Motion till riksdagen
1999/2000:T444
av Silfverstrand, Bengt (s)

Regler för mobiltelefonering


Antalet bilar försedda med mobiltelefoner genomgår en närmast
lavinartad utveckling. Särskilt de nordiska länderna uppvisar en
synnerligen hög täthet vad gäller bilar utrustade med mobiltelefoner.
Utvecklingen har fått såväl allmänheten, lekmän och myndigheter som
forskare att alltmer fundera över vilka konsekvenser telefonering under
bilkörning får för trafiksäkerheten.
På marknaden finns idag tillgång till mobiltelefoner med s k hands-free-
funktion, vilken gör det möjligt för föraren att tala i telefonen utan att ta
bort
handen från ratten. Den teknik som skulle kunna göra telefonering under
pågående bilkörning mer trafiksäker är med andra ord numera väl etablerad.
Erfarenheter som i första hand bygger på uppgifter från polismyndigheter
runt om i landet visar emellertid att det vanligaste förfaringssättet
fortfarande
är att många bilister kör bil med en hand och håller i mobiltelefonen med den
andra handen under pågående körning. Polisrapporter liksom ett stort antal
iakttagelser av biltrafikanter talar också om att sådan telefonering i bil inte
sällan sker på motorvägar med fordonet framfört i mycket höga hastigheter
resp. i bilköer i vilka situationer olycksrisken måste anses vara mycket hög.
Kunskapsläget vad gäller konsekvenserna av mobiltelefonering under
bilfärd har nu genom ett flertal forskningsrapporter i ämnet avsevärt
förbättrats. En genomgående tendens i undersökningarna är att tre moment -
inknappning av telefonnummer, att hålla i telefonluren samt att dela sin
uppmärksamhet mellan flera uppgifter, har en mer eller mindre negativ effekt
på förarens förmåga att köra på ett trafiksäkert sätt.
Inom det europeiska forskningsprojektet DRIVE har man bland annat
intresserat sig för hur införandet av informationsteknologi (vanligen kallat
RTI eller ATT-system) i bilar påverkar trafiksäkerheten. VTI har deltagit i
ett projekt inom DRIVE i vilket man studerat hur användandet av
mobiltelefoner under färd inverkar på förares förmåga att köra bil så säkert
som möjligt. I en av dessa delstudier undersöktes hur trafiksäkerheten
påverkas om förare använder mobiltelefonen samtidigt som han eller hon kör
i en bilkö. Användningen av mobiltelefonen resulterade i en genomsnittlig
förlängning av reaktionstiden med 0,6 sekunder för gruppen unga förare och
med 1,5 sekunder för äldre förare. Omsatt i stoppsträcka betyder denna
förlängning av reaktionstiden att om föraren kör 90 km/timme så förlängs
stoppsträckan med 15 meter för unga förare och med 37 meter för äldre
förare.
Beträffande det direkta sambandet mellan telefonerande och trafikolyckor
så hävdas i en senare studie (Redelmeier and Tibshirani, 1997), att risken för
en kollision är fyra gånger högre när föraren talar i mobiltelefonen jämfört
med när föraren inte använder mobiltelefonen.
Flera länder har nu tagit konsekvenserna av att användandet av mobiltefon
under pågående bilkörning påtagligt försämrar trafiksäkerheten.
Sålunda infördes den 10 juni 1997 i Danmark ett förbud för fordonsförare
att använda s k handhållna mobiltelefoner (se lov om aendring av
faerdselsloven, nr 468). I Italien och Portugal finns sedan 1992 resp 1994 en
likartad lagstiftning. I Spanien finns inget klart uttalat förbud mot
användningen av mobiltelefoner under bilkörning. Däremot har general-
direktoratet för trafik, som ligger inom det spanska inrikesdepartementets
ansvarsområde, beslutat att tillämpningen av art. 11, 3 § i lagen om trafik,
motorfordon och trafiksäkerhet (339/1190) även skall gälla mobiltelefoner.
Beslutet innebär att bara s k handsfree-apparater är tillåtna. Slutligen kan
nämnas att ett utslag av den schweiziska förbundsdomstolen (Högsta
domstolen) av den 19 maj 1994 vad gäller tolkningen av art. 31 i väg-
trafiklagen (Strassenverkehrsgesetz, SVG) och art. 3 avsnitt 1 i trafikregel-
förordningen (Verkehrsregelnverordnung, VRV) i praktiken innebär att
endast telefonsamtal med handsfree-telefon (Freisprechanlage) är tillåten. I
Norge finns långtgående planer på ett förbud, som troligtvis träder i kraft
inom ett år. Rickard Muskaug på Statens vegvesen i Norge är övertygad om
att ett förbud mot handhållna telefoner vore bra. Bakgrunden är helt enkelt
flera studier från olika länder som visar på att folk som pratar i mobiltelefon
när de kör får längre reaktionstid och det kan leda till fler olyckor, säger
Richard Muskaug.
I sitt betänkande 1998/99:TU9 konstaterar trafikutskottet bl.a. att
regeringens tidigare ställningstagande att avslå en framställning (från
Mobilteleleverantörerna, MTL) om införande av obligatorisk handsfree-
utrustning vid telefonering från bil nu är fyra år gammalt, att s k portabla
handsfree-telefoner kommit att bli allt vanligare, att röststyrda mobiltelefoner
nu marknadsförs och att nya framställningar "med samma önskemål som
motionärernas föreligger hos regeringen".
Då det numera också torde stå utom alla tvivel att sådan telefonering under
pågående bilfärd där ena handen lyfts från ratten ofta leder till försämrad
reaktionssnabbhet och bedömningsfel av sådan art att trafiksäkerheten
påverkas negativt, föreligger nu ett starkt underlag för att även i vårt land
införa sådan lagstiftning som tillämpas i Danmark m fl länder och som
planeras införas i ytterligare ett nordiskt land, nämligen Norge. Då tekniken
med s k handsfree-utrustning nu också är mycket väl utvecklad föreslår vi att
sådan utrustning skall vara obligatorisk vid telefonering under bilkörning
från och med den 1 juli 2000.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
vägtrafikförordningen att telefonering under bilkörning endast får ske
med s.k. handsfree-utrustning fr.o.m. den 1 juli 2000.

Stockholm den 24 september 1999
Bengt Silfverstrand (s)
Karin Wegestål (s)
Anita Jönsson (s)