med anledning av prop. 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla
1 Sammanfattning
Sverige har en stark ställning på IT-området. Det finns flera skäl till
denna Sveriges höga position. Uppenbart är dock att vår tidiga
avreglering av telemarknaden tillsammans med utvecklandet av
mobiltelefoni, såsom NMT, GSM och WAP, har haft stor betydelse.
Vidare har de globalt inriktade svenska företagen inneburit att det funnits
en kundbas för IT med lång erfarenhet av försäljning och handel
"business-to-business", vilket även gett "spin-off" till en ny typ av
globala entreprenörer - "netentreprenörer".
Sverige måste vara attraktivt, inte minst för kompetensen. Annars riskerar
vår tid på toppen att bli en kort historisk parentes. Det behövs därför en
politik som förstår de nya förutsättningarna, med en vision för att IT-
branschen ska kunna växa i Sverige. För att behålla vår tätposition krävs att
vi genomför åtgärder som syftar till att göra Sverige till ett mera attraktivt
land att bo och verka i.
I syfte att skapa ett konkurrenskraftigt klimat krävs en rad åtgärder inom
områden som ekonomiska incitament för företag och individer, arbetslagstift-
ningen, kompetensförsörjningen samt gällande en god infrastruktur för den
digitala ekonomin.
Staten ska inte syssla med sådant som andra gör lika bra eller bättre. Staten
ska därmed inte konkurrera med de bredbandsaktörer som redan etablerat sig
på marknaden. Angelägna utbyggnader som inte är kommersiellt möjliga kan
komma till stånd genom att staten upphandlar bredbandstjänster. Staten ska
heller inte med skattemedel låsa sig vid en speciell teknik eftersom teknik-
utvecklingen går så fort. Dock har staten en viktig roll som föregångare och
användare av den nya tekniken.
Staten bör inte driva företag. En privatisering av Telia har under en lång
period har därför varit ett krav från Moderata Samlingspartiet. Regeringens
planerade utförsäljning av 49 procent av Telia anser vi vara otillräcklig.
Det är ny kunskap som lägger grunden för ökat välstånd och kulturell
utveckling. De tydliga brister som finns framför allt i grundskolan får drama-
tiska följdverkningar i alla andra utbildningsled. Det krävs en övergripande
strategi i syfte att reformera ungdomsskolan, den högre utbildningen och
forskningen.
2 IT - en svensk lägesbeskrivning
Användningen av IT genomsyrar i dag alla samhällssektorer och
samhällsnivåer. Det ger effekter för demokratin, ekonomin,
informationsspridningen och effektiviteten i alla samhälleliga
förhållanden och aktiviteter. Länders framgång i denna nya ekonomi
kommer att vara beroende av medborgarnas förmåga att utnyttja alla de
möjligheter som erbjuds. De måste därför förvärva de färdigheter de
behöver för att kunna få tillgång till den önskade informationen och för
att på ett framgångsrikt sätt kunna utnyttja exempelvis Internet. Det är
nödvändigt att säkerställa att IT-samhället byggs upp av "användarna" i
hela samhället - hushåll, skolor, företag och offentlig sektor får inte
lämnas utanför. IT är den viktigaste motorn i den nya ekonomin.
IT-branschens betydelse för att skapa tillväxt och fortsatt välstånd ökar
hela tiden. Erfarenheter från USA visar att ny informationsteknik genererar
tillväxt och skapar arbetstillfällen. Parallellt med IT:s framväxt förändras
spelreglerna i det globala samhället.
För att den tillväxt- och framtidsbransch som IT-branschen utgör ska
fortsätta att växa och utvecklas i Sverige, och för att inte företag och unga
inom IT-branschen i ökad utsträckning ska flytta ut ur landet, krävs många
kraftfulla åtgärder. Det handlar om visioner, attityder, klimat, skatter, risk-
kapital, ekonomiska incitament för företag och individer, om infrastruktur i
vid bemärkelse och om kompetensförsörjning.
NUTEK och SCB anger att den svenska IT-branschen omsatte ca 373
miljarder kronor år 1997 och sysselsatte ca 189 626 personer, d.v.s. bara
omkring 5-6 procent av den totala sysselsättningen. Ser vi till utvecklingen
har den snävt definierade IT-sektorn svarat för knappt 60 000 eller 25
procent av det totala antalet nya arbeten inom det privata näringslivet under
perioden 1993-1999. Skulle vi till detta lägga alla "nya ekonomi"-jobb i
andra branscher skulle andelen bli än mycket högre.
Antalet anställda i en snävt definierad IT-sektor (telekomsektorn samt IT-
konsulter m.fl.) har ökat med mer än 50 procent mellan åren 1993 och 1999.
Den nya ekonomin handlar om nya förutsättningar för hela näringslivet
och inte enbart om nya företag i nya sektorer. Det handlar inte bara om de
framgångsrika IT-företagen och entreprenörerna utan än mer om användan-
det av IT i alla företag och organisationer, också i den offentliga sektorn.
