IT-branschen och omfattningen av Internet växer mycket snabbt. På sex
år har Internetanvändandet i Sverige ökat från nästan noll till att idag
cirka 45 procent av befolkningen, äldre än 12 år, surfar varje månad.
Nästan 60 procent av svenskarna som surfar gör det dagligen (siffrorna
från Sifo Interactive Media, september 1999).
Totalt antal Internetanvändare i världen beräknas till 108 miljoner
(NetRatings, september 1999). Förra året surfande 150 miljoner människor i
världen, men inom fem år prognostiseras antalet ha vuxit till 717 miljoner
(Computer Industry Almanac, september 1999). Handeln över Internet
förutspås öka från runt en procent av den totala handeln i Europa 1998 till
det tiodubbla om tre år (Jupiter Communications, september 1999).
Sannolikt får IT-samhället större politiska effekter än vi hittills insett, inte
minst i de politiska partierna. Det har blivit lättare för väljarna att själva
skaffa sig kunskaper om sakfrågor och kandidater. Kommunikationen blir
mer direkt. Centralistiska lösningar blir svårare att genomföra när människor
kan gå rakt igenom byråkratiska strukturer med Internet. Det är ingen slump
att det vi ibland kallar Internetkulturen är starkt antiauktoritär.
Informationstekniken innebär att avstånden mellan människor minskar,
både geografiskt och socialt. Ökade möjligheter till snabb och effektiv
kommunikation och informationsutbyte mellan människor är bra för oss alla.
Några exempel:
- Informationstekniken ger människor möjligheter att själva söka
information, delta i den demokratiska beslutsprocessen och i en dialog
med andra.
- Informationstekniken vidgar yttrandefriheten genom att det blir lättare
för vem som helst att publicera sig och nå fram med budskap. Många
ekonomiska hinder för publicering försvinner.
- Informationstekniken kan effektivisera sjukvården, förbättra miljön samt
underlätta för funktionshindrade att få information och utföra tjänster.
- Informationstekniken tillåter människor att bo på ställen av andra skäl än
att arbete finns där, eftersom mycket arbete kommer att kunna utföras på
distans. Den gör det möjligt att behålla en levande landsbygd.
- Informationstekniken både bygger broar och raserar barriärer mellan
stater och människor. Det är lättare för svenskar att hålla kontakt när de
bor utomlands; det är lättare för invandrare i Sverige att behålla sina
rötter.
- Informationstekniken spelade en av huvudrollerna för Östeuropas
frigörelse från kommunistisk diktatur. När inte information kan
förtryckas kan i längden inte heller människor förtryckas.
Vi vill i denna motion till riksdagen klargöra våra ståndpunkter för hur
politiken ska bereda vägen för den nya tekniken, så att IT kan verka fullt
ut i demokratins tjänst.
Informationsteknik som del i svenskt demokrati-
bistånd
Ett effektivt sätt att hålla kvar människor i förtryck är att förbjuda eller
försvåra spridning av information och kommunikation med människor
som lever i frihet. I och med Internet och möjligheten att fritt
kommunicera över gränser har ett nytt vapen mot diktaturer skapats.
Informationstekniken har redan spelat en viktig roll i bland annat Europas
befrielse från kommunismen och den hittills försiktiga uppluckringen av
förutsättningarna för ett fortsatt diktaturstyre i Kina. På Internet finns många
sammanslutningar och diskussionsfora där information om demokratiska
strävanden sprids. Den amerikanska demokratibiståndsorganisationen
National Endowment for Democracy (som bland annat ger ut publikationen
Journal for Democracy) har tagit fasta på nätmöjligheterna och hjälper nu
sina biståndsmottagare att skapa hemsidor med information om
demokratisträvan i respektive land. ITs betydelse för demokratiska
strävanden är med andra ord redan betydelsefull, och det är att vänta att den
kommer att stärkas.
Bistånd för demokrati har länge varit utgångspunkten för Folkpartiets
biståndspolitik. Informationstekniken bör i ökande grad användas i strävan
att fredligt sprida information om demokratiska rättigheter till fler
människor. Den bör också användas för att främja ett ökat medborgerligt
deltagande i politiska beslut. Möjlighet till IT- användning bör bli ett viktigt
inslag i svenskt demokratibistånd.
