1 Flygtrafiken fortsätter att öka
IATA - The International Airline Association - bedömer att passagerar- trafiken inom flyget kommer att öka med 20 procent fram till år 2002. År 2017 bedöms den ha tredubblats. Resorna blir allt längre och snabbare. Den ekonomiska nedgången i Asien har inte heller nämnvärt påverkat flygets utveckling i denna del av världen. Expansionen fortsätter efter en kortvarig nedgång.
De nya globala allianserna mellan flygbolagen har medverkat till att den europeiska flygmarknaden alltmer börjat likna den amerikanska. På sikt kommer vi att få en gemensam europeisk-amerikansk marknad. Hindren för en sådan utveckling är idag mer politiska än kommersiella. Marknaden är visserligen avreglerad inom EU men det krävs en liberalisering av markna- den EU-USA. Inom EU bör det även bli möjligt att överta aktiemajoriteten i andra länders flygbolag. Det senare skulle innebära att kopplingen mellan de nationella bolagen och den egna staten skulle upphöra. En sådan utveckling arbetar Moderata samlingspartiet för inom EU.
Utvecklingen inom flyget följer samma mönster som företag på liberalise- rade marknader. Företagen söker sig utanför nationsgränserna för att utvidga sin verksamhet genom uppköp, samarbeten och etableringar. Allianserna mellan flygbolagen bildades som enda möjlighet till expansion. Lagstift- ningen även i USA tillåter inte att bolag övertas i varandras länder.
2 Trängsel i luften och på marken
Gemensamt för stora flygplatser i världen är att de har ont om ledig kapacitet under högtrafik. Man t.o.m. planerar en medelförsening för varje flygning. Passagerarna vill ha fler platser till fler avgångar och flygbolagen kräver fler och bättre fungerande terminaler för att ta emot passagerare från mindre flyg och kunna transportera dem vidare till internationella destinationer. Det är i samverkan och integrering mellan bolagens olika nav och nät som de olika alliansernas konkurrenskraft kommer att avgöras. Nätverkstrafiken fordrar stora volymer för att bli lönsam. Nyckelfrågan är därför hur kapaciteten på några av världens största nav skall kunna tillgodoses när möjligheterna för expansion är små eller tveksamma.
Ofta behövs ytterligare rullbanor som i Boston och Frankfurt. Vissa bedömare anser t.ex. att miljö- och bullersituationen då skulle förbättras. Man slipper väntetider både på marken och i luften med minskade utsläpp och buller som följd. Vissa miljögrupper förfäktar dock det motsatta och motsätter sig alla utvidgningar och förbättringar för luftfarten. Expan- sionshindren gäller t.ex. flygplatserna Heathrow, Zürich och Köpenhamn. Däremot har Paris, Madrid, Arlanda och Rom möjligheter till expansion.
Trängseln har förorsakat stora förseningar i flyget särskilt denna sommar. I Europa har dessa berott inte enbart på trängseln utan också på krisen i Kosovo som skapat luftrumsrestriktioner. Detta tillsammans med den ökande trafiken sätter det gemensamma kontrollorganet - Eurocontrol, den nya ledningscentralen i Bryssel - på hårda prov. Här har man lyckats minska för- seningarna men inte tillräckligt. En ytterligare kontrollcentral för Östeuropa skall förläggas till Wien.
En annan möjlighet att minska trängseln i luften är den förändring av routekapaciteten i det europeiska luftrummet som är under genomförande. På kort sikt ger denna en kapacitetsförbättring på 20 procent och på längre sikt nästan en fördubbling. Här ligger Sverige långt framme. En ytterligare möjlighet till expansion om det inte är möjligt att bygga rullbanor och som övervägs och prövas i Europa är att ansluta flygplatserna till snabbtåg. Detta har skett bl.a. mellan Paris och Bryssel, Sundsvall och Stockholm och mellan Frankfurt och München.