De nya IT-företagen räcker inte heller ensamma till för att skapa välstånd,
utan det är i kombinationen av "nya" företag och omvandlingen i de
"gamla" företagen som grunden läggs för tillväxt och välstånd. Den nya
ekonomin finns överallt - det är hur implementeringen sker som är det
avgörande.
2.1 Styrkepositioner
IT-utvecklingen är ännu i sin linda och vi har bara sett början på vad
utvecklingen kommer att erbjuda. Här finns således stora möjligheter till
tillväxt och sysselsättning, där Sverige har goda förutsättningar. Vi har
en hög IT-penetration i samhället och vi har många ambitiösa och
driftiga utvecklingsföretag.
När IDC nyligen rankade världens IT-nationer tog Sverige, efter många år
på andraplatsen, förstaplatsen från USA. En viktig anledning till detta är att
Sverige har hög IT-penetration när det bland annat gäller andel av
befolkningen med tillgång till PC (67 procent), andel av befolkningen med
tillgång till Internet (55 procent), andelen Internetabonnemang per invånare
(19 procent) och andel som använder mobiltelefoner i arbetet eller privat (65
procent). Det finns flera skäl till att denna goda position uppnåtts. Klart står
emellertid att vår tidiga avreglering av telemarknaden, i kombination med
vår aktiva ställning i standardiseringsarbeten (såsom NMT, GSM, WAP) har
gjort oss till en föredömlig marknad, som ofta används som testmarknad.
Vidare har vår styrka med globala industrier inneburit att vi haft en
kundbas för IT med lång erfarenhet av försäljning och handel - "business-to-
business" - vilket även gett "spin-off" till en ny typ av globala entreprenörer
- "netentreprenörer".
2.2 Brister och problem
Sverige måste vara globalt attraktivt, inte minst vad avser att locka till sig
kompetenta personer. Annars riskerar vår goda position att bli en kort
historisk parentes. Det behövs därför en politik som förstår de nya
förutsättningarna och hur IT-branschen skall få växtkraft.
Visionen måste tydligt adressera några viktiga punkter:
- Politiska visioner, attityder och klimat. Det är dags att fokusera på
entreprenören i ett "hjälteperspektiv", d.v.s. den som skapar tillväxt. De
flesta småföretag når en viss nivå men växer inte vidare. Regelverket för
entreprenören är alldeles för krångligt, vilket har påpekats i den senaste
tidens alla utredningar på området.
- Skatte- och arbetsregler och ekonomiska incitament för företag och
individer. De ekonomiska villkoren för den snabbväxande IT-branschen är
mer gynnsamma i andra delar av världen. För IT-företag, som är globala i
sin själ, är det inte svårt att tänka sig att förlägga verksamheten på annan
plats än i Sverige. För att Sverige ska kunna konkurrera framgångsrikt om
den globala kompetensen måste en kombination av gynnsamma villkor och
personliga utvecklingsmöjligheter säkerställas. Det betyder att skatte- och
optionsregler måste vara konkurrenskraftiga, liksom att näringslivet måste
vara konkurrenskraftigt nog att behålla utvecklingen i landet. Ett stort
problem med den nya lagstiftningen för personaloptioner är att dess
uppbyggnad medför att företagens kostnader för personaloptioner inte är
tillräckligt förutsägbara. Detta innebär en avgörande osäkerhet för
företagen, eftersom aktiens värdestegring är svår att säkra. Det medför
särskilda problem för de små personalintensiva kunskapsföretag som
saknar finansiell styrka. Osäkerheten försvårar även framtida analys och
påverkar negativt marknadens värdering av företagen, exempelvis vid en
börsintroduktion. Riskinvesteringar i nya företag måste bli gynnsammare
för såväl företag som individer.
- Arbetslagstiftningen. De nuvarande skattereglerna för anställning och
konsultsamarbete hämmar utvecklingen av nya, kreativa arbetsformer, i
t.ex. nätverk. Införande av lagstadgad förkortad arbetstid och ett tak för
övertid vore förödande för en tillväxtbransch som anger brist på kompetent
arbetskraft som ett av de största hindren för att fortsätta växa.
- Kompetensförsörjningen. Tillgång till kompetent IT-personal är en
bristvara i hela världen, och företagsenkäter pekar på bristen av IT-perso-
nal som ett av de mest allvarliga problemen i Sverige. En allmänt utbredd
IT-kompetens lägger grunden för tillväxt och nya arbetstillfällen. Utbild-
ningssystemet måste därför få en tydligare inriktning på de möjligheter
som den digitala ekonomin erbjuder. Ett högre teknikkunnande, mer
kunskap om entreprenörskap och om PR och marknadsföring måste stimu-
leras bland studenter för att klara den digitala ekonomins globala
konkurrens. Detta kräver samverkan mellan stat, kommun, skola och
näringsliv. Bristen på IT-kompetens på arbetsmarknaden fortsätter och
förväntas öka i samband med högkonjunkturen och kraftiga investeringar i
IT-utbyggnad. Kompetensbehoven ligger både på yrkesutbildade
(tekniker) och på akademisk nivå och hämmar svenskt näringsliv och
svensk konkurrenskraft i ett kritiskt skede.