Informationsteknik för att stärka svensk demokrati
Medborgarnas möjligheter till kontakt och inflytande i relationen till
myndigheter och förtroendevalda ökar i och med informationsteknikens
utveckling. Snart sagt varje myndighet och kommun i Sverige har
webbplatser där information om verksamhet, beslut, regler, blanketter
och övriga kontaktvägar finns redovisade. Möjligheten att via e-post
diskutera ärenden, protestera, göra anmälningar etcetera effektiviserar
kontakten ytterligare.
Möjligheterna till direktkommunikation mellan väljare och kandidater ökar
i och med e-post och chat.
För att ytterligare underlätta kommunikation med politiska företrädare
anser Folkpartiet också att alla politiskt förtroendevalda, på alla nivåer, bör
ha en egen e-postadress.
Offentliga handlingar på nätet
Informationstekniken ger medborgaren nya möjligheter att bevaka sina
intressen gentemot myndigheter och att göra sin stämma hörd på ett
snabbt och effektivt sätt.
För att underlätta de demokratiska vinster som finns att hämta med IT
föreslår Folkpartiet att myndigheter ska vara skyldiga att lägga ut protokoll
och andra viktiga handlingar på nätet.
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) omfattar inte elektroniska medier. Att
så är fallet är enbart att hänföra till att dessa medier inte var utvecklade
vid den tiden lagen skrevs. Vi menar att det är angeläget att YGL
kompletteras med grundlagsskydd för elektroniska medier. Regeringen
bör före ordinarie riksdagsval 2002 återkomma till riksdagen med förslag
till ändring i YGL.
IT måste vara tillgängligt för alla
Informationstekniken har tyvärr inte nått alla. Dator- och
Internettillgången är ojämnt fördelad i Sverige. Det är fortfarande män i
storstäder som har störst tillgång till IT, medan kvinnor, personer med
lägre inkomster och glesbygdsbor generellt sett har mindre tillgång till
IT.
Undersökningar visar att trots att andelen hushåll som skaffar dator och
Internetuppkoppling stadigt ökar så kommer sannolikt skillnaderna i
tekniktillgång att bestå under en lång tid framåt. Mycket litet talar för att
gruppen kvinnor i lägre inkomstklasser, som inte har datatillgång på jobbet,
kommer att skaffa datorer i så hög grad att gapet mellan dem och män i
högre inkomstklasser minskas. Forskningsgruppen för Samhälls- och
Informationsstudier (FSI), visar dessutom att skillnaderna mellan män och
kvinnors användning av Internet skiljer sig mellan olika åldrar. 60- och 70-
talisterna är minst jämlika, medan 40- och 50-talisterna har ett relativt jämnt
användande av Internet uppdelat efter kön (Österman, T. och Timander, J.,
Modern teknik i allmänhet och Internet i synnerhet, Dokumentation av vissa
spridningsmönster och attityder i befolkningen, Forskningsgruppen för
Samhälls- och Informationsstudier (FSI), 1997; s 22). Det är alltså bland
dagens 20- och 30-åringar det största glappet finns mellan kvinnors och mäns
användande av IT.
Sannolikt kommer kvinnors andel av Internetanvändningen att öka först
om och när Internet blir mer nyttoinriktat och mer lättillgängligt, när det blir
möjligt för fler att via Internet göra sina bankaffärer, handla, läsa nyheter,
få
post och lätt hitta information. När Internet blir tillgängligt via TV:n så
kommer sannolikt kvinnors användande att öka mycket starkt.
Storstadslänens genomsnittliga datoranvändning låg, enligt Teledoc-
studien, på 66-69 procent av befolkningen, typiska glesbygdslän på 50-54
procent. Andelen Internetanvändare bland personer bosatta i orter med mer
än 30 000 invånare är två och en halv gång större än bland personer bosatta
på orter med mindre än 4 000 invånare (Teldok rapport 113, Segerlund, C-Ö,
IT för samhällsservice, demokrati och folkbildning i Sverige, Sverige-
programmet 1997: s 34-36). Det är dock på de små orterna i glesbygden som
Internetanvändningen kan åstadkomma stora förändringar, bland annat för
arbetsmarknaden. Folkpartiets krav är att ledningar, växlar, AXE-system
etcetera håller jämförbar standard över hela Sverige samt att taxorna inte
diskriminerar glesbygden.
IT måste också i många fall anpassas så att människor med
funktionshinder kan använda tekniken. Det kan innebära att speciell mjuk-
vara och produkter måste utvecklas och installeras.
