Projekt Europakorridoren är en frivillig sammanslutning av Stockholms stad, Nyköping, Norrköping, Linköping, Tranås, Jönköping, Vaggeryd, Värnamo och Ljungby kommuner samt Helsingborgs stad. Dessutom finns en stödgrupp bestående av mellanliggande kommuner, Östsvenska Handelskammaren, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, länsstyrelser med flera.
Idag är intresset och kunskapen om Europabanan relativt stort i Bryssel (EU DG VII) och i Paris (UIC) samt att UD under det gångna halvåret visat intresse för projektet. Så har även skett i norra Tyskland och i Fredriksborgs Amt. I den senaste versionen av Östersjöländernas gemensamma bild för år 2010, "Vision and Strategies around the Baltic Sea 2010", är Europabanan med som ny internationell järnväg, vilket svenska staten genom Anna Lindh har undertecknat.
Trafikutskottet skrev i våras i 1998/99:TU5: "Som framgår bör enligt utskottets mening Europabanan ses som ett alternativ av flera för att i fram- tiden avlasta befintliga järnvägar." ... "Liksom tidigare förutsätter utskottet dock att projektet prövas vidare inom ramen för det fortsatta planerings- arbetet. Detta innebär bland annat att Banverket i sin egenskap av sektors- ansvarig myndighet bör sammanställa och presentera underlag för den fort- satta planeringsprocessen."
Idén bakom Europabanan är att den skall utgöra en del i ett framtida järn- vägssystem från Mellansverige anslutet till hela det höghastighetsnät som nu byggs på den europeiska kontinenten. Det skapar ett flexibelt, kundanpassat, mer differentierat och mindre sårbart järnvägsnät i Sverige som behövs för att ta tillvara järnvägens stora potential i ett internationellt miljöanpassat transportsystem. Med den nya Europabanan ges gods- och regiontrafiken prioritet på Södra stambanan, samtidigt som snabb persontrafik når en helt ny geografisk marknad längs Europabanan. Här finns goda möjligheter att med moderna lastbilar utveckla en rationell miljövänlig kombitrafik, där ungefär hälften av Sveriges befolkning bor.
Vi kan konstatera att kapacitetsfrågorna på stomnätet får allt större aktua- litet. Flera remissinstanser, till exempel företag som är stora godskunder, näringslivets branschorganisationer och den störste järnvägsoperatören i Sverige, har i sina remissyttranden över Banverkets förslag till stomnätsplan 1998-2007 pekat på flaskhalsar på bland annat Södra stambanan och angränsande banor och de negativa effekterna detta medför. Olika tågtyper som godståg, X 2000, Intercitytåg, regional- och pendeltåg konkurrerar om attraktiva tåglägen i tidtabellen på Sveriges mest belastade stambana (Södra stambanan). Tyvärr besannas dessa farhågor. Under det gångna halvåret har gods på järnväg minskat kontinuerligt i Sverige, men glädjande nog har persontrafiken ökat. Är det så som industrin säger att persontrafiken priori- terar ned godstrafiken på järnväg? Godset ökar därför påtagligt på vägarna.
Målet är att hela transportkedjan dörr till dörr skall fungera. Här bör på- pekas att SJ:s prognos för godstrafiken, med bron Malmö-Köpenhamn, är ca +50 %. Skogsindustrierna talar "om en mycket snabb ökning av järnvägs- trafiken" som resultat av bron, vilken öppnas nästa sommar. Samtliga varnar samtidigt för ännu större kapacitetsproblem på Södra stambanan.
Det borde mot den bakgrunden vara naturligt att inleda planeringen för ökad järnvägskapacitet mellan Sverige och den europeiska kontinenten.
I regeringens proposition 1997/98:56 sägs följande på sid 2: "En långsiktig strategi för EU-samarbetet på transportområdet redovisas. Följande områden prioriteras:
- En rättvis prissättning av transporter
- Utveckling av nord-sydliga transportkorridorer
- Ökad säkerhet och minskad miljöpåverkan
- Utformning och tillämpning av gemensamt regelverk för yrkesmässig trafik.
Europabanan är en del av punkterna 2 och 3, i regeringens proposition av den 5 mars 1998.
