Luftfartsverket har fått regeringens uppdrag att utreda flygplatsfrågorna i
Stockholmsområdet. Bakgrunden till utredningen är befarad
kapacitetsbrist om dryga 10 år då Bromma enligt gällande avtal ska
läggas ner. Kapacitetsbrist befaras också för Arlanda, som snart har tre
landningsbanor. Det finns svårigheter att bygga en fjärde bana på grund
av gällande avtal med Sigtuna kommun, som ger kommunen rätt att säga
nej till ett sådant bygge. Luftfartsverket räknar med att antalet
passagerare år 2010 ska bli 25 miljoner och ca 32 miljoner år 2020.
Dagens nivå ligger kring 16 miljoner. Det rör sig om en fördubbling på
20 år.
Dessa förhållanden har föranlett Luftfartsverket att föreslå en flygplats på
Södertörn. I närheten av Södertälje finns två förslag: det ena är en placering
vid Hall i Grödinge socken i Botkyrka kommun tätt intill centrala Södertälje,
det andra är en placering vid Almnäs i Nykvarns kommun tätt intill tätorten
Nykvarn och nära Södertälje.
2 Flygkapacitetsfrågan
Kapacitetsbrist finns under morgon- och eftermiddagstimmar då i
huvudsak affärsresenärer ger sig i väg i och kommer från olika
riktningar. Under övrig tid finns flygkapacitet ledig. En mera
marknadsekonomisk syn skulle kunna sprida start- och landningstiderna
över dygnet. Det borde vara möjligt att fördela de mest attraktiva tiderna
genom ett auktionsförfarande så att det flygbolag som betalar mest får
bäst tider. Flygbolagen kan kompensera sig med en prissättning, som gör
att passagerare betalar mer för att starta och landa vid attraktiva
tidpunkter. Då kan det bli billigare och därmed mer attraktivt för många
att flyga utanför affärsresenärstiderna. Bättre spridning av tider för starter
och landningar ökar kapaciteten utan att det erfordras utbyggnad av
flygplatskapacitet. System för fördelning av start- och landningstider
utifrån marknadsekonomiska principer borde utvecklas och prövas innan
man börjar planera för ny flygplatskapacitet.
I Luftfartsverkets utredning hävdas att antalet passagerare de närmaste 20
åren skall fördubblas till ca 32 miljoner passagerare. Ca 64 % av ökningen
tas upp av ökat antal flygplan, bara 24 % genom ökad flygplansstorlek resten
med ökad effektivitet. Ökad effektivitet torde betyda att flygplanen fylls
bättre. Att det ökade kapacitetsbehovet i huvudsak ska mötas med fler
maskiner är oroande. Det vore klart bättre med färre och större maskiner. På
så sätt skulle eventuella brister i flygplatskapacitet minska. Ett sätt att
komma tillrätta med detta är att begränsa antalet flygrörelser på en flygplats.
3 Transporter och miljö
Flygtransporter är de i särklass mest energikrävande. Med tanke på
Sveriges internationella åtaganden när det gäller minskning av
växthusgaser måste alternativ till flygtransporter ha högsta nationella
prioritet. I Sverige har vi ju utvecklat det unika tåget X 2000, som gör det
möjligt att snabbt komma mellan stora tätorter. Innan man planerar för
utbyggd flygplatskapacitet måste vi i Sverige bygga ut och förbättra den
spårburna trafiken så att den på de flesta destinationer i södra Sverige
och långt upp i Norrland kan bli ett verkligt alternativ till flyget. På detta
sätt kan behovet av flygplatskapacitet minska för stora delar av
inrikesflyget.
Den nya Arlandabanan och möjligheterna att angöra Arlanda också från
norr gör det också möjligt att minska behovet av anslutningsflyg för dem
som vill färdas utomlands med flyg. Många boende i Mälardalen från
Eskilstuna, Strängnäs, Mariefred, Nykvarn och Södertälje kan inom kort ta
sig direkt till Arlanda med snabbtåg på Svealandsbanan. Även resande som
kommer från Malmö- och Göteborgshållen med X 2000 kan komma direkt
till Arlanda. Den så kallade Getingmidjan med två spår genom centrala
Stockholm begränsar i dag tågkapaciteten och utgör därför ett hinder för
vidareutvecklingen av de spårburna transporterna söderifrån mot Arlanda.
Det är mycket angeläget att ett tredje spår byggs, eftersom det är av riks-
intresse för den spårburna trafiken och dess utveckling i Sverige.