För att samtliga medborgare ska kunna ta vara på de fördelar som
informationstekniken bjuder vad gäller möjligheten att utöva sina
demokratiska rättigheter och göra sin stämma hörd, är det angeläget att
kunskap om informationsteknikens användning och tillgång på datorer
fördelas jämnt, både över inkomst, social bakgrund och kön.
Ingen åtgärd är i sammanhanget viktigare än att påskynda sammanväxten
av TV och Internet. Bibliotek, medborgarkontor och liknande tillhandahålla
gratis terminaler med snabb Internetuppkoppling. Staten ska ha som mål att
alla bör ha tillgång till Internet.
Möjligheterna att kunna använda kabelnät, satellit-TV och digitala
markbundna signaler för datakommunikation är mycket betydelsefulla.
Staten ska dock enligt vår mening inte gå in för något särskilt system eller
lansera någon storskalig plan för att ge alla bredband. Statliga jättesatsningar
brukar misslyckas. Om ingen aktör tillåts att dominera marknaden kommer
konkurrensen, på samma sätt som för mobiltelefonin, att driva ner priserna.
Jämställdheten i IT-branschen
Flera undersökningar har under senare år visat att det finns ett
jämställdhetsproblem inom IT-branschen. Tidningarna Computer
Swedens och Dagens Nyheters undersökningar av antalet kvinnor i IT-
företagens ledning (i styrelserna för de sju största webbolagen sitter 42
män och en kvinna) respektive bristen på jämställdhetsplaner i flertalet
IT-bolag är alarmerande. Folkpartiet välkomnar JämOs initiativ
(september 1999) till granskning av branschen ur ett
jämställdhetsperspektiv.
En framtidsbransch med så stora ekonomiska och demokratiska värden
som IT-branschen får inte, anser Folkpartiet, åsidosätta jämställdhetslagarna
och förfalla till slentrianmässig mansdominans.
Bättre konsumentstöd på IT-området - Nätverket
Informationstekniken och framför allt Internet innebär nya utmaningar
för konsumenterna. Det finns en rad konsumentfrågor av utpräglad IT-
karaktär till exempel spamming, (oönskade e-brev), mejlbombning,
upphovsrätten på nätet och regler för e-handel, som ingen offentlig
myndighet idag tar helhetsgrepp på. Post- och telestyrelsen, IT-
kommissionen, Datainspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket
och andra myndigheter sköter olika delar.
Det finns, anser Folkpartiet, ett behov av en speciell servicemyndighet för
IT-frågor. Denna skulle i första hand svara på frågor och ge service. En
jämförelse kan vara Regeringskansliets EU-information inför EU-inträdet.
En sådan ny myndighet, Nätverket, bör inrättas och ges en sammanhållen
och servicebetonad roll gentemot konsumenten av IT, privata användare,
organisationer, företag och myndigheter. Nätverkets uppgift bör vara
tidsbegränsad.
Kryptering
I ett informationssamhälle kan information vara en handelsvara, en viktig
del av den personliga integriteten eller ett vapen. Beroende på
omständigheterna behövs därför skydd mot avlyssning, förfalskning och
icke auktoriserad radering av information. Informationssamhället ställer
höga krav på datasäkerhet.
Det enda skyddet mot avlyssning är kryptering. Kryptering kan dessutom
användas för att konstruera system för behörighetskontroll och på så vis
användas för att förebygga andra typer av informationsstöld. Krypterings-
teknik utgör också grunden för de flesta former av digitala äkthetsbevis som
används för att skydda elektroniska dokument.
Idag används inte skydd mot avlyssning i den utsträckning som
omständigheterna egentligen kräver. Läkare och annan sjukvårdspersonal
talar i trådlösa telefoner. Verkställande direktörer diskuterar affärsuppgörel-
ser per elektronisk post. I många fall används tekniken mot bättre vetande.
Men problemet är också att utbudet av säkerhetsprodukter är starkt
begränsat. Det råder en bristande tillgång på fullgoda krypteringsprodukter.
Detta problem är intimt förbudet med producenternas problem att få
avsättning för produkter med kryptering. I och med exportrestriktioner på
området räknas krypteringsprodukter idag som strategisk produkt vilket får
till följd att programvara för elektronisk post klassas på samma sätt som
exempelvis kärnbränsle och ingredienser till nervgas. Exportrestriktionerna
på civila krypteringsprodukter är en rest från den tid då kryptering var något
som bara användes av militären och diplomatkåren. För att kunna få tillgång
till de starkaste krypteringsprodukterna behöver såväl användning, import
som export av civila krypteringsprodukter vara helt fri.
