Nationellt kompetenscentrum inom ITS, Intelligenta Transport System
Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhälls-
ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för med-
borgare och näringsliv i hela landet. Detta ställer transportsektorn inför
stora utmaningar för att bl a uppnå ett ekologiskt hållbart och säkert
transportsystem som erbjuder effektiva och flexibla transportlösningar.
Individuella transportbehov premierar vägtransporterna, men samtidigt
växer behovet av integrerade transportlösningar.
Den moderna informationstekniken i allmänhet och ITS, Intelligenta
Transport System i synnerhet är ett betydande stöd för att uppnå de trafik-
politiska målen. ITS är ett kunskapstema som fokuserar IT som ett verktyg
för att förbättra trafiksäkerhet och miljö samt öka effektiviteten och fram-
komligheten i trafiksystemen. ITS utvecklar system för trafikstyrning som tar
hänsyn till tekniska, ekonomiska och beteendevetenskapliga aspekter.
För att nå de mål som riksdag och regering lagt fast krävs att ett samspel
utvecklas mellan forskare, trafikverk, transportföretag, övrigt näringsliv,
finansiella aktörer och samhällsorgan.
I regionen Dalarna, och i synnerhet Borlänge, finns idag en nationell och
unik bas för uppbyggnad och etablering av ett nationellt kompetenscentrum
inom ITS.
Den viktigaste aktören i denna uppbyggnad är Högskolan Dalarna.
Högskolan organiserar forskning, utbildning och samverkan med samhället i
tematiska profil- eller utvecklingsområden med ambitionen att inom dessa
vara regionalt förankrad, nationellt ledande och internationellt intressant. Ett
led i detta är att genom forskarskolor i samarbete med andra lärosäten bygga
upp en gemensam bas av forskarutbildade inom ITS-området. Målsättningen
är att Högskolan Dalarna skall förvärva rätt att examinera doktorer i ämnen
som är relevanta för kunskapsområdet ITS.
Högskolan Dalarnas styrelse har därför beslutat att fokusera delar av sin
forskning och utbildning mot ITS-området. Detta sker i samverkan med
andra lärosäten och forskningsinstitutioner, i första hand KTH och Uppsala
universitet. Genom ett aktivt deltagande i utvecklingsprocessen skapas förut-
sättningar för en hög grad av samhällsrelevans i forskningen och för att ut-
bildningar formas på ett sätt som svarar mot näringslivets och den offentliga
förvaltningens behov.
Stiftelsen Teknikdalen, som är regionens teknikpark, har åtagit sig att
samordna utvecklingsarbetet för att skapa detta kompetenscentrum. Samord-
ningen innebär bl a att en avsiktsförklaring tagits fram som SSAB, Stora
Enso, Vägverket, Banverket, Högskolan Dalarna, Borlänge kommun, VTI
och TFK gemensamt formulerat och ställt sig bakom.
Vägverket och Banverket stödjer detta både inom ramen för sina respektive
sektorsansvar och i sin egenskap som stora arbetsgivare, som på bästa sätt
behöver trygga sin kompetensförsörjning på kort och lång sikt.
SSAB och Stora Enso stödjer processen genom att på lämpligt sätt tillföra
den kompetens och kunskap inom transportområdet som upparbetats inom
företagen. Ett utvecklat samspel med forsknings- och utbildningsinstitutioner
är väsentligt för företagens kompetensförsörjning.
Borlänge kommun är aktiv i den politiska processen såväl regionalt som
nationellt för etableringen. Kommunen arbetar aktivt med åtgärder för att
anpassa den kommunala servicen till de förändrade krav som följer av
förändringen av näringslivets struktur, innehåll och uppbyggnad.
TFK, som sedan ett drygt år etablerat sig i regionen (Teknikdalen,
Borlänge), har under sin långvariga verksamhet inom transportforsknings-
området byggt upp ett omfattande nätverk inom transportforskningsområdet
både nationellt och internationellt. TFK bidrar genom att ställa detta nätverk
och företagets egen kompetens till förfogande för aktivt FoU-arbete inom
ITS-området.
VTI, som också etablerat sig, har god kännedom om och insikter i
transportsektorns problem och vetenskapliga metodik. Inte minst gäller detta
problem som rör användaraspekter på ITS där institutet sedan lång tid
bedriver forskning, framför allt inom ramen för olika EU-projekt.
Med detta som grund menar jag att regionen Dalarna med sitt unika
kompetenskluster har förutsättningar att bygga och etablera ett nationellt
kompetenscentrum inom ITS och att riksdag och regering uttrycker som sin
mening att detta center skall finansieras genom nationella anslag med
målsättningen att efter fem år ha uppnått följande konkreta åtgärder:
- att en koncentration av forskare, tekniker, produktutvecklare m m inom
det aktuella kompetensområdet skall finnas i regionen
- att nätverk och relationer har skapats som borgar för en bred tillgång till
kompetenser inom angränsande kunskapsområden såväl nationellt som
internationellt
- att det totala antalet engagerade i regionen bör vara i storleksordningen
1 000 till 1 500 och att kompetensförsörjningen till företagen och den
offentliga förvaltningen är säkerställd genom att utbildningar på
mastersnivå tillskapats
- att forskarutbildning har etablerats
- att kluster av företag och forskningsinstitutioner har utvecklats
- att dessa täcker ett brett spektrum av kompetenser inom ITS-området
- att det nationella kompetenscentrumet inom ITS skall vara ett
internationellt intressant centrum med ett flertal samarbetspartners i
andra länder.
För uppbyggnaden av ett nationellt kompetenscentrum inom ITC krävs
för år 2000 15 miljoner kronor och för de följande åren 20 miljoner
kronor årligen.
I enlighet med vad Centerpartiet föreslår i en annan motion bör första årets
finansiering ske inom ramen för forskningsanslag under utgiftsområde 22.
Det bör ankomma på regeringen att för året 2000 anvisa 15 miljoner kronor
för detta ändamål från anslag för kommunikationsforskning under utgifts-
område 22.
Regeringen bör i budgeten för år 2001 återkomma med förslag till lång-
siktig finansiering.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett nationellt kompetenscentrum inom ITS vid
Högskolan Dalarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om finansiering.