- Infrastruktur för den digitala ekonomin. Den digitala ekonomins
grundval är möjligheten att immaterialisera värden och kommunicera
dessa elektroniskt. För detta krävs en ny infrastruktur i form av ett
landsomfattande, finmaskigt bredbandsnät till företag, myndigheter och
hushåll. Det är i första hand marknaden som bör svara för denna
utbyggnad. Statens roll är att vara brukare av IT-infrastruktur och tjänster
samt att ge rimlig tillgång till bredband i glesbygd och till speciella
grupper. Staten bör även vara aktiv och avveckla regleringar inom
teleområdet i takt med att konkurrensen fungerar. Vidare bör regleringarna
koncentreras till områden som fortfarande inte har full konkurrens, t ex de
fasta accessnäten. För att öka konkurrensen bör också nummerportabilitet
inom mobil telefoni införas.
- Säker IT-användning. Elektronisk handel är en viktig del av IT-
genombrottet. Den elektroniska handeln kräver en pålitlig rättslig ram som
ger rättssäkerhet, tar bort hindren för gränsöverskridande tjänster,
uppmuntrar innovationer på nätet och ökar konsumenternas förtroende.
Säkerhetsmedvetandet är lågt i såväl offentlig som privat sektor. Den enda
metod som står till buds för att skapa säkerhet i en öppen, digital miljö som
Internet är användning av kryptering. Med stark kryptering når signaturer
och nycklar den säkerhetsnivå som det digitala samhället behöver.
2.3 Internationell konkurrens
En rad internationella studier har bekräftat att Sverige är Europas ledande
nation på IT-området och inom vissa områden förmodligen nummer ett i
världen. Mot denna bakgrund finns det skäl att undersöka vad som kan
tänkas krävas för att slå vakt om denna utveckling.
Invest In Sweden Agency (ISA) har genomfört en intervjuundersökning
med personer i VD-befattning i 35 IT-företag. Bland de svenska fördelar som
undersökningen visar på är det framför allt tillgången till kompetent personal
och den svenska IT-infrastrukturen i vid mening som betonas.
Vad avser svagheterna dominerar helt de områden som rör möjligheten att
rekrytera och belöna personal både från Sverige och från utlandet. Vidare
nämns personaloptioner, inkomstskatt, geografiskt läge, arbetskraftskost-
nader och de stela arbetsmarknadsreglerna.
Personklimatets betydelse för ett kunskapsklusters möjligheter att dra till
sig de bästa i världen för att uppnå världsklass är påtagligt. Varje komponent
i personklimatet jämförs med omvärlden.
3 Propositioner
Regeringen presenterar nu två propositioner angående IT och telekom.
Den ena propositionen berör Telia, och våra synpunkter på denna
återfinns under punkten 5 Telia och i en separat motion. Den andra
propositionen, om ett "informationssamhälle för alla", behandlas i det
följande.
I början av januari 2000 tillsatte Näringsdepartementet en kommitté som
fick i uppdrag att utreda behovet av bredband i landet. Kommittén ålades att
leverera en delrapport den 31 mars 2000 och att lämna sin slutliga rapport i
slutet av oktober 2000. Trots detta väljer nu regeringen att avlämna en
proposition som i sin huvuddel tar upp frågorna kring tillgängligheten av
bredband. I det följande kommenteras propositionens förslag.
Propositionens inriktning är att staten ska se till att alla får bredband inom
ett par år. Därmed ger regeringen uttryck för en närmast marknadsfientlig
syn. Sanningen är ju att såväl privata som statliga företag i dag redan är fullt
upptagna med att hänga upp och gräva ner fiberkablar. Och på det stomnät
(huvudkablarna runt Sverige) som regeringen vill bygga ut råder redan
konkurrens. En av bredbandsbyggarna är det statliga Affärsverket svenska
kraftnät, som har fått uppdraget av regeringen att inkludera landets alla
kommuner i stomnätet. Detta påstås ske på "marknadsmässiga villkor",
vilket innebär att Svenska kraftnät självt får söka uppbringa de 2,5 miljarder
kronor som optokabelnätet beräknas kosta. Det kompenseras genom att
regeringen minskar avkastningskraven på Svenska kraftnät.
Förslaget överrensstämmer inte med grundläggande marknadsekonomiska
förutsättningar. Risken för osund konkurrens med statliga indirekta
subventioner är uppenbar. Mot denna bakgrund avvisar vi förslaget.
Nästa kabeldragningsnivå rör de regionala näten, med pengar från
statsbudgeten. De 2,6 miljarder kronor som ska gå till att ge möjligheter för
kommuner att köpa glesbygdskablar under fyra år omfördelas från bland
annat regionalpolitikens kassa.
Vi är skeptiska till förslaget i dess nuvarande utformning. Den regionala
utvecklingen av bredbandskapacitet bör följas noga och den snabba
teknikutvecklingen för olika behov och olika geografiska avstånd bör
beaktas. Bredbandskapacitet bör upphandlas - utan låsning vid teknik - där
icke tillgodosedd efterfrågan finns. Prisnivån får inte väsentligt avvika från
den som gäller i övriga landet.