I Asien har man valt att lägga de stora nya flygplatserna - som Hong Kongs Chek Lap Kok, Osakas Kansai och Seouls Inchon - på konstgjorda öar relativt långt från städerna. Då undviks buller och flyplatsen kan användas dygnet runt. I Holland diskuteras en liknande lösning. Utanför Hollands kust planeras en ny flygplats som skall förbindas med snabbtåg in till Schiphol. Investeringen är dock mycket kostnadskrävande. Kostnaderna för Kansais flygplats uppgick till ca 13 miljarder dollar.
SAS tillhör den s.k. Star Alliance med 16 procent av marknaden. Den bygger bl.a. nätverk i synkroniserade system mellan Franfurt-Köpenhamn och München. Redan nu fungerar systemet Frankfurt-München där resenä- ren använder en av flygplatserna i huvudsak beroende på vilken tid på dagen som vederbörande avser att flyga. Arlandas roll i detta samarbete är att vara ett regionalt nav i Norden och Östersjöområdet samt ett nav för inrikes- trafiken.
Den regionala flygtrafiken är även den i stark utveckling. Från att tidigare mest ha arbetat i anslutning till större bolag utvecklar man nu egna förbindelser på nya/andra flygplatser. Lågprislinjer och trafik från storstäder på sekundärflygplatser i konkurrens med alliansbolagens huvudflygplatser är de två koncept som utvecklas snabbast. Ryanair på Skavsta är ett sådant exempel. Den regional trafikens snabba utveckling har underlättats av de nya flygplanstyperna. I USA svarar för närvarande de s.k. regionala flygbolagen för hälften av den kommersiella trafiken. De lägre kostnaderna anges vara den viktigaste orsaken till framgången - ytterligare skäl till framgången är just förseningarna på de stora flygplatserna. Man väljer hellre en mindre flygplats med inga eller smärre förseningar.
3 Flygtrafiken i Sverige
Utvecklingen av flygtrafiken i Sverige följer den internationella. Antalet passagerare fortsätter att öka både för inrikes- och utrikesflyget. Ökningen för 1999 ligger på ca 5 procent både för inrikes- och utrikesflyg, en utveckling som innebär en ökning av antalet passagerare med 3-4 miljoner per år. Sveriges betydelse som transitområde för interkontinentalt flyg har också stärkts genom att antalet överflygningar fortsätter att öka. De är nu uppe i 164 000 vilket innebär en ökning med 7 procent från föregående år.
Idag är det SAS Sverige AB som är Sveriges s.k. nationella, nordiska bolag.
Under många år har Moderata samlingspartiet hävdat att SAS bör privatiseras. På sikt, när flyget är helt avreglerat även på ägarsidan, bör SAS Sverige AB kunna fungera som vilket internationellt bolag som helst. Moderata samlingspartiet anser att privatiseringen bör ske skyndsamt och att lagstiftningen snarast förändras inom EU så att marknaden avregleras och det skapas möjligheter bl.a. för samgående mellan olika europeiska bolag. Det är viktigt att kopplingen mellan de nationella bolagen och staten upphör för att åstadkomma en verklig konkurrens på marknaden.
SAS har valt att satsa på Kastrup som sitt huvudsakliga nav för sin internationella trafik. Detta är något som kritiserats särskilt mot bakgrund av att expansionsmöjligheterna på Kastrup är begränsade och enbart handlar om eventuella nya terminaler. Arlanda, med sina bättre expansionsmöjligheter, hade för övrigt fler passagerare än Kastrup under årets fyra första månader.
4 Arlanda - Sveriges nav och en regionflygplats
I Sverige är Arlanda nav för det svenska inrikesflyget samt mål och start för huvuddelen av utrikesflyget. Över 70 procent av alla flygresor går över Arlanda som är Sveriges enda storflygplats av internationellt snitt och både nav för den svenska inrikestrafiken, lokal flygplats i Stockholmsregionen och dess internationella flygplats. Många svenskar, från stora delar av landet, startar sina internationella resor här. Dessutom är Arlanda ett regionalt nav i Norden och Östersjöområdet. Ett starkt linjenät är en förutsättning för att Arlanda skall fortsätta att växa. Idag har Arlanda fler linjer till huvudstäderna i Norden och Baltikum än någon annat flygplats. Ytterligare direktlinjer ut i Europa planeras t.ex. av KLM. Det finns en tydlig koppling mellan utbudets storlek och den passagerarmängd som kan uppnås på nya linjer - ett tecken på att kunderna föredrar direktlinjer.
