Larmrapporter om att radiostrålning från mobiltelefoner kan orsaka nervskador, cellförändringar och cancer har duggat tätt de senaste åren. Men resultaten är omtvistade och det finns lika många forskningsrapportersom tyder på att telefonerna är ofarliga.
Vi har helt enkelt för lite kunskap för att veta någonting säkert om mobil- telefonernas hälsorisker idag. Lika lite som det är bevisat att telefonerna är farliga kan vi hävda att de är ofarliga, men de resultat som presenterats hittills ger definitivt anledning till eftertanke.
Exponeringen skiljer stort mellan olika telefonmodeller men mätningarna kontrolleras inte av några myndigheter eller oberoende forskningsinstitut och tillverkarna vill inte redovisa sina mätvärden. Det borde vara naturligt för mobiltelefontillverkarna att ge konsumenterna själva möjlighet att bedöma vilka faktorer man vill väga in när man skaffar mobiltelefon. Att hemlighålla uppgifter som strålningsvärden tyder på en förmyndarmentalitet som inte hör hemma i ett modernt samhälle. Vill inte tillverkarna offentliggöra upp- gifterna frivilligt får man allvarligt överväga att lagstifta i frågan.
Försök har visat att det finns en koppling mellan strålning från mobil- telefoner och biologiska effekter. Bland annat tyder resultaten på att balansen mellan viktiga joner och enzymer i cellerna kan rubbas och att elektro- magnetiska fält underlättar bildandet av så kallade fria radikaler - kraftfulla oxidanter som kan förstöra cellernas funktioner.
Undersökningar som bland annat genomförts i Sverige visar att mobiltele- fonanvändare känner av huvudvärk, koncentrationssvårigheter, sömnrubb- ningar och trötthet som de förknippar med användningen av mobiltelefoner. Exponeringen misstänks också påverka minnet, arvsmassan och ge förändrat blodtryck. Sambandet med tumörer är omdebatterat. Ett forskarlag från Australien har rapporterat om fördubblad cancerfrekvens hos cancerkänsliga möss som utsatts för radiostrålning av samma typ som från mobiltelefoner. En undersökning som avvisats som irrelevant av mobilteleindustrin. Vi vet redan idag att starka mikrovågor är farliga. Det vi inte vet ännu är om långtidseffekter av svag radiostrålning kan påverka hälsan.
Det som framförallt ger anledning till eftertanke är att dagens mobiltele- fonantenner hålls så nära huvudet och att en så stor andel av befolkningen är utsatt för exponeringen. Det gör att även hälsoeffekter som drabbar en mycket liten del av befolkningen skulle kunna få stor betydelse för folkhälsan. Dessutom kan effekter som höjd cancerrisk ge genomslag först efter 10-30 års exponering.
Lägg härtill att själva användningen av mobiltelefoner har ändrats dramatiskt under de senaste åren. Från korta affärsmedelanden till långa samtal med familj, vänner och konferenssamtal som kan vara upp till flera timmar. Dessutom har användarnas snittålder sänkts dramatiskt under de senare åren. Det är inte alls ovanligt att tonåringar själva förfogar över sin egen mobiltelefon och använder den till i stort sett alla sina privatsamtal. Användandet ökar såväl i omfattning som frekvens och går allt längre ned i åldrarna.
Detta är de starkaste skälen till att man måste aktualisera och ifrågasätta nu gällande gränsvärden och omedelbart klargöra om de behöver skärpas. Ett gränsvärde är ingenting konstant utan måste revideras i takt med att kunskaperna ökar och sammanhangen förändras. En tillsynsmyndighet måste också utses för kontroll av strålningsvärdena - SAR-värde (milliwatt strålning per gram hjärnvävnad).
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på offentliggörande av strålningsvärdena för varje mobiltelefonmodell från tillverkarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lagstiftad tillsyn av mobiltelefonernas strålningsvärde,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av snabb forskning kring nivåerna av gränsvärdena.
Stockholm den 14 september 1999
Eva Flyborg (fp)