Sverige är i dag ett land med stora regionala skillnader och obalanser. Det gäller även en så utvecklad och välmående del av landet som Skåne. I dag dras flera inlandskommuner med minskande befolkningstal och ekonomiska svårigheter till följd av detta. Människor dras till de delar av regionen där näringslivet utvecklas och nya arbetstillfällen skapas. Urbaniseringen fortsätter med tilltagande kraft. Det tragiska är att detta inte borde vara ett problem i Skåne. De relativt korta avstånden inom länet innebär att det borde vara enkelt för människor att pendla till de platser där jobben finns. I dag är detta inte möjligt, främst på grund av den dåliga vägstandarden.
För boende i inlandet är det ytterst viktigt att bättre vägar byggs och att allmänna kommunikationer fyller på med god service. Vägar som 13 och 108 utgör viktiga länkar för näringsliv och boende utmed sträckningen och kvalitén på vägarna avgör ofta hur näringslivet skall utvecklas. I dag går tunga transporter på dessa vägar, vilket ökar belastningen och olycksrisken.
Det har de senaste åren satsats mycket på infrastrukturen i Malmö/Köpenhamnsregionen, framför allt färdigställandet av förbindelsen över Öresund. Samtidigt har stora satsningar i inlandet, t.ex. utbyggnaden av E4 förbi Örkelljunga, skjutits på framtiden. Detta är olyckligt. Statistik visar att den aktuella vägsträckan på 2,6 mil är mycket olycksdrabbad. Sedan augusti 1997 till juli 1999 har tio människor fått sätta livet till på denna sträcka.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av infrastruktursatsningar till Skåne län.
Stockholm den 30 september 1999
Johnny Ahlqvist (s)
Anders Karlsson (s)