Vi anser därför att nästkommande stomnätsplan för perioden 2002-2011 bör ha Europaperspektivet (Sveriges kontinentförbindelser) som utgångs- punkt. Europabanans trafikpotential, ekonomi och systemsamverkan med Södra stambanan bör ingående analyseras. Denna analys bör göras av Ban- verket, Projekt Europakorridoren i samarbete med bland andra Järnvägs- gruppen KTH. Ett samarbete med Järnvägsgruppen KTH har för övrigt redan inletts för att även hitta nya billigare byggmetoder av modern järnväg. Att kommunerna deltar aktivt garanterar att studierna sker med ett "underifrån- perspektiv".
Banverket bör ges i uppdrag att utreda Europabanan inför den fortsatta planeringsprocessen.
SIKA har regeringens uppdrag att - efter samråd med trafikverken, läns- styrelserna, med flera - ta fram analyser och underlag för den planerade propositionen om inriktningen av investeringar för trafikens infrastruktur åren 2002-2011. SIKA lämnade en lägesanalys i november 1998 (Rapport 1998:8).
SIKA föreslår en möjlig uppläggning av den strategiska analysen i tre huvudsteg:
1) Bestäm vilka infrastrukturåtgärder som är samhällsekonomiskt effektiva
2) Beräkna konsekvenserna av åtgärdernas genomförande på målsatta variabler
3) Bestäm, efter kompletterande analyser, de ytterligare åtgärder som krävs för att kostnadseffektivt nå fastlagda etappmål. Därmed blir etappmålen styrande för den strategiska analysen.
SIKA:s förslag utgår från den målstyrning och politiska inriktning som riksdagen angett för nu gällande tioårsplaner. Strategin för järnvägen går i stora drag ut på att fullfölja pågående utbyggnader, genom mindre kompletteringar skapa ett tillgängligt och säkert trafiknät samt genom särskilda insatser förbättra ekonomi och effektivitet för den inhemska godstrafiken. SIKA:s arbete utgår från de nu gällande målen som bland annat utesluter studierna av nya storprojekt. Detta är en alltför snäv ansats, särskilt sett i ett europeiskt perspektiv.
Vi anser därför att regeringens direktiv inför nästa planeringsomgång också bör behandla följande strategiska frågor:
- En jämförande värdering av den nationella nyttan hos sex aktualiserade storprojekt inom järnvägssektorn, varav Europakorridoren är ett.
- Beräkningen av den samhällsekonomiska nyttan av projekt med stark inverkan på den gränsöverskridande godstrafiken på järnväg.
- Systemeffekten av projekt som samverkar med utbyggnaden av Europas järnvägsnät, ofta med högre tillåten hastighet än 250 km/h.
- Teknikutveckling och kundorientering för att stärka järnvägens konkurrensförutsättningar mot lastbilstrafiken och därmed för att nå nationella miljömål och transportköparnas krav på miljöcertifierade transporter.
- Ansvar för och finansiering av järnvägens teknikutveckling för den lätta godstrafikens marknadsutveckling.
- Större struktureffekterna, den dynamiska effekten av stora projekt samt systemeffekter i det europeiska perspektivet behandlas inte i kalkylmodellen.
Av SIKA:s material framgår att godstransportarbetet med järnväg legat still sedan 1985 och att hela ökningen från 1990-talets början förlagts på lastbil. Detta är en omöjlig trend i ett framtida uthålligt samhälle. Man framhåller också att målet om stabiliserade koldioxidutsläpp inte kan uppnås. Den prognostiserade ökningen av lastbilstransporter till år 2010 har redan uppnåtts. Detta är mycket allvarligt.
Vi kan även beklaga det faktum att enligt Vägverkets statistik är tunga fordon kraftigt överrepresenterade i vägtrafikens dödsolyckor. Bara under de tre senaste åren har 300 personer dödats i olyckor med bussar och lastbilar.
Europabanans systemeffekter i järnvägsnätet kan för godset i korthet anges enligt följande:
- Europabanan samverkar med Södra stambanan så att en hastighetsuppdelad trafik kan organiseras som väsentligt höjer bankapaciteten och eliminerar dagens flaskhalsar även för den tunga exportindustrin.
- Europabanan är den nordligaste delen av Trans European Network, TEN, med gränsöverskridande systemnytta.
- Europabanans sydligaste del skulle förkorta vägen över Markaryd för godstågen på Västkustbanan, om tunneln genom Hallandsås inte fullföljs.- 10F- P
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Banverket bör ges i uppdrag att utreda Europabanan inför den fortsatta planeringsprocessen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens direktiv till SIKA inför nästa planeringsomgång.
Stockholm den 28 september 1999
Eskil Erlandsson (c)
Gunnel Wallin (c)
Lena Ek (c)