Näringsminister Björn Rosengren vill utreda priserna på inrikesflyget där biljettpriserna trots avregleringen ligger högt. Vissa kundsegment som ungdomar, pensionärer och weekendresenärer har möjlighet till lägre priser men den normala prisnivån ligger kvar på en hög nivå. Man har skapat en oligopolsituation. Det känns orimligt att kunna flyga för mindre än 1 000 kronor tur och retur till London och betala över 4 000 kronor för att flyga till Luleå.
4.1 Stockholmsregionen
Stockholmsregionens snabba utveckling är ett skäl till att flygbolagen lägger linjer till Arlanda. Eftersom Stockholmsregionen ligger perifert geografiskt är det särskilt viktigt med god tillgänglighet till flyg om regionen skall stå sig i den internationella konkurrensen. Flera regioner i Sverige har dessutom fått god åtkomlighet till Europa och världen genom Arlandas trafiknät vilket har stor betydelse för näringslivet i dessa delar av Sverige.
4.2 Ny EG-förordning om slot-tider
Arlanda är en s.k. slot-samordnad flygplats, där systemet styrs av en EG- förordning. Slot-fördelningen omfattar en rad flygplatser i Europa och resten av världen och sköts av en oberoende samordnare. Idag är försäljning av slots inte tillåten däremot är byten tillåtna. Slot-systemet är för närvarande under översyn och mycket talar för att det i framtiden blir möjligt med handel och uthyrning av slot-tider, en utveckling som Moderata samlingspartiet länge arbetat för.
Arlanda har idag kapacitetsproblem genom att bansystemet utnyttjas maxi- malt och att attraktiva tider/slots således inte kan erbjudas. När den tredje rullbanan är klar ökar kapaciteten från nuvarande 70 rörelser per timme till ca 90 för att öka till ca 95-100 år 2010. Denna kapacitet torde dock inte räcka vid denna tidpunkt enligt Luftfartsverkets beräkningar. Det är dessa beräkningar som bl.a. ligger bakom diskussionerna om utökad flygkapacitet i Stockholmsregionen, en fråga som varit föremål för utredning under ett par års tid. Regeringen har nyligen givit Luftfartsverket tilläggsdirektiv som handlar om att fördjupa utredningen ytterligare. Rapporten skall vara klar till årets slut.
Det är viktigt att prognoserna om den framtida flygutvecklingen är realistiska och långsiktiga.
5 Bromma finns kvar även efter 2011
I detta sammanhang är det väsentligt att framhålla att vi förutsätter att Bromma flygplats finns kvar även efter år 2011 och då med förändrad struktur på trafiken. Vid denna tidpunkt beräknas Brommas andel av den totala flygtrafiken vara ca 5 procent. I ett utvecklingsperspektiv måste dock denna kompletterande kapacitet finnas då den ger Arlanda möjlighet att maximera utnyttjandet av den tunga kommersiella luftfarten. Företagsflyget har blivit en allt viktigare del i den globaliserade ekonomin och detta slags flyg hör hemma på Bromma. För övrigt finns cityflygplatser i de flesta av världens ledande städer.
6 Privatisera de svenska flygplatserna
Formerna för hur flygplatser och flygtrafiktjänsten är organiserade skiljer sig starkt åt i Europa. Det svenska systemet med en sammanhållen organisation för allt som har med civil luftfart att göra återfinns bara i Norge och Finland. Alla andra länder har en organisation som bygger på att produktionsfunktionerna hålls för sig - tillsammans eller i skilda organisationer - och myndighetsfunktioner för reglering av luftfarten för sig, ofta som en del av ministerierna. Inte heller är det vanligt med sammanhållna flygplatssystem som i Sverige. Sådana finns i Norge, Finland, Spanien och Portugal.
