Projekt Europakorridoren är en frivillig sammanslutning av Stockholms
stad, Nyköping, Norrköping, Linköping, Tranås, Jönköping, Vaggeryd,
Värnamo och Ljungby kommuner samt Helsingborgs stad. Dessutom
finns en stödgrupp bestående av mellanliggande kommuner, Östsvenska
Handelskammaren, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren,
länsstyrelser med flera.
Idag är intresset och kunskapen om Europabanan relativt stort i Bryssel
(EU DG VII) och i Paris (UIC) samt att UD under det gångna halvåret visat
intresse för projektet. Så har även skett i norra Tyskland och i Fredriksborgs
Amt. I den senaste versionen av Östersjöländernas gemensamma bild för år
2010, "Vision and Strategies around the Baltic Sea 2010", är Europabanan
med som ny internationell järnväg, vilket svenska staten genom Anna Lindh
har undertecknat.
Trafikutskottet skrev i våras i 1998/99:TU5: "Som framgår bör enligt
utskottets mening Europabanan ses som ett alternativ av flera för att i fram-
tiden avlasta befintliga järnvägar." ... "Liksom tidigare förutsätter utskottet
dock att projektet prövas vidare inom ramen för det fortsatta planerings-
arbetet. Detta innebär bland annat att Banverket i sin egenskap av sektors-
ansvarig myndighet bör sammanställa och presentera underlag för den fort-
satta planeringsprocessen."
Idén bakom Europabanan är att den skall utgöra en del i ett framtida järn-
vägssystem från Mellansverige anslutet till hela det höghastighetsnät som nu
byggs på den europeiska kontinenten. Det skapar ett flexibelt, kundanpassat,
mer differentierat och mindre sårbart järnvägsnät i Sverige som behövs för
att ta tillvara järnvägens stora potential i ett internationellt miljöanpassat
transportsystem. Med den nya Europabanan ges gods- och regiontrafiken
prioritet på Södra stambanan, samtidigt som snabb persontrafik når en helt
ny geografisk marknad längs Europabanan. Här finns goda möjligheter att
med moderna lastbilar utveckla en rationell miljövänlig kombitrafik, där
ungefär hälften av Sveriges befolkning bor.
Vi kan konstatera att kapacitetsfrågorna på stomnätet får allt större aktua-
litet. Flera remissinstanser, till exempel företag som är stora godskunder,
näringslivets branschorganisationer och den störste järnvägsoperatören i
Sverige, har i sina remissyttranden över Banverkets förslag till stomnätsplan
1998-2007 pekat på flaskhalsar på bland annat Södra stambanan och
angränsande banor och de negativa effekterna detta medför. Olika tågtyper
som godståg, X 2000, Intercitytåg, regional- och pendeltåg konkurrerar om
attraktiva tåglägen i tidtabellen på Sveriges mest belastade stambana (Södra
stambanan). Tyvärr besannas dessa farhågor. Under det gångna halvåret har
gods på järnväg minskat kontinuerligt i Sverige, men glädjande nog har
persontrafiken ökat. Är det så som industrin säger att persontrafiken priori-
terar ned godstrafiken på järnväg? Godset ökar därför påtagligt på vägarna.
Målet är att hela transportkedjan dörr till dörr skall fungera. Här bör på-
pekas att SJ:s prognos för godstrafiken, med bron Malmö-Köpenhamn, är ca
+50 %. Skogsindustrierna talar "om en mycket snabb ökning av järnvägs-
trafiken" som resultat av bron, vilken öppnas nästa sommar. Samtliga varnar
samtidigt för ännu större kapacitetsproblem på Södra stambanan.
Det borde mot den bakgrunden vara naturligt att inleda planeringen för
ökad järnvägskapacitet mellan Sverige och den europeiska kontinenten.
I regeringens proposition 1997/98:56 sägs följande på sid 2: "En långsiktig
strategi för EU-samarbetet på transportområdet redovisas. Följande områden
prioriteras:
- En rättvis prissättning av transporter
- Utveckling av nord-sydliga transportkorridorer
- Ökad säkerhet och minskad miljöpåverkan
- Utformning och tillämpning av gemensamt regelverk för yrkesmässig
trafik.
Europabanan är en del av punkterna 2 och 3, i regeringens proposition av
den 5 mars 1998.
