Motion till riksdagen
1999/2000:T353
av Björnemalm, Maud (s)

Bergslagsdiagonalen


Bergslagsdiagonalen förbinder Norrland genom hela Svealand med
Götaland.
Bergslagsdiagonalen är den befintliga väg som binder samman Vättern-
bygden, Närkeslätten, Bergslagen, Dalarna och Hälsingland via Motala,
Örebro, Ludvika, Borlänge, Falun och Söderhamn. Från E 4 i Östergötland
till E 4 i Hälsingland.
Bergslagsdiagonalen är inte bara en vägsatsning utan framför allt en fram-
tida investering för företag och människor. I de många kommunerna längs
diagonalen finns idag 30 000 företag och en halv miljon människor som är
beroende av bra och trafiksäkra förbindelser. Bergslagsdiagonalen är en
pulsåder i det som brukar kallas Sveriges industriella hjärta.
Det är mot den bakgrunden som projekt Bergslagsdiagonalen i sin nu-
varande form skapades 1994 med mål att ge förbättrade möjligheter för be-
fintliga och nya verksamheter längs vägen. För att detta ska bli möjligt
samverkar besöksnäring, näringsliv, politiker, miljö- och vägexperter.
Grunden för samverkan utgörs av 15 kommuner och fyra länsstyrelser.
Riksdagen har beslutat att den del av Bergslagsdiagonalen som omfattar
E 4 Ödeshög-Borlänge ingår i det nationella stamvägnätet. Det återstående
avsnitten Borlänge-Falun och Falun-Söderhamn bör också tillföras det
nationella stamvägnätet.
Enligt vår mening bör avsnittet Borlänge-Falun omedelbart tillföras detta
nät. Avsnittet har redan i allt väsentligt en sådan standard att detta är
möjligt
utan särskilda kostnader.
När det gäller avsnittet Falun-Söderhamn bör detta på sikt tillföras det
nationella stamvägnätet. Riksdagen bör redan nu avge en sådan avsikts-
förklaring.
Som framgått är Bergslagsdiagonalens utveckling av avgörande betydelse
för Bergslagens möjligheter att behålla och utveckla befintliga företag samt
att få nya. Som nämnts servar Bergslagsdiagonalen 30 000 företag. Flertalet
av de kommuner som ingår i det av Sverige och EU prioriterade mål 2 har
Bergslagsdiagonalen som sin mest betydelsefulla transportled. Enligt vår
uppfattning bör den planerade investeringstakten för diagonalen forceras.
Därför bör riksdagen anmoda regeringen att vid kommande förhandlingar
med EU när det gäller regionalpolitiska insatser prioritera Bergslags-
diagonalens utbyggnad.
Vidare har projekt Bergslagsdiagonalen, i enighet med Vägverkets
intentioner, prioriterat följande objekt för den kommande planperioden åren
2002-2011:
- Väg 50:E 4 Motala, Östergötlands län.
- Väg 50: Genom Motala, Östergötlands län.
- Väg 50: Medevi-Brattebro backe, Östergötlands län och Örebro län.
- Väg 60: Fornaboda-Guldsmedshyttan (Lindesberg-Storå), Örebro län.
- Väg 60: Omläggning vid Ludvika, Dalarnas län.
När det gäller inriktning för de planerade myndigheterna, i första hand
länsstyrelserna och Vägverket, har regeringen tidigare använt metodik att
peka ut angelägna objekt eller satsningar. T.ex. föreslog regeringen i
proposition 1996/97:53 att
Följande projekt skall prioriteras i särskild ordning och inrymmas inom
planeringsramen för investeringar i stomjärnvägar: delfinansiering av
Citytunneln i Malmö, upprustning av Ådalsbanan mellan Sundsvall och
Nyland. Åtgärder skall inrymmas i planeringsramen för investeringar och
nationella stamvägar för att inom planperioden ge väg E 6 mellan
Rabbalshede och den planerade avgiftsfinansierade sträckan vid Svinesund
en standard motsvarande 13-metersväg.
På motsvarande sätt bör riksdagen ge regeringen tillkänna att de ovan
uppräknade investeringarna bör ske med tidsmässig förtur och i allt
väsentligt genomföras under första delen av den kommande
planeringsperioden.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om  Bergslagsdiagonalen.

Stockholm den 5 oktober 1999
Maud Björnemalm (s)
Per Erik Granström (s)
Berndt Sköldestig (s)