I Frankrike är systemet statsstyrt men uppdelat i olika typer av statliga enheter, ungefär som affärsverk.
I övriga länder är flygplatserna organiserade var för sig - i vissa fall i grupp. Associationsformen är aktiebolagets eller motsvarande. I många fall är stater, regioner eller kommuner ägare till flygplatserna. I Tyskland finns ofta en kombination av alla tre nivåerna. Düsseldorf har t.ex. fått en stor minoritetsägare i det irländska bolaget AER Rianta.
I Norge är Gardemoen bolagiserad men helägd av staten. I Danmark är de mindre flygplatserna ägda av kommuner eller motsvarigheten till våra landsting. Kastrup är delprivatiserad med en ägarandel på 49 procent.
Privatiseringar är särskilt vanliga i Storbritannien. I Tyskland pågår för närvarande förhandlingar om att sälja de sju största flygplatserna till privata intressenter. Samma process är på väg inom de flesta länderna inom EU.
Utanför EU är behovet stort att utveckla nya flygplatser och här privatise- ras flyglatser i rask takt. Privata flygplatser i Europa är ofta delaktiga i denna process. Kastrup har nyligen bildat ett bolag för sådana uppgifter och nyligen, i ett konsortium, vunnit ett kontrakt att utveckla ett antal flygplatser i Mexico.
Utvecklingen till privat ägande blir således allt vanligare. Tre faktorer har varit drivande. För det första har regeringar i olika länder kommit under allt starkare press att reducera sina utgifter - inte bara vad avser investeringar utan också vad som kan anses vara subsidier till offentlig service. Allt fler anser också att de offentliga organen inte är särskilt effektiva s.k. service providers.
Ett ytterligare skäl till privatiseringarna är de stora investeringar som krävs för att möta kraven på den ökande flygtrafiken. ICAO - FN:s flygorganisa- tion, bedömer att 350 miljarder US dollar behövs i ytterligare flyginveste- ringar. Privatiseringar ger nya möjligheter att mobilisera nytt kapital. Den globala finansmarknaden har dessutom upptäckt att flygplatser är utmärkta investeringar, något som troligen ökat tempot i privatiseringarna.
Även i Sverige förekommer bolagsformen. Flertalet av de kommunala flygplatserna är kommunala aktiebolag.
Arlanda står - i likhet med andra storflygplatser - inför miljardinveste- ringar under den närmaste tioårsperioden. Den första etappen av kapacitets- utbyggnaden - inklusive rullbana 3 - beräknas till 5 miljarder kronor. För att klara dessa investeringar bör Arlanda i likhet med andra stora internationella flygplatser privatiseras. Då behöver inte statsbudgeten belastas. Det är inte bara linjenätet som kan ge inkomster utan även Arlandas möjligheter för t.ex. konferenser, butiker och restauranger. Redan nu driver Luftfartsverket LFV AirportCenter AB, för sin kommersiella utveckling.
Privatiseringar bör vidare ske av Landvetters och Sturups flygplatser. Även på dessa växer trafiken kraftigt och det finns goda möjligheter till lönsamhet. Många anser att Öresundsbrons färdigställande kommer att öka Sturups attraktivitet och kunna ge flygplatsen nya möjligheter.
På sikt bör landets samtliga flygplatser privatiseras. Statens uppgift blir då att köpa trafik och inte att finansiera och/eller driva terminalanläggningar. Flyget är betydelsefullt för att knyta samman landet och för att ge oss internationella kontakter.
Moderata samlingspartiet anser dock inte att kommuner bör bedriva affärsverksamhet i bolagsform, något som är ett ytterligare skäl för privatise- ring.
7 Luftfartsverket
Idag är Luftfartsverket statens expertorgan för flygsektorn med uppgift att främja ett säkert, konkurrenskraftigt och miljöanpassat flyg. Samtidigt har man ansvar för produktionen. Sektorsrollen och säkerhetsrollen bör finnas kvar inom Luftfartsverket. Däremot bör verket delas så att produktionsuppgiften och myndighetsuppgiften blir åtskilda. Som ovan nämnts bör flygplatsdriften privatiseras.
