Den svenska åkerinäringens kostnads- och konkurrensvillkor
Det finns all anledning att ta den svenska åkerinäringens kostnads- och
konkurrensvillkor på större allvar än hittills.
Den 1 juli i fjol avreglerades den europeiska transportmarknaden. Inne-
börden av denna avreglering (fritt cabotage) är att det nu inte föreligger
några hinder för utländska åkeriföretag att bedriva inrikes godstrafik i
Sverige utan särskilt tillstånd. Den fria EU-marknaden innebär också fri
etableringsrätt för EU-länderna, vilket medför att företag kan flytta verk-
samheten till områden där förmånliga etableringsvillkor erbjuds. Till bilden
av kostnadsvillkoren skall också läggas skillnader i lagar, regler, deras
efterlevnad liksom sanktionsmöjligheter. Som ett exempel kan nämnas att
utländska fordon bryter mot kör- och vilotidsreglerna tre gånger oftare än
svenska fordon och i de fall överträdelserna uppdagas leder de endast i
undantagsfall till åtgärder. Många svenska åkeriföretag upplever att kon-
kurrensen på den gemensamma europeiska transportmarknaden för lastbils-
transporter inte sker på lika villkor. Den största skillnaden synes föreligga
mellan svenska företag och företag från länder i östra Europa.
I inrikestrafiken tycks svenska åkeriföretag fortfarande hävda sig väl vilket
sammanhänger med att man lyckats klara konkurrensen genom rationa-
liseringar och samgåenden. Branschstrukturen genomgår en stark förändring.
Företagsenheterna blir allt större, medelstora företag köps upp eller går
samman medan flera mindre företag kan verka inom speciella nischer.
Svenska företag som bedriver utrikes trafik, däremot, förlorar godsvolymer
till utländska konkurrenter. Inräknat förändringarna i den internationella
handeln har volymminskningen här under det senaste året varit 12 %, vilket
motsvarar drygt 20.000 fulla laster (Källa: "Åkerinäringens kostnads- och
konkurrensvillkor" projektförf. Leif Enarsson, Högskolan i Växjö).
Utrikesåkerierna anlitar i stor utsträckning utländska chaufförer och
utländska dragbilsåkerier. En del företag har också etablerat verksamheter i
andra länder.
Skillnaderna i konkurrensförutsättningar drabbar inte bara åkerierna.
Sysselsättningen, miljön, trafiksäkerheten och samhällsekonomin i stort
påverkas också i större eller mindre utsträckning av utvecklingen inom den
svenska åkerinäringen. Åkerierna är en viktig småföretagargrupp som under
någorlunda jämlika konkurrensförhållanden kan bedömas ha goda
möjligheter att skapa ytterligare arbetstillfällen.
Även miljöfaktorer har stor betydelse för konkurrenssituationen. I Sverige
används nästan uteslutande miljöklass 1-kvalitet ("miljödiesel"). Den
svenska dieseln håller den kvalitetsmässigt absolut högsta klassen inom EU.
I Danmark, Finland och Storbritannien finns vissa skattelättnader för
användarna av en mer miljövänlig diesel, men inget land är i närheten av den
utbredda användningen av miljövänlig diesel som finns i Sverige. Utländska
åkare kan fylla tankar på 600-800 liter med smutsigare diesel vid gränsen i
ett land och sedan köra in och ut i Sverige på samma tank. Dessa för-
hållanden är djupt otillfredsställande. Svenska åkeriföretag missgynnas
kostnadsmässigt, samtidigt som utsläppen av skadliga ämnen ökar och
miljön får betala ett högt pris. Dessutom minskar svenska statens skatte-
intäker.
Transportnäringen är av stor betydelse för det svenska samhället.
Sammanlagt inbringar de svenska utrikesåkerierna drygt 6 miljarder i export-
inkomster. Totalt omsätter branschen ca 40 miljarder kronor och sysselsätter
drygt 50.000 chaufförer. Sammanfattningsvis kan konstateras att svenska
åkeriföretag ofta befinner sig i ett sämre konkurrensläge än deras utländska
konkurrenter. Kostnadsnackdelarna sammanhänger främst med skillnaden i
totala lönekostnader och olika regelsystem.
En jämförande studie av åkeriers kostnader i fem länder (1999) utförd av
Öhrlings Price Waterhouse på uppdrag av regeringens s k SIKA-utredning
visar att det svenska åkeriet har det högsta kostnadsläget på samtliga mark-
nader, dvs även när det gäller uppdrag i Sverige.
Användandet av olika bränslekvaliteter missgynnar Sverige såväl
kostnadsmässigt som från miljösynpunkt. Kontroll- och sanktions-
möjligheterna vid överträdelser av trafikregler, kör- och vilotidsregler är
otillräckliga. Eurovinjetten - dvs de vägavsnitt där det skall krävas väg-
avgifter måste gälla för sammanhängande vägsträckor. Gemensamma
tolkningsregler för cabotage måste utarbetas.
Vid behandling av motion T904 vid förra årets riksmöte skriver trafik-
utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande (1998/99:TU10) att
pågående utredningsarbete bör avvaktas samtidigt som man understryker
vikten av att den av riksdagen beslutade utredningen med syftet att bl a skapa
ett effektivt påföljdssystem även för utländska fordonsförare kan påbörjas
och genomföras så snart som möjligt. Nu nödgas vi konstatera att utred-
ningen fortfarande inte tillsatts, vilket vi anser vara djupt beklagligt.
Nu finns allt utredningsmaterial vad avser kostnadsstrukturen och kon-
kurrenssituationen för svensk åkerinäring på regeringens bord. För att
undvika en situation liknande den som redan drabbat svensk sjöfartsnäring
måste åtgärder nu skyndsamt vidtagas i syfte att stärka den svenska åkerin-
äringens konkurrens- och utvecklingsmöjligheter. Åtgärderna måste omfatta
ovan berörda områden, dvs samhällsekonomin i stort, skattevillkor
(vägavgifter, momsindrivning etc), miljö, trafiksäkerhet och efterlevnad av
det nationella och internationella regelverket.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder för att stärka konkurrens-
och utvecklingsmöjligheterna för svensk åkerinäring.