På den sista kabeldragningsnivån (i så kallade accessnät och andra) till
företag och hushåll vill regeringen satsa 3,2 miljarder kronor genom stöd till
kommuner och ett speciellt bredbandsavdrag, för vissa utvalda, på skatten.
Risken med ett sådant avdrag är att det sker en anpassning till det, vilket
driver upp kostnadsnivån för kunderna. Stimulans kan utan tvivel påverka
beteenden i riktningar som må vara positiva, men innebär samtidigt risker för
sneda konkurrenssituationer och onödiga kostnader för skattebetalare och
konsumenter. Grundregeln, till allas nytta, är att konkurrens vinner i längden.
Det finns skäl att granska kommande förslag noggrant.
För att underlätta en utbyggnad av IT-infrastrukturen med hög överförings-
kapacitet i befintliga ledningsnät och kanalisationer föreslås ändringar i
ledningsrättslagen (1973:1144). Ledningsrättslagen ger möjlighet att efter ett
förrättningsförfarande bevilja rätt att på någon annans mark dra fram och
begagna ledningar. I lagen föreslås några nya bestämmelser som bl.a. innebär
att den som erhållit ledningsrätt för elektrisk starkströmsledning för vilken
koncession krävs eller för starkströmsledning som behövs för teleledning ska
ha rätt att, utan nytt förrättningsförfarande, utnyttja befintligt utrymme för
att
dra fram och begagna vissa andra ledningar.
När det gäller utnyttjandet av befintliga ledningsnät anser vi att frågan ur
äganderättssynpunkt inte är tillräckligt utredd.
I propositionen ingår också ett förslag om ändring i lagen om anställ-
ningsskydd. Förslaget innebär att enbart den omständigheten att en arbets-
tagare har sin arbetsplats i bostaden inte ska medföra att arbetsplatsen utgör
en egen driftsenhet.
Vi motsätter oss inte detta förslag men finner det helt otillräckligt och
hänvisar till våra ytterligare synpunkter under punkten 8.3 Företagsklimatet.
I övriga riktlinjer, principer respektive aviseringar om utredningar och fram-
tida förslag finns åtskilligt tänkvärt. Förslagen kommer vi att pröva varefter
de föreläggs riksdagen. Principerna för och kraven på IT-utvecklingen
utvecklar vi i det följande.
Vad gäller den markbundna digital-TV-satsningen ifrågasätter vi liksom
tidigare det riktiga i den omfattande utbyggnaden av sändarnät.
Teracoms monopol på utsändningen av analog och digital TV samt vissa
radioprogram är det enda kvarvarande monopolet på den svenska telemark-
naden. Det monopolet måste omedelbart avskaffas och de koncessionsavtal
med bl.a. SVT och TV4 som ger Teracom en dominerande ställning ska
omedelbart brytas upp och förhandlas om.
Enligt egna uppgifter arbetar Teracom för närvarande med att bygga ut
sändarnätet för digital-TV utanför det sändningsområde som är beslutat av
riksdagen. Utbyggnaden står därmed i strid med gällande riksdagsbeslut och
måste omedelbart stoppas. Enligt riksdagsbeslutet skall de nuvarande
sändningarna utvärderas och ett nytt beslut om utbyggnad kan först därefter
bli aktuellt.
Vi gör därför bedömningen att det är olämpligt att Teracom nu på olika
sätt förbereder sig för att sända digital-TV utanför de beslutade försöks-
områdena innan riksdagen har tagit ställning på så sätt som det beskrivs i
regeringens proposition.
Avregleringen av Teracoms monopol är dessutom särskilt akut mot
bakgrund av att företaget i kraft av sin dominerande ställning förbereder
lanseringen av nya tjänster.
4 Statens uppgifter
En av de enskilt viktigaste faktorerna för den snabba svenska
utvecklingen på IT-området har varit våra framgångar i telekomsektorn.
"Telecom Valley" har blivit ett begrepp som syftar till att beskriva
Sverige som det främst kunskapsklustret i världen inom teleområdet.
I uppsatsen "The Microcompetiveness of Wireless Valley" av Michael E
Porter, Örjan Sölvell och Ivo Zander beskrivs det tidiga uppbrytandet av det
svenska telemonopolet i kombination med avregleringen som den kanske
enskilt viktigaste förklaringen till att all världens telebolag av betydelse i
någon form kom att etablera sig i landet. I skarp konkurrens kom Ericsson,
Nokia och andra starka teleoperatörer att bygga upp ett unikt
kunskapskluster. Sverige blev till något av ett teleområdets "Hollywood", dit
många av världens främsta sökte sig.
På motsvarande sätt som Kista är en kunskapskoncentration av högsta
internationella klass inom IT- och telekom har det i Öresundsregionen och
Uppsala växt fram en motsvarighet inom bioteknik och läkemedel. I
Öresundsregionen finns för närvarande 92 företag inom läkemedel och
bioteknik med 17 000 anställda samt sex universitet och högskolor. Sex av
tio företag finns på den danska sidan av Öresund och resterande i Skåne.
