Den nya informationstekniken bör tas tillvara för att utjämna de regionala klyftorna i landet. Ett bredbandsnät bör byggas som fullt färdigt når alla. Först då kan en digital allemansrätt bli verklig. Resurser bör avdelas för att göra Kalmar län till ett pilotlän för en nationell satsning på att nå digital allemansrätt.
Sned tillväxt
Det är storstäderna som är vinnare och glesbygden som är förlorarna av 1990-talets arbetsmarknads- och regionalpolitik. Storstadsregionerna och universitets- och högskoleorterna visar snabb tillväxt medan utvecklingen är den omvända för stora delar av landet inte minst Kalmar län. Färsk statistik från Arbetsmarknadsstyrelsen visar att 60 procent av alla arbetstillfällen under 1998 har tillkommit i storstadsregionerna, där hälften av befolkningen bor, medan drygt 10 procent tillkommit i skogslänen inklusive Kalmar län där drygt 20 procent av befolkningen bor.
Det är tjänstesektorn, framförallt inom IT, som växer och skapar arbetstillfällen i storstäderna. Omkring 40 procent av IT-jobben finns i Stockholm trots att just den typen av jobb med rätt regionalpolitik hellre skulle kunna vara lokaliserade till glesbygden. Storstadskommunerna har under 1990-talet ökat sin befolkning med i genomsnitt 9 procent - mer än dubbelt så mycket som riket totalt - medan befolkningen i glesbygds- kommunerna minskat med i genomsnitt 6 procent. Utvecklingen för de statliga arbetstillfällena följer samma trend. Med den nya informations- tekniken som hjälp kan denna negativa trend vändas i sin motsats till att nå en jämn tillväxt över hela landet. Ett stamnät bör byggas upp på marknads- mässiga villkor. Staten måste sedan stå för investeringarna för att nå ut till varje hushåll och enhet i landet. Först då blir den digitala allemansrätten verklig. Den ovan beskrivna utvecklingen visar också att det lämpligaste bör vara att starta i ett glesbygdslän. Kalmar län är ett mycket lämpligt pilotlän. Länet är väl förberett och planerar för en sådan verksamhet. En förstärkt tjänstesektor som följd av denna utbyggnad skulle komplettera länets i övrigt väl utvecklade näringslivsstruktur.
Framtidens vägar i Kalmar län är digitala
En viktig förutsättning för fortsatt tillväxt och utveckling i Kalmar län är tillgång till goda telekommunikationer. Viktigt för det befintliga näringslivet är att man kan tillgodogöra sig tekniska landvinningar i form av modern kommunikationsteknik. För näringslivet är det inte minst viktigt att effektivt kunna kommunicera med kunder och partner världen över. All typ av företagande ställer nya växande och ständigt förändrade krav på sina medarbetare. Behovet av att tillskansa sig ny kunskap ökar. Distansutbildning med hjälp av modern tele- och datakommunikation spelar en stor roll. Ett allt större utbud av handel, kultur och offentliga tjänster tillhandahålls idag via internet. Om detta är framtiden, vilket mycket talar för, är det viktigt att den nya tekniken blir tillgänglig för alla hem, företag och institutioner i Kalmar län. Då säkras IT-utvecklingen i Kalmar län och länet kan bli ett föregångslän och bryta en lång tradition av stagnation. Moderna telekommunikationer kan komma att visa sig lika viktiga för tillväxten i vår tid som järnvägsetableringarna var i industrialismens barndom. Och den varan finns inte särskilt rikligt företrädd i länet. Den digitala allemansrätten bör bli en kompensation för detta.
Digitala vägar på lika villkor
Ett fiberoptiknät bör byggas ut i länet, som når alla arbetsplatser och hushåll i hela länet. Det bör vara samhället som tar ansvaret för att den nödvändiga infrastrukturen byggs ut och att det sedan ska råda fri konkurrens om trafik och tjänster på nätet. Samhället har ett ansvar för att hålla nere kostnaderna för kommunikation, både när det gäller att ansluta sig och att använda kommunikationen. Konkurrensen bör stimuleras genom att alla operatörer har tillgång till den digitala vägen på lika villkor och på så sätt kan erbjuda länets befolkning och företagare ett växande utbud av tjänster.
En fri utbyggnad utan ansvar från stat och region skulle gå de svaga områdena förbi. Orter, företag och hushåll som inte ligger direkt i eller i nära anslutning till de större tätorterna skulle antingen inte alls komma med i den nya tekniken eller möjligen erbjudas vara med till skyhöga kostnader. Det finns redan idag exempel på hur Telia prissätter samma relativt enkla tjänst 10 till 20 gånger högre ett stycke utanför en tätort. Ett sådant exempel är företaget Capitex i centrala Kalmar som får betala 6 gånger mer för sin datatrafik jämfört med om man bedrev exakt samma verksamhet i Kista. Ett annat exempel är företaget Gjutal i Hultsfred som av Telia offererats skyhöga kostnader för att med bredband knyta samman företagets båda produktionsanläggningar belägna geografiskt skilda. Den rimliga rollför- delningen är att samhället garanterar att den digitala vägen finns tillgänglig medan "marknaden" genom fri konkurrens utvecklar och tillhandahåller allt fler tjänster till sjunkande priser.
Riksdag och regering får aldrig acceptera att folk, företag och bygder diskrimineras. Den nya tekniken och dess utomordentliga möjligheter för företagandeundervisning, människokontakt och som regional tillväxtmotor måste komma alla till del.
Förslag
Ett statligt anslag för att göra Kalmar län till pilotlän för den nya bredbandsutbyggnaden bör därför avsättas.
Skälen är flera. Det kommer att kosta pengar att investera i ett bredbandsnät. Beräkningar runt 400 miljoner kronor har gjorts för att täcka hela länet. Intäkterna kommer från användarna. Ju bättre och snabbare utbyggt nät desto större intäkter.
För det andra är det rimligt att använda en del av pengarna för försäljningen av Telia till dessa investeringar. Kalmar läns hundratusentals teleabonnenter bör på det sättet få en "återbäring" i form av investeringar i ny teknik när nu Telia säljs och privatiseras, en affär som inbringar många miljarder till statskassan. Värdet i bolaget Telia är ju uppkommet genom samhällsbyggd infrastruktur och brukarnas avgifter i en monopolekonomi.
För det tredje finns det anledning för staten att fördela en större andel av de totala infrastrukturpengarna till Kalmar län, dels utifrån en idag orättvis nationell fördelning, dels därför att länet är berett att bli ett föregångslän för den nya infrastrukturen.
Det bör ankomma på regeringen att i samverkan med Regionförbundet i Kalmar län göra detta pilotprojekt möjligt. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utbyggnad av bredbandsnät för den nya informationstekniken i Kalmar län.
Stockholm den 27 september 1999
Agne Hansson (c)