Vi anser därför att nästkommande stomnätsplan för perioden 2002-2011
bör ha Europaperspektivet (Sveriges kontinentförbindelser) som utgångs-
punkt. Europabanans trafikpotential, ekonomi och systemsamverkan med
Södra stambanan bör ingående analyseras. Denna analys bör göras av Ban-
verket, Projekt Europakorridoren i samarbete med bland andra Järnvägs-
gruppen KTH. Ett samarbete med Järnvägsgruppen KTH har för övrigt redan
inletts för att även hitta nya billigare byggmetoder av modern järnväg. Att
kommunerna deltar aktivt garanterar att studierna sker med ett "underifrån-
perspektiv".
Banverket bör ges i uppdrag att utreda Europabanan inför den fortsatta
planeringsprocessen.
SIKA har regeringens uppdrag att - efter samråd med trafikverken, läns-
styrelserna, med flera - ta fram analyser och underlag för den planerade
propositionen om inriktningen av investeringar för trafikens infrastruktur
åren 2002-2011. SIKA lämnade en lägesanalys i november 1998 (Rapport
1998:8).
SIKA föreslår en möjlig uppläggning av den strategiska analysen i tre
huvudsteg:
1) Bestäm vilka infrastrukturåtgärder som är samhällsekonomiskt
effektiva
2) Beräkna konsekvenserna av åtgärdernas genomförande på målsatta
variabler
3) Bestäm, efter kompletterande analyser, de ytterligare åtgärder som
krävs för att kostnadseffektivt nå fastlagda etappmål. Därmed blir
etappmålen styrande för den strategiska analysen.
SIKA:s förslag utgår från den målstyrning och politiska inriktning som
riksdagen angett för nu gällande tioårsplaner. Strategin för järnvägen går
i stora drag ut på att fullfölja pågående utbyggnader, genom mindre
kompletteringar skapa ett tillgängligt och säkert trafiknät samt genom
särskilda insatser förbättra ekonomi och effektivitet för den inhemska
godstrafiken. SIKA:s arbete utgår från de nu gällande målen som bland
annat utesluter studierna av nya storprojekt. Detta är en alltför snäv
ansats, särskilt sett i ett europeiskt perspektiv.
Vi anser därför att regeringens direktiv inför nästa planeringsomgång
också bör behandla följande strategiska frågor:
- En jämförande värdering av den nationella nyttan hos sex aktualiserade
storprojekt inom järnvägssektorn, varav Europakorridoren är ett.
- Beräkningen av den samhällsekonomiska nyttan av projekt med stark
inverkan på den gränsöverskridande godstrafiken på järnväg.
- Systemeffekten av projekt som samverkar med utbyggnaden av Europas
järnvägsnät, ofta med högre tillåten hastighet än 250 km/h.
- Teknikutveckling och kundorientering för att stärka järnvägens
konkurrensförutsättningar mot lastbilstrafiken och därmed för att nå
nationella miljömål och transportköparnas krav på miljöcertifierade
transporter.
- Ansvar för och finansiering av järnvägens teknikutveckling för den lätta
godstrafikens marknadsutveckling.
- Större struktureffekterna, den dynamiska effekten av stora projekt samt
systemeffekter i det europeiska perspektivet behandlas inte i
kalkylmodellen.
Av SIKA:s material framgår att godstransportarbetet med järnväg legat
still sedan 1985 och att hela ökningen från 1990-talets början förlagts på
lastbil. Detta är en omöjlig trend i ett framtida uthålligt samhälle. Man
framhåller också att målet om stabiliserade koldioxidutsläpp inte kan
uppnås. Den prognostiserade ökningen av lastbilstransporter till år 2010
har redan uppnåtts. Detta är mycket allvarligt.
Vi kan även beklaga det faktum att enligt Vägverkets statistik är tunga
fordon kraftigt överrepresenterade i vägtrafikens dödsolyckor. Bara under de
tre senaste åren har 300 personer dödats i olyckor med bussar och lastbilar.
Europabanans systemeffekter i järnvägsnätet kan för godset i korthet anges
enligt följande:
- Europabanan samverkar med Södra stambanan så att en
hastighetsuppdelad trafik kan organiseras som väsentligt höjer
bankapaciteten och eliminerar dagens flaskhalsar även för den tunga
exportindustrin.
- Europabanan är den nordligaste delen av Trans European Network, TEN,
med gränsöverskridande systemnytta.
- Europabanans sydligaste del skulle förkorta vägen över Markaryd för
godstågen på Västkustbanan, om tunneln genom Hallandsås inte
fullföljs.- 10F- P
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Banverket bör ges i uppdrag att utreda
Europabanan inför den fortsatta planeringsprocessen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regeringens direktiv till SIKA inför nästa
planeringsomgång.