Expansionen sker i rasande takt och tio nya företag tillkommer varje månad.
I denna region finns sex av tio företag inom bioteknik- och
läkemedelsbranscherna i Skandinavien.
Med en fokuserad kunskapspolitik skulle biomedicinen ha goda förutsätt-
ningar att växa och Öresundsområdet skulle tillsammans med Kista inom IT-
och telekomsektorn bli två kunskapsområden i världsklass.
Statsmakten måste vårda och utveckla möjligheterna för kunskapsutveck-
lingen och skapa förutsättningar för nya kunskapskluster med forskning,
utbildning och företagande i världsklass i en internationell och kreativ miljö.
Statens uppgift är däremot inte att bygga nya statliga bredband utan
snarare att tillse att avregleringen, konkurrensen och marknadsekonomin
fungerar.
Statens uppgift är främst att sätta spelregler för ökad konkurrens bland
företagen på bredbandsmarknaden. Ett tydligt och väl avgränsat regelverk
leder till ett bättre och mera kreativt företagsklimat. Det uppmuntrar till
investeringar och skapar sundare konkurrens. Följande åtgärder krävs:
- Telia. Staten borde inrikta sig på gemensamma uppgifter som ingen
annan kan göra lika bra eller bättre. Statlig inblandning förlamar företag
och sänker deras värde. Staten ska därför inte äga och driva företag, varför
bl.a. Telia i sin helhet snarast måste säljas.
- Konkurrens. Många vill i dag bygga lokala monopol och samtidigt
köpa övriga tjänster i konkurrens. Monopolbildningar kan hota
utvecklingen och vitaliteten i marknaden. Staten ska tillse att konkurrens
råder samt att konkurrensrätten kan tillämpas snabbt och effektivt.
Skadliga konkurrensbegränsningar och missbruk av dominerande ställning
måste kunna brytas snabbt.
- Föredöme. Staten ska agera föregångare på IT-området. Mätbara mål
måste ställas upp. Säkerheten på nätet måste lösas. All offentlig service bör
kunna nås via nätet.
- Etik och moral. Staten ska nogsamt följa och vid behov stävja
integritetskränkningar och främja pressetik och moral såväl inom de nya
medierna som inom de gamla.
- Regionalpolitiska mål. Den nya tekniken kommer att nå ut överallt där
den efterfrågas. Det får dock inte bli väsentligt dyrare för företag och
konsumenter i glesbygd att tillgodogöra sig den nya ekonomins fördelar.
Detta måste bli ett av de viktigaste regionalpolitiska målen.
- Utbildning och forskning. Utbildningssystemet måste expandera,
särskilt på IT-området, och göras attraktivare för att tillgodose efterfrågan.
Forskningsmiljöerna måste ges erfoderliga resurser så att ett innovativt
klimat med internationell attraktionskraft och attraktiva nätverk kan
utvecklas.
- IT-områdets ledande kluster. Sverige ska förstärka sin ställning som
ett av tele/IT-områdets ledande områden dit all världens främsta aktörer
dras. Det förutsätter ett starkare investeringsklimat, konkurrenskraftigare
företagsklimat och attraktivare individklimat.
5 Telia
Stat och kommun bör ha som kärnverksamhet att hantera det genuint
gemensamma som ingen annan kan lösa lika bra eller bättre. Därför anser
vi inte att staten ska driva företag.
Trots att staten inte är bra på att driva företag omfattar den statliga
företagssektorn, i vilken affärsverken och de statligt ägda bolagen ingår, 60
företag som förvaltas av de olika departementen inom Regeringskansliet. Det
totala antalet anställda i de statligt ägda företagen uppgick under 1998 till
206.000 personer. Trots statens dominans över företag i Sverige har det
aldrig funnits några bestående och hållbara förklaringar till varför staten ska
äga företag.
De statligt ägda företagen omfattar företag av mycket varierande storlek
och inriktning. De minsta verksamheterna har en omsättning på några få
miljoner kronor. Det största, Telia, är ett av Sveriges största och viktigaste
företag med en försäljning på 51 miljarder kronor. Företaget utgör en central
del av det skandinaviska världsunika teleklustret och kompetenscentrat och
är samtidigt de svenska skattebetalarnas i särklass värdefullaste företag - inte
minst räknat i ekonomiska termer.
5.1 Historik
En privatisering av Telia har under lång tid varit ett krav från Moderata
Samlingspartiet. De första privatiseringskraven ställdes redan 1994/1995,
men de socialdemokratiska regeringarna har trots detta fortsatt att
misshandla ett av Sveriges största och mest kunskapsintensiva företag
genom att kräva att det ska kvarstå i statlig ägo. Överlägset bäst hade det
varit om man för flera år sedan hade lyssnat på våra råd och sålt Telia, då
företagets försprång på den avreglerade telekommunikationsmarknaden
var stort. Genom sin passivitet bär därmed socialdemokraterna ett stort
ansvar för de försäljningsintäkter och affärsmöjligheter som har gått
förlorade.
