En ökad internationalisering har bidragit till att den totala kostnadsbilden för svenska åkare har kommit i dagen. Sedan ett år tillbaka har konkurrensvillkoren för åkerinäringen i Sverige skärpts märkbart. Borttagandet av regleringen kring cabotage från den 1 juli 1998, en komponent i avregleringen av marknaden för lastbilstransporter, har medfört att vi i ökad utsträckning nu kan se utländska lastbilar frakta gods på våra svenska vägar.
Den nya situationen att svenska åkerier inte kan konkurrera på lika villkor har blivit ett stort problem. En hotande utslagning av svenska åkare skulle vara till skada inte bara för svenskt näringsliv som är starkt beroende av väl fungerande transporter. Det skulle också i förlängningen drabba de svenska konsumenterna i form av höjda transportkostnader och åtföljande höjda konsumentpriser.
Svenska skatter och avgifter men även lönekostnader har, enligt beräk- ningar som gjorts, visat sig bli ca 15-20 procent högre här i jämförelse med flera EU-länder. I jämförelse med Polen blir skillnaden ännu större, upp emot 40 procent. Redan nu har de svenska åkerierna tappat transportvolymer till utländska åkerier.
Konkurrensvillkoren riskerar dessutom att försämras ytterligare på grund av regering- ens förslag om höjd dieselskatt på 25 öre per liter. Vi anser att det nu är hög tid att lätta på skattebördan för åkerinäringen för att undvika att svensk åkerinäring går samma öde till mötes som svensk rederinäring har gjort.
Ansvaret för branschens överlevnad kan inte enbart läggas på åkerierna. De har redan vidtagit åtgärder under 90-talet för att öka produktiviteten, bl a genom omstruktureringar. Effekterna av förändringarna har bidragit till en högre nyttjandegrad av biltransporterna.
Det som ytterligare kan bidra till ökad effektivitet av transporter är ett bättre underhåll av våra vägar, som idag är mycket eftersatt inom vissa regioner. Tid är pengar - speciellt för transportföretagen. Dålig vägstandard, sänkt hastighet och höga skatter på transportföretag får förödande konse- kvenser inte enbart för branschen utan även för människor runt om i landet.
Den största differensen mellan Sverige och övriga europeiska länder är lönekostnaderna, bl a arbetsgivaravgifterna, men även bränslebeskattningen är hög i Sverige. Ca 55 000 personer arbetar idag inom åkerinäringen, plus alla andra som indirekt sysselsätts genom verkstäder, däckleverantörer m m. Om inte svensk åkerinäring ges förut- sättningar att konkurrera på likvärdiga villkor genom justering av skatter, avgifter och konkurrensvillkor i övrigt, riskerar många svenska chaufförer att mista sina jobb inom en snar framtid. Det missgynnar arbetsmarknaden, miljön och samhällsekonomin.
Ur konkurrens- och trafiksäkerhetssynpunkt är denna situation inte bra. Redan för ett år sedan fick regeringen i uppdrag att försöka effektivisera påföljdssystemet mot utländska åkerier som bryter mot gällande svenska lagar. Vid trafikkontroller som leder till påföljd borde det vara möjligt att kunna driva in böter på plats från utländska åkare. Men tyvärr har inget påtagligt hänt för att komma till rätta med situationen.
Under året som gått har åkerinäringens konkurrenssituation varit uppe till diskussion vid ett flertal möten, men ännu har inga förslag presenterats som löser problemen. Utredningar har gjorts av branschen själv, men också på regeringens uppdrag. Bl a har en analys över branschen framtagits av SIKA. Båda utredningarna visar samstämmigt att kostnadsbilden för de svenska åkerierna är höga i jämförelse med utländska åkeriers. Nu är det dags att gå från ord till handling för att skapa en mera sund och rättvis konkur- renssituation inom åkeribranschen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att inte höja den planerade dieselskatten,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att sänka arbetsgivaravgifterna,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likabehandling av åkare med avseende på arbetstids- och trafikregler oavsett vilket land de hör hemma i.
Stockholm den 1 oktober 1999
Viviann Gerdin (c)
Sven Bergström (c)
1 Yrkandena 1 och 2 hänvisade till FiU.