Statlig kommers bort från nätet
Vi ska inte ha statlig medieverksamhet i annan form än av den
kulturpolitik som bedrivs i och med public-service-företagen. Dessa är
omgärdade med speciella regler och har särskilda kulturpolitiska
uppgifter. När Telia och Posten agerar sker det på rent kommersiell
grund och i konkurrens med andra på marknaden.
Telia/Telenor bör snarast säljas. Då kan företaget fritt agera på
mediemarknaden i konkurrens med andra. Idag har Telia dragit igång egen
cd-rom-produktion, egna elektroniska tidningar och agerar på TV-
marknaden. Detta är olämpligt för ett statligt företag som bakom sig har
statens kreditvärdighet. Försäljningen av Telia brådskar och bör ske på ett
sätt som inte ger företaget monopol på det lokala nätet. Telia och andra
statliga företag bygger nu upp en omfattande medieverksamhet på nätet.
Denna bör omedelbart avbrytas.
Samgåendet med Telenor innebär inte att det statliga majoritetsägandet
upphör. Med en avreglerad telemarknad, många aktörer och en snabbt
ökande konkurrens här hemma finns inte några skäl att behålla Telia/Telenor
i statlig ägo för att skydda de svenska konsumenterna.
Detsamma gäller regeringens planerade insatser av statligt finansierade
bredbandsnät i landet. När nu marknaden släpps in på tele- såväl som
elmarknaden och vi genast kan konstatera att konkurrensen gör att utbudet
radikalt ökas, förbättras och prisnivån sänks, är det viktigt att påpeka att
bredbandsnät givetvis ska byggas ut av marknaden, inte av staten.
Den nya tekniken med bredband är mycket bra. Vi ser fram emot en snabb
utbyggnad de närmaste åren då både elnät och kabel-TV-nät kommer att
kunna utnyttjas. Några särskilda anslag finns inte preciserat för bredbands-
utbyggnad i regeringens budgetproposition. Statens ansvar på området bör
enligt Folkpartiet heller inte överskattas.
Vad som kommer att kosta är framförallt utbyggnad av bredband direkt till
hushåll och företag, främst i glesbygden där avstånden är långa och få
fastigheter har tillgång till kabel-TV. Utvecklingen på det här området går
dock mycket fort. Vi vet idag mycket lite om vilken teknik som kommer att
finnas om ett par år. Är det kabel-TV eller elnät som är bäst, eller kommer
mobilsignaler eller radio att kunna fungera lika väl i framtiden? Folkpartiet
ser med iver fram mot utvecklingen men anser att staten inte ska rusa fram
lika ivrigt med att genomföra stora satsningar på nya nätverk och kablar som
senare visar sig otidsenliga och otympliga.
Folkpartiet menar att marknadens aktörer är de som bör planera för
utbyggnad och skötsel av driften för bredbandsnät, och det bästa torde vara
om staten överlät hela frågan till marknaden.
IT måste integreras i skolan
Informationsteknologin måste integreras i undervisningen. Det är en
nödvändighet på arbetsmarknaden att ha bra kunskaper om informations-
tekniken och vana att använda tekniken som arbetsredskap.
IT förändrar undervisningen. Men information är inte kunskap.
Därigenom skärper IT kraven på kritiskt tänkande hos eleverna. Nätet
sorterar inte mellan sant och falskt, rykten och fakta, fördomar och tolerans.
Nätet och den stora informationsmängden gör det nödvändigt att eleverna lär
sig granska kritiskt, vara misstänksamma mot bluff och desinformation.
Satsningen på informationsteknologin i skolan måste först inriktas på
lärarna. Det är en risk att lärare som själva saknar kunskaper i användande av
informationsteknik som instrument för källsökning inte förmår handleda
eleverna i hur informationsteknik ska användas i modernt utredningsarbete.
Att det idag inte ställs formella krav på lärarnas IT-kompetens är
skandalöst. Lärarhögskolan måste i högre grad satsa på att utbilda lärare i IT-
användning, både i grundutbildning och vidareutbildning. IT-kompetens
måste bli ett grundläggande krav för examen från Lärarhögskolan.