I stället för att privatisera Telia lät regeringen företaget gå ett annat öde
till
mötes. Genom den första fusionen i världen mellan två tidigare statliga
telemonopol skulle Telia förenas med norska Telenor. Detta skulle bli inte
bara den hittills största försäljningen av ett svenskt statligt företag utan
dessutom århundradets största nordiska affär. Fortsättningen känner vi alla.
Affären sprack under dramatiska former, där verkligheten överträffade
dikten.
Många miljarder har nu förlorats genom förlorade kunder, förlorade affärer
och misslyckat fusionsarbete. Relationerna Sverige-Norge har lidit mycken
skada. Förtroendekapital har förstörts och smittoeffekterna till andra
områden är betydande. Telia som bolag har allvarligt skadats och förtroendet
för politiken har försvagats. Telia-Telenor-affären är därmed ett prakt-
exempel på varför statliga företag ska privatiseras. Den utgör slutpunkten på
en era av statlig företagsamhet.
Det ligger onekligen en viss symbolik i att detta århundrade - den starka
statens - inleddes med den dåvarande högerregeringens förstatligande av
malmfälten och avslutades med det socialdemokratiska sammanbrottet i
Telia-Telenor-affären.
5.2 Värdering
När vi reste de första kraven på privatisering 1994/1995, framkom
värderingar på bolaget på 100-125 miljarder kronor. Näringsministern
har gjort gällande att bolaget i dag är värt drygt det dubbla. En del
experter hävdar att värdet kan stiga med ytterligare 100 miljarder kronor
om den politiska kontrollen av bolaget släpps.
Som en jämförelse kan nämnas Sonera (f.d. finska Televerket) som, med
ett i vissa avseenden likartat utgångsläge, värderades till 145 miljarder
kronor vid börsintroduktionen i november 1998. På drygt två år har Soneras
värde stigit till cirka 550 miljarder kronor. Värdeutvecklingen via
börsintroduktion har fyrdubblats på två år jämfört med Telias värde, som två-
till tredubblats på sex år.
Denna utveckling har kraftigt stärkt den finska statskassan och ökat värdet
på aktierna för varje delförsäljning genom att resterande aktier stigit så
mycket i värde.
5.3 Propositionen
I propositionen, som lades fram en vecka efter den fastlagda sista dagen
för att garanteras en behandling under vårriksdagen, föreslås så äntligen
en börsintroduktion av Telia. Det ska även noteras att det ställs tvingande
krav på att behandlingen skall vara avslutad i riksdagen senast den 15
maj, d.v.s. en månad före vårsessionens slut. Redan i december förra året
föreslog de borgerliga partierna i näringsutskottet ett utskottsinitiativ som
gav regeringen fullmakt att sälja Telia, vilket avvisades av
regeringsunderlaget.
Den nu uppkomna situationen ställer extrema krav på en snabb analys och
beslut i riksdagen som tangerar det grundlagsfästa kravet på beredning.
Trots denna nonchalans från regering och stödpartierna avser vi göra allt vi
kan för att klara tidsgränserna. Inte för att skydda regeringen, utan för att
skydda Telia, dess anställda och vitala svenska nationella intressen.
Vi välkomnar förslaget att börsintroducera Telia. Självfallet bör regeringen
även ges fullmakt att stegvis sälja hela bolaget vartefter lämpliga tidpunkter
uppkommer.
5.4 Krav på börsintroduktion
En börsintroduktion av Telia blir en av de största i Sverige någonsin. Det
ställer krav på professionalism och förmåga till förutseende:
- Hoten om statlig inblandning i företaget måste undanröjas. Detta i
synnerhet med Telia-Telenor-skandalen i färskt minne. Risk för fortsatt
statlig inblandning kan sänka värdet med tiotals miljarder kronor. Varje
sådan risk måste elimineras genom entydiga och ensidiga åtaganden att
staten ska gå ur majoritetsägandet under överskådlig framtid och i sin
helhet när tillfälle ges.
- Det statliga regelverket inom teleområdet måste klargöras så långt som
möjligt. Skarp kritik mot regeringen kan riktas vad gäller långhalningen
med telereformerna inom främst mobiltelefonin med s.k. local loop
unbundling (LLUB), nationell roaming, nummerportabilitet och
fördelningen av den tredje generationens mobiltelelicenser (UMTS).
Betydande kraft måste ägnas att bringa klarhet i dessa resultat och
värdepåverkande frågor för Telia som ägaren d.v.s. regeringen
kontrollerar. Vidare bör konkurrensrätten klargöras för samtliga
accessformer för data och teletrafik.
- En bred svensk allmänhet måste garanteras tilldelning av aktier och en
mindre rabatt ges. Det skapar en avsevärt större efterfrågan - mer än
dubbelt så stor enligt gjorda erfarenheter - och därmed möjlighet att sälja
en stor post aktier till bra pris. Vid privatiseringarna av Assi Domän och
Pharmacia mer än fördubblades efterfrågan via den breda svenska
allmänhetens intresse.
