Sjöflygplan har rätt att landa på vattenområden där man får färdas med
båt. Lagstiftningen bygger på principen att luftfart är tillåten där den inte
uttryckligen är förbjuden. Om Luftfartsverket skall fatta beslut om
restriktioner skall samråd med berörd länsstyrelse ske före beslutet.
Enligt lagstiftningen gäller förhållandet att ett sjöflygplan vid framförande
på vattenytan, utom vid start och landning, skall betraktas som en sjöfarkost.
Denna ordning tillämpas av alla de stater som är medlemmar i ICAO, det vill
säga i princip hela världen. Det är därför svårt att tänka sig att Sverige
skulle,
som enda nation, avvika från det som gäller internationellt, men därmed är
det också oerhört viktigt att vi på ett mer aktivt sätt bevakar de olika
intresse-
områden som gäller beträffande sjöflygplan. Det finns naturligtvis olika
intressen i denna fråga, till exempel naturvårdsintressen, ortsbefolkningens
intressen och egenintresset från dem som använder sjöflygplanen. Jag anser
att miljöhänsynen bör väga extra tungt i sammanhanget och att miljöintresset
bör innebära att man i södra Sverige bör införa förbud mot landning med
sjöflygplan, när det gäller fritidsflygning. I södra Sverige finns goda
kommunikationer i övrigt, varför man är väl tillgodosedd med möjligheter att
resa på annat sätt. Miljöhänsynen bör gå före fritidsintresset.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inskränkningar i rätten att använda sjöflygplan
för fritidsflygning.