I regeringens proposition 1997/98:56 sid 2 kan man läsa: "En långsiktig
strategi för EU-samarbetet på transportområdet redovisas. Följande
områden prioriteras:
- En rättvis prissättning av transporter
- Utveckling av nord-sydliga transportkorridorer
- Ökad säkerhet och minskad miljöpåverkan
- Utformning och tillämpning av gemensamt regelverk för yrkesmässig
trafik."
Europabanan kan sägas utgöra en viktig komponent under punkterna 2
och 3 i denna prioritetsordning.
I dag är intresset för och kunskapen om Europabanan relativt stor hos EU:s
DG VII och hos UIC liksom i norra Tyskland och i Fredriksborgs Amt. I den
senaste versionen av Östersjöländernas gemensamma bild för år 2010,
"Vision and Strategies around the Baltic Sea 2010", är Europabanan med
som ny internationell järnväg. Denna vision har svenska staten genom
utrikesminister Anna Lindh undertecknat.
Trafikutskottet skrev i våras i betänkande 1998/99:TU5: "Som framgår
bör enligt utskottets mening Europabanan ses som ett alternativ av flera för
att i framtiden avlasta befintliga järnvägar." - - - "Liksom tidigare
förutsätter utskottet dock att projektet prövas vidare inom ramen för det
fortsatta planeringsarbetet. Detta innebär bl.a. att Banverket i sin egenskap
av sektorsansvarig myndighet bör sammanställa och presentera underlag för
den fortsatta planeringsprocessen."
Vi konstaterar att kapacitetsfrågorna på stomnätet får allt större aktualitet.
Flera remissinstanser, t.ex. företag som är stora godskunder, näringslivets
branschorganisationer och den största järnvägsoperatören i Sverige, har i sina
remissyttranden över Banverkets förslag till stomnätsplan för 1998-2007,
pekat på flaskhalsar på bl.a. Södra stambanan och angränsande banor och de
negativa effekterna detta medför. Olika tågtyper som godståg, X 2000, Inter-
City-tåg, regional- och pendeltåg konkurrerar om attraktiva tåglägen i
tidtabellen på Sveriges mest belastade stambana (Södra stambanan).
Målet är att hela transportkedjan från dörr till dörr skall fungera. Här bör
påpekas att SJ:s prognos för godstrafiken, med bron Malmö-Köpenhamn, är
cirka plus 50 procent. Skogsindustrierna talar om "en mycket snabb ökning
av järnvägstrafiken", som resultat av bron, som öppnas nästa sommar.
Samtliga varnar samtidigt för ännu större kapacitetsproblem på Södra
stambanan.
Det borde mot den bakgrunden vara naturligt att inleda planeringen för
ökad järnvägskapacitet mellan Sverige och den europeiska kontinenten.
Idén bakom Europabanan är att den skall utgöra en del i ett framtida
järnvägssystem från Mellansverige anslutet till hela det höghastighetsnät som
nu byggs på kontinenten. Det skapar ett flexibelt, kundanpassat, mer
differentierat och mindre sårbart järnvägsnät i Sverige som behövs för att ta
till vara järnvägens stora potential i ett internationellt miljöanpassat
transportsystem. Med den nya Europabanan ges gods- och regiontrafiken
prioritet på Södra stambanan, samtidigt som snabb persontrafik når en helt
ny geografisk marknad längs Europabanan.
Mot ovan angivna bakgrund är det angeläget att den kommande
stomnätsplanen för perioden 2002-2011 har ett Europaperspektiv (Sveriges
kontinentförbindelser) som utgångspunkt. Europabanans trafikpotential,
ekonomi och systemsamverkan med Södra stambanan bör ingående
analyseras. Denna analys kan göras av Banverket, Projekt Europakorridoren,
i samarbete med bland andra Järnvägsgruppen KTH. Ett samarbete med
Järnvägsgruppen KTH har för övrigt redan inletts, för att även hitta nya,
billigare byggmetoder av modern järnväg. Att kommunerna deltar aktivt
garanterar att studierna sker med ett "underifrånperspektiv".
Regeringens direktiv inför nästa planeringsomgång måste också behandla
följande strategiska frågor:
- En jämförande värdering av den nationella nyttan av sex aktualiserade
storprojekt inom järnvägssektorn, varav Europakorridoren är ett.
- Beräkningen av den samhällsekonomiska nyttan av projekt med stark
inverkan på den gränsöverskridande godstrafiken på järnväg.
- Systemeffekten av projekt som samverkar med utbyggnaden av Europas
järnvägsnät, ofta med högre tillåten hastighet än 250 km/h.