- Genomför en snabb börsintroduktion. Det är nödvändigt för att inte
ytterligare skada bolagets möjligheter och därmed Sveriges intressen.
Regeringens tvehågsenhet och dubbla budskap måste upphöra.
6 Konkurrens istället för statliga bredband
Jag skulle förstå om Grekland lekte med tanken på statliga investeringar i
bredbandsnät. Men att Sverige - världens främsta IT-nation - planerar att
genomföra miljardinvesteringar i bredband och därigenom låsa fast sig vid
en viss teknik förvånar mig.
Professor Leonard Waverman vid London Business School.
Den tidiga svenska teleavregleringen har lagt en god grund för det fram-
gångsrika IT-klimatet. Konkurrensen har stärkts och
bredbandsmarknaden har ökat explosionsartat. Under den senaste tiden
har bredbandsdebatten kommit att ta ett stort utrymme i media. Den har, i
många fall mot bättre vetande, kommit att handla om gigantiska statliga
investeringar och ett excellerande i teknisk kapacitet.
Bredbandsdiskussionen handlar ännu inte om innehållet utan fortfarande
om teknik. På vilket sätt ska den nya IT-infrastrukturen i landet byggas?
Vilken teknik är bäst till att snabbt överföra stora mängder digital
information mellan hushållen? Vilka bredband ska vi ha? Vilka är billigast?
Vilka är användbara om 30 år?
Behovet av bredbandskapacitet är inte något som uppstår över en natt utan
något som växer fram över tiden. Det finns idag få bredbandstjänster
tillgängliga förutom vanlig TV och s.k. bredbandsinternet som i praktiken
innebär att man hemifrån kan surfa och maila lika snabbt som från jobbet.
Man kan också konstatera att det till att börja med främst är företag och
organisationer som har behov av snabbare uppkopplingar.
Regeringen föreslår ett nytt statligt stomnät av svartfiber - fiberverk - för
att öka överföringskapaciteten. Men dessa planer uppvisar betydande brister,
och ger upphov till en rad frågetecken: Varför ska Svenska kraftnät bygga en
ny digital motorväg? Ska denna vara statssubventionerad? Varför kan inte
möjligheten att få använda kraftnätets stolpar för bygge av svartfibernät
erbjudas även till andra intressenter? Hur är allt detta förenligt med
marknadsekonomi och konkurrens på lika villkor?
6.1 Utbud och efterfrågan på bredband
Näten för bredbandstjänster kan delas in i tre nivåer:
- Stamnät - motorvägarna. De nät som är rikstäckande och som knyter
samman alla större städer och har anslutning mot utlandet.
- Region- och stadsnät - påfarterna. Nät som ger en region eller en ort
anslutning mot stamnäten.
- Anslutningsnät (accessnät). De nät som ansluter villor, flerfamiljshus
samt mindre företag till region- och stadsnäten och därmed ger direkt
anslutning till stamnäten.
Debatten har huvudsakligen kommit att handla om utbyggnaden av stam-
näten och i mindre utsträckning om utbyggnaden av stads- och regionnät.
När det gäller anslutningsnäten tävlar ett antal företag och kommuner i
hård konkurrens nu om att få ansluta de enskilda hushållen.
Telia Nät har redan i dag svartfibernät färdigbyggda till i stort sett alla
orter av betydelse i landets alla kommuner. Banverket har nät i stort sett
överallt där det finns en räls.
Det privata Utfors bygger ett omfattande svartfibernät med mångdubbelt så
stor kapacitet som det planerade nätet på Svenska kraftnäts stolpar. Även
privata utländska bolag planerar nät i Sverige, på samma sätt som Telia Nät
bygger utomlands. 70 procent av Sveriges kommuner planerar eller bygger
bredbandiga stadsnät.
De digitala motorvägarna finns alltså i stor utsträckning redan på plats och
ett stort antal aktörer arbetar med att ansluta företag och hushåll. Även om
det naturligtvis är viktigt att hushållen ansluts ska man dock komma ihåg att
det på kort sikt främst är de mindre och medelstora företagen som är i behov
av anslutningar med högre kapacitet.
6.2 Den snabba teknikutvecklingen
Internetutvecklingen i Sverige är explosiv. Fler och fler människor
kopplar upp sig och Internet blir snabbt en självklar del av deras liv.
Senaste nyheterna dygnet runt, skicka e-post, göra bankärenden, kolla
sportresultat, lyssna på musik m.m. är sådant de flesta gör redan i dag.
Men med bredband blir plötsligt alla Internets nutida, såväl som
framtida, möjligheter tillgängliga. Och detta i samma ögonblick som man
startar datorn. Utan väntetid och utan att belasta telefonräkningen och
med en hastighet som är långt överlägsen ett vanligt modem, kan man ta
emot och sända all slags information. Även de "tyngsta" överföringarna,
som ljud och rörliga bilder av hög kvalité, blir snabbt tillgängliga. I
stället för en mängd olika nätverk kan ett bredbandsnätverk bära allt från
Internet till bildtelefoni och kabel-TV. De framtida möjligheterna är
oändliga, de nutida överväldigande.
