Projektet Europakorridoren är en frivillig sammanslutning av Stockholms Stad, Nyköpings, Norrköpings, Linköpings, Tranås, Jönköpings, Vaggeryds, Värnamos och Ljungby kommuner samt Helsingborgs stad. I detta arbete är även mellanliggande kommuner, Östsvenska Handelskammaren, Sydsvenska Industri och Handelskammaren samt länsstyrelserna med.
Arbetet har pågått ett tag och vi kan nu se att intresset för och därigenom också kunskapen om Europabanan ökat. Både den europeiska unionens ansvariga generaldirektorat, som har ansvar för kommunikation, och UIC i Paris har visat stort intresse för projektet. I den senaste versionen av Östersjöländernas gemensamma bild för år 2010 - "Vision and Strategies around the Baltic Sea 2010" - finns Europabanan med som ny internationell järnväg. Det var med glädje som vi såg att den svenska regeringen med utrikesminister Anna Lindh i spetsen undertecknade denna vision.
Idén bakom Europabanan är att den skall utgöra en del i ett framtida järnvägssystem från Mellansverige anslutet till hela det höghastighetsnät som nu byggs på den europeiska kontinenten. Det skapar ett flexibelt, kundanpassat, mer differentierat och mindre sårbart järnvägsnät i Sverige som behövs för att ta till vara järnvägens stora potential i ett internationellt miljöanpassat transportsystem. Med den nya Europabanan ges gods- och regiontrafiken prioritet på Södra stambanan, samtidigt som snabb persontrafik når en helt ny geografisk marknad längs Europabanan. Här finns goda möjligheter att med moderna lastbilar utveckla en rationell miljövänlig kombitrafik, där ungefär hälften av Sveriges befolkning bor.
Det kan konstateras att kapacitetsfrågorna på stomnätet får allt större aktualitet. Flera remissinstanser, t.ex. företag som är stora godskunder, näringslivets branschorganisationer och den största järnvägsoperatören i Sverige, har i sina remissyttranden över Banverkets förslag till stomnätsplan för 1998-2007, pekat på flaskhalsar på bl.a. Södra stambanan och angränsande banor och de negativa effekterna detta medför. Olika tågtyper som godståg, X 2000, Inter-City-tåg, regional- och pendeltåg konkurrerar om attraktiva tåglägen i tidtabellen på Sveriges mest belastade stambana (Södra stambanan). Under det gångna halvåret har gods på järnväg minskat kontinuerligt i Sverige, men glädjande nog har persontrafiken ökat. Är det så som industrin säger att persontrafiken prioriterar ned godstrafiken på järnväg? Godset ökar därför påtagligt på vägarna.
Målet är att hela transportkedjan från dörr till dörr skall fungera. Här bör påpekas att SJ:s prognos för godstrafiken, med bron Malmö-Köpenhamn, är ca +50 %. Skogsindustrierna talar om "en mycket snabb ökning av järn- vägstrafiken" som resultat av bron som öppnas nästa sommar. Samtliga varnar samtidigt för ännu större kapacitetsproblem på Södra stambanan.
Trafikutskottet skrev i våras i betänkande 1998/99:TU5: "Som framgår bör enligt utskottets mening Europabanan ses som ett alternativ av flera för att i framtiden avlasta befintliga järnvägar. - - - Liksom tidigare förutsätter utskottet dock att projektet prövas vidare inom ramen för det fortsatta planeringsarbetet. Detta innebär bl.a. att Banverket i sin egenskap av sektorsansvarig myndighet bör sammanställa och presentera underlag för den fortsatta planeringsprocessen."
Det är viktigt att i nästa stomnätsplan för perioden 2002-2011 Europa- perspektivet finns med som en utgångspunkt. Europabanans trafikpotential, ekonomi och systemsamverkan med Södra stambanan bör ingående analy- seras. Det är naturligt att det är Banverket som gör denna analys, gärna i samarbete med bland annat projektet Europabanan och järnvägsgruppen KTH - som för övrigt redan nu arbetar med att hitta nya billigare byggmetoder av modern järnväg.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en analys och utredning av Europabanan.
Stockholm den 29 september 1999
Annika Nilsson (s)
Kent Härstedt (s)