Folkpartiet föreslår att samtliga lärare i samhällsorienterande ämnen och
skolbibliotekarier ges möjlighet att fortbilda sig i praktisk IT-användning.
Datortillgången i skolan måste öka
Svenska skolor har ökat sitt datorinnehav de senaste åren. I grundskolan
förra året delade cirka 13 elever på en dator jämfört med 19 elever 1995.
I gymnasieskolan har antalet datorer ökat med drygt 30 procent och
datortätheten har ökat från åtta elever per dator 1995 till sex elever 1997.
91 procent av alla kommunala gymnasieskolor har tillgång till Internet.
Motsvarande andel för grundskolan är 56 procent (se Skolverkets rapport
nr 147, april 1998, Skolans datorer 1997 - en kvantitativ bild). Även om
ökningen av antalet datorer i skolan mellan 1995 och 1997 är tydlig så är
det fortfarande brist på dem.
Att tillgången på datorer säkras i skolorna är viktigt. Många kritiker till
satsningen på skolans datortillgång hävdar att prylar inte gör någon bättre på
IT. Christer Sturmark, IT-debattör och ledamot i IT-kommission, påpekar
dock att dagens datorer och program har en egenskap som andra prylar
saknar: De fungerar i allt högre grad som inlärningsmaskiner utan egentliga
begränsningar.
Exportbransch med möjligheter för nya jobb för de
nya svenskarna
Grunden till den svenska välfärden skapades av energiska entreprenörer
som kring sekelskiftet byggde upp svensk industri, tillsammans med
kloka politiker som såg möjligheterna i en satsning på utbyggd
infrastruktur. IT-utvecklingen ger oss åter liknande möjligheter.
Exportsatsningar från svenska mindre IT-företag och anställning av
människor med kompletterande språkkunskaper skulle kunna vara
lyckosam.
Marknaden, inte politiker, ska styra utvecklingen av
digital-TV
TV och medier förändras av Internet. Redan nu produceras det mesta
som sänds i TV digitalt. Sveriges Television och TV4 lägger ut en del av
sina program på nätet.
Att TV digitaliseras och kommer att sändas digitalt i olika former -
marknät, kabeldistribution och satellit - är ingen politisk fråga. Kon-
kurrensen är hård och TV-branschen kommer säkert att lyssna på
konsumentintresset. När staten väljer vilka företag som ska få använda
marknätet för TV och IT-tjänster ska det ske efter ekonomisk betalningsvilja,
inte genom politiskt godtycke.
All TV kommer på sikt att finnas lagrad på Internet. Det innebär att ett
program som sänts ligger kvar. Det gör att tittarna får ett utbud av tusentals
kanaler och program. Behovet att passa en speciell tid och följa TV-tablåer
upphör.
Internet håller redan på att ta bort traditionella pressläggningstider, sänka
ribban för vad som kan publiceras och leda till en oavbruten ström av nyheter
till tittare, lyssnare och läsare.
I ett sådant medieklimat är det viktigt att public service-bolagen Sveriges
television och Sveriges radio koncentrerar sig på sin uppgift att producera
unikt material och upprätthålla kvalitet och kultur.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att informationsteknik bör bli ett viktigt inslag i
svenskt demokratibistånd,2
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att myndigheter
skall vara skyldiga att lägga ut protokoll och liknande handlingar på
nätet,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om grundlagsskydd för elektroniska medier,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ledningar, växlar, AXE-system etc. skall hålla
en jämförbar standard och taxa över hela Sverige,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om IT-anpassning för funktionshindrade,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att staten bör frånhålla sig storskaliga planer på
bredband för alla,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en ny servicemyndighet till
konsumenter av IT,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om borttagande av import- och exportrestriktioner på
krypteringsprodukter,2
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utförsäljning av Telia,4
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om IT-utbildning för lärare i samhällsorienterade
ämnen samt skolbibliotekarier,3
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att alla elever bör ges full tillgång till dator,3
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om integrerad IT i undervisningen,3
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om exportsatsningar från svenska IT-företag,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om politikernas styrning av utvecklingen av digital-
TV.1
Stockholm den 4 oktober 1999
Eva Flyborg (fp)
Runar Patriksson (fp)
Yvonne Ångström (fp)
Kenth Skårvik (fp)
Elver Jonsson (fp)
Helena Bargholtz (fp)
1Yrkandena 2, 3 och 14 hänvisade till KU.
2Yrkandena 1 och 8 hänvisade till UU.