För att hela Sverige skall kunna växa och utvecklas behövs en väl utbyggd infrastruktur på vägområdet. Om säkra och miljövänliga transporter skall uppnås krävs bra vägar, allt från stora motorvägar till mindre enskilda vägar på landsbygden.
Arbetet med att höja trafiksäkerheten måste bedrivas med kraft och trafikens miljöproblem måste ständigt vara föremål för åtgärder. Allt detta ställer krav på en väl sammanhållen och konsekvent politik vad gäller resurser till investeringar och underhåll av det svenska vägnätet.
Bilen är för många - inte minst i glesbygden med sin begränsade kollektiv- trafik - det enda sättet att kunna ta sig till arbetet. Varuförsörjning, möjlig- heterna till fritidsaktiviteter och socialt engagemang på landsbygden förut- sätter i dag tillgång till bil.
I norra Sverige har vi i huvudsak bra riksvägar, medan de mindre vägarna har en oacceptabelt låg standard. Mångårigt eftersatt underhåll har inneburit att framkomligheten tidvis är riskfylld och för tyngre trafik omöjlig.
Kraftfulla resursförstärkningar för drift och underhåll av vägnätet i norra Sverige är därför nödvändiga.
Det enskilda vägnätet har stor betydelse för landsbygdens befolkning och dess nyttotransporter. Jord- och skogsbruket måste ha tillgång till fram- komliga enskilda vägar året om.
Trots det enskilda vägnätets betydelse och det omfattande trafikarbetet, som detta nät står för har statsbidragen till de enskilda vägarna kraftigt sänkts. En översyn av det enskilda vägnätet bör omgående genomföras och statsbidraget uppräknas kraftfullt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det eftersatta underhållet av det allmänna vägnätet och att drift- och underhållsanslagen räknas upp,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statsbidragen till de enskilda vägarna räknas upp.
Stockholm den 1 oktober 1999
Olle Lindström (m)