Alla har inte levt vid och dagligen färdats på en grusväg, men alla har vi bilder inom oss av egna färder på grusvägar. Det kan vara från söndags- utflykten i bilens barndom, semesterresan, barnboken som Emil i Lönne- berga eller från filmens värld. Och i Sverige sker fortfarande en stor del av kommunikationerna på grusvägar. Merparten finns i Sveriges norra delar medan vägar med staten som väghållare omfattar endast cirka 8 mil grusväg i hela Stockholms län. Av det totala vägnätet uppskattas, enligt Vägverket, grusvägsdelen till hela 75 % eller 30 000 mil. Grusvägen är inte bara fortfarande stor i antal mil räknat, den har också stor betydelse för att hela Sverige ska kunna leva och utvecklas. I andra delar av landet handlar det om att bevara grusvägen som en del av vårt kulturav och att se värdet ur bland annat turistfrämjande synpunkt. Många är de stenmurar och karaktärsskapande omgivningar som fått ge vika utan att dessa värden vid om- och utbyggnader av vägar vägts in i beslutsunderlaget. Vägverkets statistik visar att närmare 500 mil ren grusväg har asfalterats mellan åren 19901-1997. Målet är att 250 fordon per årsmedelsdygn ska beläggas. Och cirka 25 % av det statliga vägnätet är före detta grusvägar som belagts med oljegrus eller Y1G, det vill säga stenmaterial som vältats ner i asfalten.
Grusvägen är den äldsta vägtyp vi har men ändå är den underskattad i dagens samhälle. Mycket av kompetensutveckligen har lagts på andra väg- typer och mycket av resurserna har satsats på att bygga bort grusvägar samt på att höja standarden på andra asfaltsbelagda vägar. Ofta har detta varit, och är fortfarande, nödvändiga åtgärder på vägnätet men nu behöver vi samtidigt stanna upp och analysera vår syn på grusvägens möjligheter. Om man sköter grusvägen på rätt sätt är den bra och ger en rimlig vägstandard, men dåligt underhållen blir grusvägen, som andra vägtyper, ett sämre alternativ. De senaste årtiondena har grusvägsforskningen inte prioriterats. Mycket av grusvägskunnandet i olika led har gått förlorat och behovet av kompetens på området bör uppmärksammas. Den försämrade kompetensen om grusvägen leder idag till sämre vägar. Grusvägsunderhållet kostar närmare 200 miljoner kronor per år, dryga 17 % av de totala underhållskostnaderna. Att förvalta såväl existerande vägnät som kostnaden för underhållet ställer krav på bra underlag vid beslut.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att främja forskning om grusvägar.
Stockholm den 21 september 1999
Carina Hägg (s)