Även flygtrafiktjänsten bör privatiseras. Den har redan brutits ut i ett flertal länder och lagts i bolag. Historiskt har flygtrafiktjänsten haft en starkare anknytning till staten genom att det är ett statligt åtagande att ansvara för luftrummet över det egna territoriet. Successivt har dock även flygtrafiktjänsten fått en fristående ställning i form av särskilda bolag, helt eller delvis privatiserade. Även här har de stora investeringsprogrammen varit pådrivande. Flygtrafiktjänsten anses inte heller längre vara myndighetsutövning utan en marknadsorienterad och kundstyrd service.
En bolagsform av produktionsuppgiften skulle förbättra förutsättningarna för svenskt flygs internationella utveckling. Flygplatsdrift och flygtrafiktjänst bör därför snarast privatiseras - gärna i två olika bolag.
Luftfartsverket har i skrivelse till regeringen påtalat att man gärna ser en större frihet att själv få bilda bolag som ett led i att förenkla affärs- utvecklingen. I budgetpropositionen vill regeringen att frågan utreds vidare. Frågan är brådskande och bör snabbt kunna avgöras. Moderata samlings- partiet anser dock att man bör ta ett ytterligare steg och inte bara bolagisera utan också privatisera.
7.1 Säkerhet och miljö - två viktiga frågor för flyget
I ett framtida flygsamarbete kommer t.ex. Luftfartsinspektionens arbete att påverkas av de förändringar som inträffar i den europeiska säkerhetsorganisationen EASA.
Inom EU fattade man 1998 beslut om att etablera en myndighet med ansvar för trafiksäkerhet inom den civila luftfarten, EASA. I detta arbete har LFV varit mycket drivande och medverkat till att gemensamma flygsäker- hetsbestämmelser genomförts.
Flyget har nått nollvisionen inom linjefarten. Det senaste svenska haveriet med omkomna inom tung luftfart inträffade 1977. Däremot har olycksut- vecklingen inom privatflyget varit oroande, med många tillbud och dödsfall. Som skäl för detta framhålls att piloterna inte alltid följer föreskrifter och regler. Denna fråga bör bli föremål för en särskild översyn så att säkerheten på privatflyg kan hålla samma höga nivå. En manual är under utarbetande.
LFV har även varit aktivt inom miljöområdet inom både FN:s miljögrupp och inom den europeiska luftfartsorganisationen ECAC, där LVF:s generaldirektör har en samordnande roll. Luftfartsverket har också som andra land i världen infört avgasavgifter som ett ekonomiskt styrmedel för en bättre miljö. Trots detta ligger landningsavgifterna på en relativt låg nivå internationellt sett. Även på miljöområdet bör Sverige sträva efter en ledande position.
8 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringen av kapaciteten i det europeiska luftrummet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att SAS bör privatiseras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsfinansierade slot-tider,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en privatisering av Arlanda flygplats,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad flygkapacitet i Stockholmsområdet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Bromma flygplats,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en privatisering av Landvetter och Sturups flygplatser,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på sikt privatisera de övriga flygplatserna i Sverige,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en uppdelning av Luftfartsverkets produktions- del och myndighetsdel,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flygtrafiktjänsten och flygtrafikdriften bör privatiseras,
11. att riksdagen begär att regeringen låter se över olycksutveck- lingen inom privatflyget,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör sträva efter en ledande position inom flygmiljö.
Stockholm den 4 oktober 1999
Per-Richard Molén (m)
Tom Heyman (m)
Lars Björkman (m)
Birgitta Wistrand (m)
Jan-Evert Rådhström (m)
Lars Elinderson (m)
Jeppe Johnsson (m)
Elizabeth Nyström (m)
Per Westerberg (m)
Fredrik Reinfeldt (m)
Karin Enström (m)