1 Bakgrund
Luftfartsverket har fått regeringens uppdrag att utreda flygplatsfrågorna i Stockholmsområdet. Bakgrunden till utredningen är befarad kapacitetsbrist om dryga 10 år då Bromma enligt gällande avtal ska läggas ner. Kapacitetsbrist befaras också för Arlanda, som snart har tre landningsbanor. Det finns svårigheter att bygga en fjärde bana på grund av gällande avtal med Sigtuna kommun, som ger kommunen rätt att säga nej till ett sådant bygge. Luftfartsverket räknar med att antalet passagerare år 2010 ska bli 25 miljoner och ca 32 miljoner år 2020. Dagens nivå ligger kring 16 miljoner. Det rör sig om en fördubbling på 20 år.
Dessa förhållanden har föranlett Luftfartsverket att föreslå en flygplats på Södertörn. I närheten av Södertälje finns två förslag: det ena är en placering vid Hall i Grödinge socken i Botkyrka kommun tätt intill centrala Södertälje, det andra är en placering vid Almnäs i Nykvarns kommun tätt intill tätorten Nykvarn och nära Södertälje.
2 Flygkapacitetsfrågan
Kapacitetsbrist finns under morgon- och eftermiddagstimmar då i huvudsak affärsresenärer ger sig i väg i och kommer från olika riktningar. Under övrig tid finns flygkapacitet ledig. En mera marknadsekonomisk syn skulle kunna sprida start- och landningstiderna över dygnet. Det borde vara möjligt att fördela de mest attraktiva tiderna genom ett auktionsförfarande så att det flygbolag som betalar mest får bäst tider. Flygbolagen kan kompensera sig med en prissättning, som gör att passagerare betalar mer för att starta och landa vid attraktiva tidpunkter. Då kan det bli billigare och därmed mer attraktivt för många att flyga utanför affärsresenärstiderna. Bättre spridning av tider för starter och landningar ökar kapaciteten utan att det erfordras utbyggnad av flygplatskapacitet. System för fördelning av start- och landningstider utifrån marknadsekonomiska principer borde utvecklas och prövas innan man börjar planera för ny flygplatskapacitet.
I Luftfartsverkets utredning hävdas att antalet passagerare de närmaste 20 åren skall fördubblas till ca 32 miljoner passagerare. Ca 64 % av ökningen tas upp av ökat antal flygplan, bara 24 % genom ökad flygplansstorlek resten med ökad effektivitet. Ökad effektivitet torde betyda att flygplanen fylls bättre. Att det ökade kapacitetsbehovet i huvudsak ska mötas med fler maskiner är oroande. Det vore klart bättre med färre och större maskiner. På så sätt skulle eventuella brister i flygplatskapacitet minska. Ett sätt att komma tillrätta med detta är att begränsa antalet flygrörelser på en flygplats.
3 Transporter och miljö
Flygtransporter är de i särklass mest energikrävande. Med tanke på Sveriges internationella åtaganden när det gäller minskning av växthusgaser måste alternativ till flygtransporter ha högsta nationella prioritet. I Sverige har vi ju utvecklat det unika tåget X 2000, som gör det möjligt att snabbt komma mellan stora tätorter. Innan man planerar för utbyggd flygplatskapacitet måste vi i Sverige bygga ut och förbättra den spårburna trafiken så att den på de flesta destinationer i södra Sverige och långt upp i Norrland kan bli ett verkligt alternativ till flyget. På detta sätt kan behovet av flygplatskapacitet minska för stora delar av inrikesflyget.
Den nya Arlandabanan och möjligheterna att angöra Arlanda också från norr gör det också möjligt att minska behovet av anslutningsflyg för dem som vill färdas utomlands med flyg. Många boende i Mälardalen från Eskilstuna, Strängnäs, Mariefred, Nykvarn och Södertälje kan inom kort ta sig direkt till Arlanda med snabbtåg på Svealandsbanan. Även resande som kommer från Malmö- och Göteborgshållen med X 2000 kan komma direkt till Arlanda. Den så kallade Getingmidjan med två spår genom centrala Stockholm begränsar i dag tågkapaciteten och utgör därför ett hinder för vidareutvecklingen av de spårburna transporterna söderifrån mot Arlanda. Det är mycket angeläget att ett tredje spår byggs, eftersom det är av riks- intresse för den spårburna trafiken och dess utveckling i Sverige.
