Det svenska vägnätet har under en lång följd av år utsatts för en kontinuerlig förslitning som väsentligt överstigit det underhåll som vägnätet tillgodosetts med. Resultatet kan vi idag avläsa var vi än färdas på våra vägar. I såväl det tätortsnära vägnätet som det landsbygdsbaserade vägnätet finns påtagliga underhållsbrister. Det tar sig uttryck i att även det hårdgjorda vägnätet i alltför hög grad är behäftat med förslitningsskador som håligheter och försänkningar i vägbanan.
Dessa håligheter och försänkningar utgör en växande trafiksäkerhetsfara med framför allt risk för vattenplaning vid nederbörds. På många av våra vägar utgör dessa vattensamlingar och "vattendrag" i hjulspåren en uppenbar trafikrisk - en trafikrisk som är en direkt följd av otillräckligt vägunderhåll.
Samtidigt behöver ett antal särskilt olycksdrabbade vägavsnitt helt byggas om eller byggas i en helt ny sträckning. Nya sträckningar erfordras också för att komma ifrån genomfartstrafik i tätorter. Exempel på detta är E 4:an norr om Ljungby respektive delar av Nissastigen mellan Halmstad och Jönköping.
Det erfordras alltså en kraftfull upprustning av det svenska vägnätet under de närmaste åren. Detta bör ges regeringen till känna. Det medför att det kommer att vara svårt att inrymma dessa satsningar under det utgiftstak som budgetlagen föreskriver.
Utgiftstaket har varit och är alltjämt ett verkningsfullt instrument för att hålla statens utgifter under kontroll. Dess konstruktion och tillämpning kan emellertid över tiden behöva justeras och anpassas till inträffade för- ändringar. En sådan förändring som ter sig logisk och näraliggande är att särskilja investeringar och ren konsumtion. Såväl nybyggnation som väg- underhåll är i denna mening av investeringskaraktär.
Med bibehållet utgiftstak finns det idag behov av att hitta finansierings- former som möjliggör spridning av investeringskostnaderna under en följd av år. Det kan ske genom till exempel en riktad upplåning till visst projekt, leasing med mera. Det kan också ske genom att till exempel markentrepre- nörer bygger och finansierar vägprojekt för "uthyrning" till staten. Rege- ringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag till sådan alternativ finansiering av vägprojekt och andra investeringsobjekt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en kraftfull upprustning av vägnätet,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till system för alternativ finansiering av vägprojekt och andra investeringsobjekt.
Stockholm den 4 oktober 1999
Rolf Kenneryd (c)