Norra Sveriges geografiska läge innebär långa avstånd till flera större
internationella avsättningsmarknader. Vägtrafiken är det transportslag
som svarar för den övervägande delen av person- och godstransporter. I
norra landsdelen är dagens transportmöjligheter för godstrafik i många
fall ihopkopplade med kraftigt förhöjda transportkostnader och brister i
leveranssäkerhet, vilket innebär en konkurrensnackdel för näringslivet
och dess möjligheter för tillväxt. Särskilt för skogsindustrin och för
besöksnäringen innebär dessa problem väsentliga produktionsbortfall.
Förbättrad transportkvalitet erfordras för att råda bot på restriktionerna
för näringslivet.
För att ta tillvara Västerbottens och Norrbottens utvecklingsmöjligheter är
det vidare av stor betydelse att flaskhalsar i det nord-sydliga samspelet
åtgärdas så att Mälardalen och västra Sverige kan nås. Den övergripande
strategin för den nationella vägtransportplanen innebär att varje del av det
nationella stamvägnätet bör byggas ut i den takt och ges den geometriska
standard som är motiverad av de transportpolitiska målen och trafikför-
hållanden på respektive del. Detta innebär att planeringen ska ske med
följande delmål: tillgängligt transportsystem, hög transportkvalitet, säker
trafik, god miljö och positiv regional utveckling.
E4
E4 utgör pulsådern längs Norrlandskusten med förbindelser mot Norge,
Finland och norra Ryssland och ingår i det nationella stamvägnätet.
Långa transportavstånd mellan befolkningskoncentrationer, hög andel
glesbygd samt vinterklimatet ställer ökade krav på vägsystemet. Även ett
ökat samarbete inom näringsliv och handel i norra Skandinavien ställer
särskilda krav på transportlösningar, infrastrukturen och dess innehåll.
Värt att nämnas är att E4 i dag svarar för hela 80% av den tunga trafiken
till övre Norrland. E4 ingår även i det transeuropeiska vägnätet (TEN-
vägnätet), som i sin tur ska erbjuda användarna en infrastruktur av hög
kvalitet avseende trafiksäkerhet, framkomlighet och kontinuitet.
E4 Djäkneboda-Byske
Vägverket arbetar med att uppnå den beslutande nollvisionen inom
trafiksäkerhetsområdet, dvs. 0 döda och 0 svårt skadade i trafiken.
Åtgärder som omfattar vägarnas sidoområden och mitträcken utreds för
närvarande inom Vägverket.
På sträckan Djäkneboda-Byske (cirka 130 km) har framför allt delen
Yttervik-Tjärn en lägre standard än övriga delar. I dag finns en arbetsplan
fastställd, dvs den har redan vunnit laga kraft och alla handlingar finns klara.
Däremot har objektet framskjutits minst två år i den nationella vägtransport-
planen, eftersom det saknas finansiering.
Längs hela vägsträckan Djäkneboda-Byske sker en stark närpendling till
städerna Umeå och Skellefteå, vilket skapar en stark trafikintensitet vid vissa
tider på dygnet.
Brister och problem
I dag finns partier mellan Djäkneboda och Byske som inte uppfyller de
krav som ställs avseende trafiksäkerhet och framkomlighet. Nuvarande
väg på den aktuella delen har en förhållandevis låg standard med dålig
linjeföring i plan och profil (många backkrön och svackor gör att sikten
är bristfällig), relativt smal vägbana (i huvudsak 9 m) samt en sträckning
nära befintlig bebyggelse. Stor andel tung trafik (15-17% av ÅDT) och
höga hastigheter gör trafiksäkerheten bristfällig för de oskyddade
trafikanterna längs vägen. Olycksstatistiken på vägsträckan pekar på ett
stort olycksutfall.
På vissa delar längs vägsträckan råder det omkörningsförbud och på vissa
partier trafikerar jordbruksmaskiner vägen. Detta, tillsammans med varie-
rande hastighetsbegränsningar och dålig korsningsstandard, ger en negativ
inverkan på såväl trafiksäkerheten som på framkomlighet och kontinuitet.
Förslag till åtgärder
På större delen av sträckan föreslås breddning av befintlig väg till 13
meter med mitträcke, alternativt 15,75 meter med mitträcke på sträckor
som har stor trafikintensitet.
Vägdelarna Hökmarksberget-Ljusvattnet och Yttervik-Tjärn föreslås ligga
i en ny sträckning, öster respektive väster om nuvarande E4. Övriga delar
föreslås följa befintlig väg. Delen genom Skellefteå tätort prövas i samband
med kommunens revidering av översiktsplanen.
I korsningarna föreslås utformning i såväl planskildhet som i plan.
En del kurvor föreslås bli rätade vilket leder till bättre sikt och samtidigt
ger en vägförkortning. Ett flertal fastighetsutfarter föreslås samordnas.
Förbättring av sidoområdet föreslås medelst flackare slänter och borttagning
av farliga sidohinder. Gång- och cykelportar/broar kan erfordras bland annat
för att minska barriäreffekten. Rastplatser/informationsplatser anordnas för
att erbjuda rast/vila och tillgänglig information.
Kostnader
Den totala kostnaden för hela projektet beräknas uppgå till cirka 1,4
miljarder kronor. Kostnaden för delen Yttervik-Tjärn är beräknad till
150 miljoner kronor. Vägverkets huvudkontor i Borlänge har hösten
1998 till regeringen föreslagit lånefinansiering på 3 st vägprojekt i landet,
varav ett är E4 Yttervik-Tjärn.
Genomförande
E4 delen Yttervik-Tjärn ingår i den nationella vägtransportplanen 1998-
2007 med planerad finansiering/genomförande under åren 1999-2000
men är nu framskjutet i minst två år. Detta är helt oacceptabelt både av
trafiksäkerhets- och av framkomlighetsskäl. Det är helt nödvändigt att
projektet tidigareläggs så att det kan genomföras åren 2000-2001.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tidigareläggning av E 4 Yttervik-Tjärn.