Den nuvarande exportkontrollen bör därför till större delen avskaffas. Enda undantagen från frihandelslinjen bör gälla militära höggradiga krypton som inte är publika, d.v.s. programvara som "berör nationell säkerhet".
Sverige bör dessutom i EU, WTO, Europarådet och i Wassenaar- arrangemanget aktivt arbeta för en liberal exportpolicy och en ökad frihandel med kryptobaserade produkter. Ett sätt att åstadkomma detta är att aktivt arbeta för att starka civila krypteringsprodukter stryks från den varulista för den exportkontroll som Wassenaar-arrangemanget fastställer. Fram till dess att ändringar av arrangemanget vunnit gehör bör Sverige tillämpa gällande bestämmelser så liberalt som möjligt.
5.4 Driv på det internationella samarbetet
Internet är globalt. Det är en förutsättning för tillväxt inom området att regelverket skall fungera även vid gränsöverskridande verksamhet. Det finns således all anledning för Sverige att vara pådrivande inom allt internationellt lagstiftningssamarbete. Mot denna bakgrund vill vi särskilt notera några lagstiftningsprocesser som just nu pågår inom EU, utöver de redan nämnda.
Rom- och Brysselkonventionerna, som reglerar vilket lands lag och domstol som skall väljas vid internationella affärer, skall nu implementeras i gemenskapsrätten. De förslag som har presenterats av EG-kommissionen är emellertid oroväckande dåligt anpassade till den nya ekonomiska tillvaro som följer av globaliseringen. Vi konstaterar bekymrat att förslagen får allvarliga konsekvenser för den elektroniska handeln om de blir verklighet, eftersom de ger konsumenten en ovillkorlig rätt att alltid få eventuella tvister reglerade enligt det egna landets lag så snart hemsidan finns tillgänglig från konsumentens land - vilket den ju alltid är. Detta är en orimlig konsekvens för en liten näringsidkare, som ofta har sämre möjligheter att avgöra i vilket land konsumenten befinner sig, än det omvända. Detta inte minst mot bakgrund av att näringsidkaren enligt det gällande förslaget till e- handelsdirektiv kommer att åläggas att informera om var han befinner sig. Risken är att förslaget, om det genomförs, kommer att lägga en hämsko på den europeiska e-handelsutvecklingen.
Moderata samlingspartiet menar att Sverige i det fortsatta arbetet med förslagen bör verka för att lagvalsfrågan skall vara dispositiv. Ett företag skall genom information på sin hemsida kunna upplysa konsumenten om att det egna landets konsumentlagstiftning gäller vid affären. Om inte näringsidkaren använder sig av denna möjlighet, skall konsumenten kunna åberopa det egna landets lag. Detta bör ges regeringen till känna.
Det bör vidare övervägas om inte en gemensam konsument- skyddslagstiftning inom EU skulle öka tryggheten och förutsebarheten för konsumenten. På så sätt kunde konsumenten alltid med säkerhet veta att samma regler gäller oavsett var inom EU han eller näringsidkaren befinner sig.
I sammanhanget bör också nämnas det EG-direktiv om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informations- samhället som är under utarbetande. Moderata samlingspartiet menar att det är angeläget att direktivet utformas så att Internetoperatörer inte skall hållas ansvariga för tillfälliga piratkopior, så kallade "cache-exemplar". Vidare bör det slås fast att så kallad "reverse engineering", vilket innebär att man undersöker hur en produkt är konstruerad för att kunna skapa kompletterande produkter, exempelvis programvara som kompletterar en konkurrents programvara, skall vara möjlig för skäl som definieras som legitima. Det är också angeläget att verka för någon typ av licenser för bibliotek och liknande institutioner, så att dessa garanteras möjlighet att tillhandahålla Internet till allmänheten.
Även reglerna för momsuttag vid elektronisk handel skapar onödig byråkrati och minskad förutsebarhet för konsumenten. Inte minst är det svårt för näringsidkaren att upplysa om det verkliga priset för en vara, då detta ändras beroende på den momssats som gäller i konsumentens land. Problemet med momsuttag och momsredovisning kan förväntas öka ytterligare i framtiden, och frågan måste därför ses över. Sverige bör verka för att reglerna för momsuttag vid internationell handel ses över inom EU och i allt internationellt samarbete.
Vi vill att IT-frågor aktivt skall drivas på alla nivåer, vilket i allra högsta grad inkluderar även den europeiska nivån. Om ett EU-institut för IT- forskning placeras i Sverige skulle detta naturligtvis öka såväl den svenska kunskapen som auktoriteten på området. Vi välkomnar därför regeringens initiativ att anmäla sitt intresse för detta till EG-kommissionen. Moderata samlingspartiet menar att ansträngningarna för att ett sådant institut placeras i Sverige bör intensifieras. Detta bör ges regeringen till känna.
6 Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens roll att tillhandahålla bredbandstjänster till samtliga svenska grund- och gymnasieskolor, 5
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det digitala markbundna TV-nätet,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrens på telemarknaden,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att ta fram en ny konvergerad lagstiftning på tele- och medieområdet enligt vad som anförts i motionen, 1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ inom EU i fråga om personuppgifts- direktivet, 1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om IT-satsning i skolan, 5
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om examination av fler civilingenjörer med in- riktning mot IT,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om digital distansutbildning av högsta inter- nationella klass,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en möjlighet för Kungliga Tekniska högskolan att omvandlas till stiftelse,5
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för beskattning av optioner enligt vad som anförts i motionen,2
11. att riksdagen beslutar avskaffa skatten på aktieutdelningar fr.o.m. inkomståret 2000 enligt vad som anförts i motionen, 2
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av riskkapitalavdrag enligt vad som anförts i motionen, 2
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om digitala signaturer,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett gemensamt certifikat för s.k. smart cards,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användning och export av kryptobaserade produkter, 4
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av restriktioner när det gäller export av kryptobaserade produkter enligt vad som anförts i motionen, 4
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det fortsatta arbetet med implementeringen av Rom- och Brysselkonventionerna i EG-rätten, 3
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det fortsatta arbetet med EG-direktivet om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, 3
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna för momsuttag vid elektronisk handel.2
Stockholm den 5 oktober 1999
Bo Lundgren (m)
Per Unckel (m)
Beatrice Ask (m)
Anders Björck (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Chris Heister (m)
Gun Hellsvik (m)
Gunnar Hökmark (m)
Henrik Landerholm (m)
Göran Lennmarker (m)
Fredrik Reinfeldt (m)
Inger René (m)
Per Westerberg (m)
1 Yrkandena 2, 4 och 5 hänvisade till KU. 2 Yrkandena 10-12 och 19 hänvisade till SkU.
3 Yrkandena 17 och 18 hänvisade till LU.
4 Yrkandena 15 och 16 hänvisade till UU.
5 Yrkandena 1 och 6-9 hänvisade till UbU.