- Teknikutveckling och kundorientering för att stärka järnvägens
konkurrensförutsättningar.
- Ansvar för och finansiering av järnvägens teknikutveckling för den lätta
godstrafikens marknadsutveckling.
Europabanans systemeffekter i järnvägsnätet kan för godstrafiken i
korthet anges enligt följande:
- Europabanan samverkar med Södra stambanan så att en hastighets-
uppdelad trafik kan organiseras som väsentligt höjer bankapaciteten och
eliminerar dagens flaskhalsar även för den tunga exportindustrin.
- Europabanan är den nordligaste delen av Trans European Network, TEN,
med gränsöverskridande systemnytta.
HH-tunneln
De danska och svenska staterna har gemensamt beslutat om och bedriver
nu, med stor skicklighet och framgång, arbetet med en fast förbindelse
mellan Köpenhamn och Malmö. Ett TEN-projekt som kommer att ha
betydelse för södra Öresundsregionen och som skall invigas sommaren år
2000.
Förbindelsen mellan Danmark och Sverige är inte komplett förrän en
järnvägstunnel mellan Helsingör och Helsingborg är invigd. För att få
tunneln belyst ur ett modernt miljövänligt kollektivtrafikperspektiv, har
regionen och kommuner utfört en förstudie under 1997-98. Förstudien är till
hälften finansierad av EU, via Interreg II. En av orsakerna till detta är att
man kan förvänta kapacitetsproblem på förbindelsen Malmö-Köpenhamn
och att en planberedskap behövs. 19 danska kommuner och tio svenska har
tillskrivit de båda ländernas statsministrar om att det bör bli en gemensam
dansk-svensk fortsättning på utredningen.
Förstudien visar att det tekniskt sett är relativt enkelt att genomföra en
järnvägstunnel för persontåg, dessutom med väl beprövade byggmetoder.
Kostnaden är cirka 4-6 miljarder svenska kronor, beroende på om ett eller
två spår väljs. Tunneln under själva Öresund är bara ca 4,5 km lång.
Det finns ett starkt regionalt stöd för en fast förbindelse mellan
Helsingborg och Helsingör. På den svenska sidan har företrädare för Region
Skåne uttalat att man stöder tunneltanken. I Danmark har Fredriksborgs Amt,
med 360.000 invånare nyligen aviserat att de vill ha en tågtunnel till
Helsingborg. Byrådet i Helsingör och kommunstyrelsen i Helsingborg har
gemensamt antagit ett handlingsprogram för utvecklingen av HH-regionen
där man pekar på HH-tunnels strategiska betydelse för såväl Öresunds-
regionen som för de framtida förbindelserna söderut mot kontinenten.
En HH-tunnel utgör en viktig del av den ovan beskrivna Europabanan,
som planeras mellan Stockholm, Köpenhamn och Hamburg, via Jönköping
och Helsingborg. I den regionen - Europakorridoren - bor det cirka 12
miljoner invånare.
En HH-tunnel ingår sedan länge i SJ:s planer för den fortsatta utvecklingen
av järnvägstrafiken. Statsminister Göran Persson uttalade den 22 mars 1999 i
Lund att snart efter bron Malmö-Köpenhamn kommer tunneln Helsingborg-
Helsingör.
Fehmarn Bält
En av förutsättningarna när den fasta förbindelsen mellan Köpenhamn
och Malmö beslutades år 1991 var att man skulle verka för en fast
förbindelse över Fehmarn Bält.
Sedan några år pågår ett mycket omfattande arbete mellan Danmark och
Tyskland om en fast förbindelse. En rad intressanta utredningar har
presenterats. Nyligen har Danmarks kommunikationsminister uttalat att hon
anser att utredningarna pekar på att projektet är realistiskt och bör kunna
genomföras. Den svenska inställningen är dessvärre inte lika tydligt uttalad.
En fast förbindelse över Fehmarn Bält är en integrerad del i den ovan
beskrivna Europabanan, som planeras mellan Stockholm, Köpenhamn och
Hamburg.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att direktiven inför nästa planeringsomgång även
skall innehålla strategiska bedömningar av angelägna järnvägs-
investeringar i ett Europaperspektiv,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ytterligare utredningar om Europabanan inför
den fortsatta planeringsprocessen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av fortsatta studier av en järnvägstunnel
mellan Helsingborg och Helsingör inför nästa stomnätsplan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att intensifiera det svenska intresset för en fast
förbindelse över Fehmarn Bält.