4 Flyget och de nationella miljömålen
Är det rimligt att flyget ska få fördubblas på 20 år och inte beröras av arbetet att minska utsläpp av koldioxid, kväveoxider för att klara de nationella utsläppsmålen? De nationella utsläppsmålen förutsätter stora och välmotiverade minskningar av utsläpp av t ex koldioxid och kväveoxider. En fördubbling av antalet passagerare i Stockholmsområdet bidrar till att kraftigt öka utsläpp av växthusgaser i strid med de nationella miljömålen.
5 Hall - ett förstahandsalternativ för Luftfartsverket
Enligt Luftfartsverkets utredningar föreslås en första rullbana vid Hall. Den är i rapporter beräknad för fyra (4) miljoner passagerare per år. Den föreslagna banan har en långt större kapacitet. Det finns också skissat en andra start- och landningsbana (rullbana på fackspråk) vid Hall något söder om den första. Det betyder att Hall-alternativet i framtiden kan få en kapacitet som motsvarar den som Arlanda har idag.
5.1 Bullerfrågorna
I förlängningen av rullbanorna västerut ligger Pershagen - en del av Södertälje. Stora delar kommer att läggas under bullermattor med mycket höga ljudnivåer. Beräkningar visar på 90 till 100 decibel. Stora delar av centrala Södertälje får också höga bullernivåer. I nordöst ligger tättbebyggda områden inom Botkyrka kommun som går samma öde till mötes - se bifogad bild.
När flygplan svänger söderut kommer mycket känslig verksamhet under starkt buller. Det gäller de antroposofiska verksamheterna, som tar hand om många personer med olika funktionshinder - de är ofta mycket störnings- känsliga. Se bifogad bild.
5.2 Fågelsträck och kollisionsrisker
Över Mörkö och Grödinge går flera stora fågelsträck. Här sträcker såväl stora måsar som gäss, änder, vadare och småfågel såväl vår som höst. Det är alldeles uppenbart att detta kommer att leda till konflikter. Att placera en flygplats på ett ställe där den så påtagligt kommer att kollidera med fågelsträcken utgöra ett hot mot såväl flygsäkerhet som den biologiska mångfalden.
5.3 Natur och friluftsliv
Grödinge är en grön lunga för många i södra delarna av Stockholms län. Där kan man idag fortfarande finna tysta och stilla oaser, samtidigt som det är nära till tätorter. Många åker ut på fritiden för att vandra, bada, fiska, plocka bär och svamp eller för att bara finna ro en stund. En storflygplats med dess buller, utsläpp, vägar m.m. gör detta omöjligt. Stockholmsområdet skulle förlora ännu ett stort stycke natur trots att kunskapen ökar om sådana gröna lungors betydelse.
5.4 Trafikförsörjningen
Trafikförsörjningen är mycket besvärlig för en flygplats vid Hall. Med en bana som enligt LVF initialt har en kapacitet på 4 miljoner passagerare per år ska ca 11 000 människor ta sig till och från flygplatsen varje dag året runt - en enorm trafikökning. Till detta kommer att ca 4 000 anställda skall åka till och från sina arbeten varje dag. Det betyder att vi kan räkna med att mer än 20 000 resor de flesta dagar ska göras till och från flygplatsen. Det finns ingen pendeltågstrafik som skulle kunna mata in passagerare och personal till och från flygplatsen. De närmaste stationerna ligger i Östertälje och i Tumba. Det finns heller inte någon station för fjärrtåg i närheten av den tänkta flygplatsen. Den närmaste ligger vid Södertälje Syd, som ligger på andra sidan Hallsfjärden. Om stationen skulle flyttas från Södertälje Syd till Hall skulle detta få förödande konsekvenser för Södertälje.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av att utveckla system för fördelning av start- och landningstider från marknadsekonomiska principer innan man börjar planera för ny flygplatskapacitet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att begränsa antalet flygrörelser på en flygplats,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vi i Sverige måste bygga ut och förbättra den spårburna trafiken så att den på de flesta destinationer i södra Sverige och långt upp i Norrland kan bli ett verkligt alternativ till flyget innan man planerar för utbyggd flygplatskapacitet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det är mycket angeläget att ett tredje spår genom Stockholm byggs, eftersom det är av riksintresse för den spårburna trafiken och dess utveckling i Sverige.
Stockholm den 4 oktober 1999
Gudrun Lindvall (mp)
Lars Ångström (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Ewa Larsson (mp)