För att den snabbt ökande användningen av IT-tekniken skall komma alla människor till del är tillgänglighet och taxesättning av avgörande betydelse. Inte minst i skogslänen med långa avstånd och en glesare befolkning är det ett stort ansvar för samhället att garantera likvärdig tillgång och prissättning för att hela landet, människor och företag, skall ges möjlighet att tillgodogöra sig den nya tekniken.
Vi vill i denna motion lyfta fram några grundläggande utgångspunkter samt vår vision av hur informationssamhället bör utvecklas och byggas ut.
För oss är det en första och självklar utgångspunkt att tekniken skall stå i människans tjänst.
- Nya och bättre tekniska lösningar och snabbare kommunikationer ska bidra till att förbättra människors vardag.
- Den skall användas för att överbrygga klyftor, inte skapa nya.
- Den skall nyttjas i arbetet för att forma ett ekologiskt anpassat, lång- siktigt hållbart samhälle.
Tekniken skall också stå i företagsamhetens tjänst. Den skall bidra till att göra det enklare och effektivare att driva företag oavsett om det är ett litet enmansföretag eller en större verksamhet. Den skall också öka möjligheterna att driva företag mera oberoende av geografiska avstånd.
Informationstekniken skall alltså enligt vår mening inte bara komma ett fåtal till del. Det är utomordentligt centralt för oss att alla - oavsett kön, ålder, social och ekonomisk bakgrund eller var man bor i landet - skall få tillgång till snabba och säkra förbindelser och få det på likvärdiga villkor. Det är i detta sammanhang som vi brukar tala om en digital allemansrätt.
Regering och riksdagsmajoritet har hittills talat i allmänna ordalag om fort- satta insatser för att bygga ut en digital infrastruktur för höghastighetsför- bindelser och att hushåll och företag i hela Sverige bör ges goda förutsätt- ningar att utnyttja den tekniken. Men man vågar inte, eller vill inte, se de stora möjligheter och det utvecklingssprång det skulle innebära att bygga ut IT-samhället med tydligt sikte på den vision om en digital allemansrätt som vi i Centerpartiet vill förverkliga.
Riksdagens majoritet har ännu inte haft kraft att samla sig till beslut om en målmedveten, offensiv satsning på optofiber till hemmen och till företagen. Enligt vår mening är detta en nödvändighet för att leva upp till de krav på snabba och tillförlitliga kommunikationer som framtiden kommer att ställa. På sina håll förefaller man hoppas att marknaden skall lösa frågan. Att av- vakta eller hoppas att marknaden ordnar saken går kanske för sig i de större städerna men det bidrar knappast till lika möjligheter för alla i hela landet - den digitala allemansrätt Centerpartiet föreslagit.
Staten har historiskt tagit ansvar för landets infrastruktur. Det har gällt ut- byggnaden av vägar och järnvägar, elnät och telefonförbindelser. I dagens samhälle är det om möjligt ännu viktigare att det tas ett samhällsansvar, för den infrastruktur som kan lägga grunden för tillväxt och utveckling i 2000- talets kunskapssamhälle.
Centerpartiet har, mot bakgrund av den optiska fiberns överlägsna kapaci- tet, föreslagit att staten initierar en landsomfattande och målmedveten ut- byggnad av fiber till hemmen och till företagen. Den långsiktighet som ett sådant beslut kräver innebär, enligt Centerpartiet, att kommersiella aktörer inte kommer att vara villiga att ta på sig det fulla ansvaret. En gemensam utbyggnad garanterar också den fria konkurrensen och tillgången till in- formationstekniken i hela landet. Därmed motverkas den regionala obalans som vi idag ser så tydligt.
Ett avgörande viktigt argument för optofiber till hemmen är den helt överlägsna bandbredden/kapaciteten. Ett sådant nät skulle få en kapacitet som kommer att täcka alla förutsägbara behov för framtiden. För alla andra tekniker finns en kapacitetsgräns som kommer att kräva nya dyrbara investeringar så snart taket uppnåtts. Det innebär att en utbyggnad av fiber är en framtidssatsning som med åren kommer att visa sig ha varit en mycket klok och framsynt investering.
I väntan på en storskalig utbyggnad av bredband i hela vårt land är det av största vikt att människor och företag ges tillgång till den idag tillgängliga tekniken ISDN eller motsvarande på likvärdiga ekonomiska villkor. Det finns tyvärr skrämmande exempel på hur oerhört stora skillnader som finns idag när människor i avvaktan på ett nationellt nät av fiberoptiska förbindel- ser vill installera ISDN eller motsvarande.
Prislappen varierar från under 2.000 i Stockholms innerstad till en kostnad på upp till 60.000 kr. Det är orimliga prisskillnader om man menar någonting med likvärdig tillgång. Vi menar att anslutningsavgiften bör vara densamma över hela landet.
En digital allemansrätt handlar i grunden om alla människors lika möjlig- heter och rätt att ha tillgång till informationsteknikens verktyg, oavsett social bakgrund, kön eller andra faktorer som traditionellt verkat diskriminerande. Avgörande för detta är att tekniken är spridd, men också kunskapsfrågorna - människornas kunnande för att tillgodogöra sig tekniken.
Tillsammans med den utbyggnad av fiber till hem och företag som vi förordar är det av central betydelse att förebygga de kunskapsklyftor som IT- utvecklingen riskerar att föra med sig. Det framstår som en av de viktigaste sociala rättvisefrågorna att ge alla människor möjligheter till en bra utbild- ning som ger goda förutsättningar för yrkeslivet, ett livslångt lärande och aktivt deltagande i samhället.
En målmedveten satsning på fibernät har också det goda med sig att Sverige har möjlighet att befästa sin position som en av världens ledande IT- nationer, det förstärker våra möjligheter att dela med oss av teknik och kompetens till andra länder i form av nya stora exportframgångar. Den ökar också möjligheterna att förverkliga det långsiktigt hållbara samhället.
Vi vill se ett nationellt kunskapslyft inom IT. Det skall innebära att alla människor får möjlighet att lära sig utnyttja verktygen och därmed de möjligheter som en utbyggd infrastruktur ger. Här har de traditionella studie- förbunden en central roll men också pensionärsorganisationer, invandrar- organisationer, idrottsrörelsen, handikapporganisationer för att ta några exempel.
Hemställan
Med hänvisning till den anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en digital allemansrätt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens ansvar för likvärdig kapacitet till likvärdiga priser i hela landet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslutningsavgiften till den i dag tillgängliga tekniken skall vara densamma över hela landet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kunskapslyft inom IT-området.
Stockholm den 5 oktober 1999
Sven Bergström (c)
Erik Arthur Egervärn (c)
Viviann Gerdin (c)
Kenneth Johansson (c)
Åke Sandström (c)
Birgitta Sellén (c)