Motion till riksdagen
1999/2000:T614
av Bargholtz, Helena (fp)

Byggande av Svea kanal


Ett sätt att främja ekonomisk tillväxt och därmed öka sysselsättning och
välstånd  är att satsa på att förbättra samhällets infrastruktur. Att en sådan
satsning skall vara ekologiskt anpassad är en självklarhet idag!
95 % av allt gods som exporteras från eller importeras till vårt land går -
helt eller delvis - sjövägen. Så gör också hälften av allt gods som fraktas mer
än 30 mil inom Sveriges gränser. Längs den svenska kusten, i Mälaren och
Vänern finns 52 allmänna hamnar och ett 20-tal industrihamnar.
Genom överenskommelse mellan Sveriges rederier, hamnar och Sjöfarts-
verket ska sjöfarten bli ännu mera miljövänlig. Fram till 2000-talets början
skall dess luftföroreningar minska med 75 %.
Att underlätta sjövägens andel av transporterna är därför av stor betydelse
ur både ekonomisk och ekologisk synpunkt.
Av båda dessa skäl bör konsekvenserna utredas av att bygga "Svea kanal"
en kommersiellt användbar kanal mellan Mälaren, Hjälmaren och Vänern för
att underlätta våra inrikes och utrikes sjötransporter till och från både kust-
och insjöhamnar.
Många  tror att kanalbyggen bara gjordes under 1800-talet. Men så är det
inte. Betydande kanalbyggen har utförts i Europa, även efter andra världs-
kriget.
Några exempel:
- Rhen och Rhone har förbundits genom en förbättrad kanal avsedd för
s. k. Europafartyg
- Det inre av norra Tyskland har förbundits med Nordsjön genom en ny
kanal mellan Mittellandkanal och Elbe.
- För ett par år sedan invigdes en förbindelse mellan Nordsjön och Svarta
havet genom att Rhen, Main och Donau förenades via kanal.
- I Ryssland, Vitryssland, Ukraina och Polen går alla tyngre transporter på
floder, som både före och efter andra världskriget förbundits med
varandra via kanaler. Volga-Östersjökanalen, som invigdes 1964, går via
Onega och Ladoga till Finska viken.
Sverige är lyckligt lottat när det gäller stora insjöar. Mälaren och Vänern
erbjuder var för sig möjligheter till betydande sjöfart för såväl interna
som externa transporter. Men avståndet sjövägen mellan dem och mellan
landets ostkust och västkust är stort och tidskrävande. Rutten går runt
hela Sydsverige och bl.a.  genom de tättrafikerade Stora Bält och
Öresund.
Att relativt snabbt skapa en tvärförbindelse över vårt land via en modern
och effektiv farled mellan Mälaren och Vänern är fullt möjligt. Allt kan
utföras med känd och tillförlitlig teknik.
En farled mellan Mälaren och Vänern skulle kunna dimensioneras efter
kapaciteten i Södertälje kanal, alltså för fartyg på ca 10.000 ton.
Svea  kanals miljökonsekvenser och byggkostnader måste utredas
omsorgsfullt. Svea kanals byggtid borde inte behöva bli längre än tio år efter
politiskt beslut. Det tog tjugo år att för 175 år sedan bygga Göta kanal för
hand.
Byggandet av Svea kanal skulle kunna bli nästa århundrades mest miljö-
vänliga investering i Sveriges infrastruktur på transportområdet. Viss negativ
miljöpåverkan förorsakad av byggandet går säkert inte att undvika. Men
detta skulle uppvägas fullt ut av den ekonomiska och ekologiska tillgång som
Svea kanal skulle vara under sekler framöver!

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om byggandet av
Svea kanal.

Stockholm den 1 oktober 1999
Helena Bargholtz (fp)
Kenth Skårvik (fp)