För många människor med funktionshinder utgör färdtjänsten fortfarande
den enda resemöjligheten. Kollektivtrafiken är endast till ringa del
tillgänglig för till exempel dem som använder rullstol. Färdtjänsten
regleras idag i lagen (1997:736) om färdtjänst. Färdtjänsten utgör en del
av samhällets ansvar för att tillförsäkra sina invånare goda
resemöjligheter. När lagen tillkom stöddes den av handikapprörelsen.
Men det riktades redan från början kritik mot vissa av lagens regler.
I 8 § stadgas att om den som söker tillstånd till färdtjänst behöver led-
sagare under resorna, skall tillståndet gälla även ledsagare. Denna formule-
ring har i vissa kommuner fått rent absurda konsekvenser när lagen skall
tillämpas. Ledsagare som inte behövs under själva resan men väl när rese-
nären kommer fram till resmålet, får inte följa med i färdtjänstfordonet. I
stället får ledsagaren resa med annat fordon till aktuella resmålet.
Detta var förhoppningsvis inte lagstiftarens tanke när lagen beslutades,
eftersom det både är irrationellt och drabbar den enskilde resenären i form av
extra besvär och otrygghet.
Finns det någon ledsagare när jag kommer fram till resmålet? Hur länge
kommer jag att få vänta på min ledsagare? Det är tankar som drabbar den
funktionshindrade. Är det vinter och kallt kan långa väntetider på ledsagaren
vara i det närmaste förödande för resenären.
Lagen om färdtjänst borde tolkas på ett mer praktiskt och förnuftigt sätt.
När det nu visar sig att ett flertal kommuner tolkar lagen så strikt och
kompromisslöst att ledsagaren inte får följa med i färdtjänstens fordon om
han/hon inte behövs under själva färden, finns det anledning att göra en
justering i lagen. Vi anser att färdtjänstlagen 8 § skall ändras så att om den
som söker tillstånd till färdtjänst behöver ledsagare, skall tillståndet gälla
även ledsagaren, självfallet skall detsamma gälla för den som har personlig
assistans eftersom den personliga assistenten vid en resa fyller samma
funktion som en ledsagare. Vi ser den föreslagna förändringen mer som en
viktig attitydfråga än som en ekonomisk fråga.
Genom denna ändring uppnås det som är syftet med paragrafen, nämligen
att göra det möjligt för en resenär att ta med en ledsagare/personlig assistans,
när det finns behov av sådan.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändring i färdtjänstlagen.