Under 90-talet har ett flertal analyser som gjorts av oberoende forskare, kommuner, organisationer och företag, visat på transporters betydelse för lokalisering av varuproduktion. Dessa studier har tydligt visat på en ökad betydelse för väg- och flygtransporter. Varorna väljer transportmedel efter sitt värde. Ju högre varuvärde desto större efterfrågan på först väg- och sedan flygtransport. Vid 90-talets början syntes flertalet politiska partier i riksdagen vara ense om en kraftig satsning på infrastrukturinvesteringar, vägar och järnvägar. Riksdagen beslöt också 1993 att under en tioårsperiod investera närmare 100 miljarder kronor i väg och järnväg.
Vid maktövertagandet 1994 sänkte den socialdemokratiska regeringen sina egna ambitioner och trots löften om vidgade investeringsramar, krymptes dessa kraftigt.
Nya utredningar, bl.a. av Kommunikationskommittén, har, på i och för sig diskutabla grunder, ifrågasatt behoven av investeringar i infrastrukturen. Det är emellertid helt klart att det finns ett stort behov av motorvägsstandard på hela vägsträckan mellan landets två största städer, Stockholm och Göteborg. Felande länken på riksväg 40, delen Jönköping-Ulricehamn-Borås, drygt 70 km, måste därför enligt vår mening snarast byggas ut till motorväg.
Den mycket stora trafikmängden, såväl nationell som internationell, kräver vägar av högre standard än vad den resterande sträckan av riksväg 40 mellan Borås och Jönköping erbjuder. För kommunerna från Jönköping till Göteborg är det självfallet också av central vikt att mycket goda och säkra transporter både österut och västerut kommer till stånd.
Enligt Vägverkets nationella plan för utbyggnad av vägnätet, medges inte byggstart för återstående delar av riksväg 40 förrän tidigast under planperio- den 2004-2007. Sedan beslutet i början av 90-talet togs beträffande sats- ningen på denna väg, vet vi genom mätningar att trafikmängden har ökat kraftigt och mer än 12.000 fordon per medeldygn passerar. Den alltför låga standard som denna väg uppvisar, har dessvärre medfört att antalet trafikolyckor ökat kraftigt under de senaste åren. Att, på grund av bristande tillgång på investeringsmedel, tvinga bilisterna att trafikera denna under- måliga och farliga väg i ytterligare minst tio år, anser vi vara helt uteslutet.
De stora trafikmängderna, de många olyckorna och bilisternas rättmätiga krav på att kunna färdas både säkert och snabbt på en av våra mest trafikerade riksvägar, leder till slutsatsen att denna väg omgående måste få en ny sträckning och byggas ut till motorväg. Bristen på investeringsmedel, som är en följd av regeringens vägpolitik, kan inte accepteras som ett godtagbart skäl att vänta ytterligare tio år innan detta vägbygge kan påbörjas. Omedelbara åtgärder måste sättas in och en lösning är att pröva någon av de nya finansieringsformer som i dag redan tillämpas ute i Europa, P.P.P.- modellen som regeringen öppnat för i sin budgetproposition, bör med framgång kunna tillämpas på just denna vägsträcka. Vägverket har i skrivelse till regeringen uttalat att riksväg 40 är ett lämpligt objekt för att pröva denna nya finansieringsform. Regeringen instämmer i Vägverkets bedömning att nybyggnation av riksväg 40 är ett lämpligt objekt som pilotprojekt och kan tidigareläggas med P.P.P. som finansieringsform. Vi tillstyrker regeringens förslag i detta avseende.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att Vägverket skall inleda upp- handling för färdigställande av motorväg av återstående sträcka på riksväg 40, enligt P.P.P.-modellen.
Stockholm den 4 oktober 1999
Lars Björkman (m)
Göte Jonsson (m)