4 Flyget och de nationella miljömålen
Är det rimligt att flyget ska få fördubblas på 20 år och inte beröras av
arbetet att minska utsläpp av koldioxid, kväveoxider för att klara de
nationella utsläppsmålen? De nationella utsläppsmålen förutsätter stora
och välmotiverade minskningar av utsläpp av t ex koldioxid och
kväveoxider. En fördubbling av antalet passagerare i Stockholmsområdet
bidrar till att kraftigt öka utsläpp av växthusgaser i strid med de
nationella miljömålen.
5 Hall - ett förstahandsalternativ för Luftfartsverket
Enligt Luftfartsverkets utredningar föreslås en första rullbana vid Hall.
Den är i rapporter beräknad för fyra (4) miljoner passagerare per år. Den
föreslagna banan har en långt större kapacitet. Det finns också skissat en
andra start- och landningsbana (rullbana på fackspråk) vid Hall något
söder om den första. Det betyder att Hall-alternativet i framtiden kan få
en kapacitet som motsvarar den som Arlanda har idag.
5.1 Bullerfrågorna
I förlängningen av rullbanorna västerut ligger Pershagen - en del av
Södertälje. Stora delar kommer att läggas under bullermattor med mycket
höga ljudnivåer. Beräkningar visar på 90 till 100 decibel. Stora delar av
centrala Södertälje får också höga bullernivåer. I nordöst ligger
tättbebyggda områden inom Botkyrka kommun som går samma öde till
mötes - se bifogad bild.
När flygplan svänger söderut kommer mycket känslig verksamhet under
starkt buller. Det gäller de antroposofiska verksamheterna, som tar hand om
många personer med olika funktionshinder - de är ofta mycket störnings-
känsliga. Se bifogad bild.
5.2 Fågelsträck och kollisionsrisker
Över Mörkö och Grödinge går flera stora fågelsträck. Här sträcker såväl
stora måsar som gäss, änder, vadare och småfågel såväl vår som höst.
Det är alldeles uppenbart att detta kommer att leda till konflikter. Att
placera en flygplats på ett ställe där den så påtagligt kommer att kollidera
med fågelsträcken utgöra ett hot mot såväl flygsäkerhet som den
biologiska mångfalden.
5.3 Natur och friluftsliv
Grödinge är en grön lunga för många i södra delarna av Stockholms län.
Där kan man idag fortfarande finna tysta och stilla oaser, samtidigt som
det är nära till tätorter. Många åker ut på fritiden för att vandra, bada,
fiska, plocka bär och svamp eller för att bara finna ro en stund. En
storflygplats med dess buller, utsläpp, vägar m.m. gör detta omöjligt.
Stockholmsområdet skulle förlora ännu ett stort stycke natur trots att
kunskapen ökar om sådana gröna lungors betydelse.
5.4 Trafikförsörjningen
Trafikförsörjningen är mycket besvärlig för en flygplats vid Hall. Med en
bana som enligt LVF initialt har en kapacitet på 4 miljoner passagerare
per år ska ca 11 000 människor ta sig till och från flygplatsen varje dag
året runt - en enorm trafikökning. Till detta kommer att ca 4 000
anställda skall åka till och från sina arbeten varje dag. Det betyder att vi
kan räkna med att mer än 20 000 resor de flesta dagar ska göras till och
från flygplatsen. Det finns ingen pendeltågstrafik som skulle kunna mata
in passagerare och personal till och från flygplatsen. De närmaste
stationerna ligger i Östertälje och i Tumba. Det finns heller inte någon
station för fjärrtåg i närheten av den tänkta flygplatsen. Den närmaste
ligger vid Södertälje Syd, som ligger på andra sidan Hallsfjärden. Om
stationen skulle flyttas från Södertälje Syd till Hall skulle detta få
förödande konsekvenser för Södertälje.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behov av att utveckla system för fördelning av
start- och landningstider från marknadsekonomiska principer innan
man börjar planera för ny flygplatskapacitet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att begränsa antalet flygrörelser på en
flygplats,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att vi i Sverige måste bygga ut och förbättra den
spårburna trafiken så att den på de flesta destinationer i södra Sverige
och långt upp i Norrland kan bli ett verkligt alternativ till flyget innan
man planerar för utbyggd flygplatskapacitet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det är mycket angeläget att ett tredje spår
genom Stockholm byggs, eftersom det är av riksintresse för den
spårburna trafiken och dess utveckling i Sverige.