Stamnäten och region-/stadsnäten utgörs huvudsakligen av optisk fiber.
Man kan dock även använda sig av andra tekniker som t.ex. mikrovågslänkar
eller satellitbaserad överföring. När det gäller att ansluta hushållen till
bredbandsnäten finns det flera olika tekniker och nya utvecklas. Några
tekniker som kan användas för Internet är:
Fiberoptisk kabel
ADSL - en teknik där man utnyttjar det befintliga telefonnätet, levereras t.ex.
av Telia.
LAN - en teknik där man installerar nya datanät i fastigheten. Exempel på
leverantörer är Bredbandsbolaget, Utfors och Telia. Dessutom bygger ett
stort antal fastighetsbolag egna LAN-nät.
KabelTV - en teknik där man utnyttjar befintliga kabel-TV nät. Exempel på
leverantörer är COM HEM, UPC/StjärnTV och Tele2.
Marksänd digital-TV. Digitaliseringen av marksänd TV innebär att kapa-
citeten ökar. Kapaciteten är fortfarande mycket begränsad samtidigt som
man saknar returkanal. Utrymmet bör i framtiden istället utnyttjas för
bredbandsuppkopplingar.
Nästa generations mobilnät (UMTS) klarar av att distribuera bredbands-
tjänster. I framtiden kommer man också att kunna använda de befintliga
elnäten för att distribuera bredbandstjänster.
Bredbandstjänster kommer även att kunna distribueras via satellit och
radiobaserade lokala system.
Valet av anslutningsform kommer att påverkas av enskilda behov, såsom
var hushållet är beläget och vilka tjänster som efterfrågas. Konkurrensen
mellan aktörer skapar flexibla lösningar och bidrar till att hålla nere
kostnaderna. Sannolikt kommer det därför även i framtiden att finnas många
tekniker och aktörer som arbetar med att ansluta hushållen snarare än en
enskild anslutningsteknik som dominerar marknaden.
I dagsläget finns det få tjänster och applikationer som kräver bredband för
en enskild kund. I takt med att nya tjänster och applikationer blir tillgängliga
kommer intresset för och kraven på kapacitet i näten att öka. Det är därför
viktigt att söka bedöma inte bara infrastrukturen utan också vilka tjänster och
applikationer näten ska fyllas med.
6.3 Skarp konkurrens bra för utvecklingen
Regeringen har inte löst konkurrensfrågan i de stadsnät som nu utvecklas
till lokala monopol. Likadana frågor kan resas kring de fastighetsnät som
ett antal företag börjat bygga. Alla aktörer söker givetvis
monopolliknande förhållanden på sina avsnitt och konkurrens på de
övriga näten.
Hela den svenska ekonomin måste fungera i konkurrens. Monopol-
bildningar skadar utvecklingskraften och höjer prisnivån. Detta gäller inte
minst inom områdena IT- och bredbandskommunikation.
När konkurrensen på den fasta telefonin skärptes genom nummerportabili-
tet föll priset med 25 procent. När konkurrenstrycket nu ökar sänks priserna
inom mobiltelefonin med upp till 60 procent. Telemonopolen kan endast
brytas upp genom lag för att framtvinga konkurrens.
Därför måste Konkurrensverket ges ökade resurser och en starkare
ställning. Dess möjlighet att ingripa med hjälp av konkurrenslagen måste
förbättras. Den svenska telemarknaden måste avregleras.
Staten ska inte med skattesubventioner gå in och konkurrera med de
bredbandsaktörer som redan har etablerat sig på marknaden. Angelägna
utbyggnader, som inte är kommersiellt möjliga, kan komma till stånd genom
att staten upphandlar bredbandstjänster. Vi ska inte med skattemedel låsa oss
vid en speciell teknik eftersom teknikutvecklingen går så fort. Staten ska stå
neutral till teknikvalet och följa marknadens utveckling.
Den regionala utvecklingen av bredbandskapaciteten bör följas noga och
den snabba teknikutvecklingen för i synnerhet olika behov och olika
geografiska avstånd beaktas.
När konkurrens mellan olika företag och system med svartfiber uppträtt
har priset för att nyttja näten fallit dramatiskt. Konkurrens har i flera fall
lett
till nya prisnivåer på bråkdelar av det gamla priset.
Eftersom statlig inverkan sällan är en garant för konkurrens är det viktigt
att ställa sig frågan vad som är statens roll i detta sammanhang. Statens
uppgift kan rimligen inte vara att bygga svartfibernät med skattepengar och
bedriva osund konkurrens mot privata bolag - som bygger eller har byggt
svartfibernät. Istället finns det ett antal centrala statliga uppgifter:
- Skapa konkurrenstryck i de lokala monopolen. Det kan ske genom
ett system med förutsägbara, allmänt accepterade och transparenta
samtrafikavgifter - som i mobiltelefonin - där alla operatörer kan använda
alla nät konkurrensneutralt. Det förutsätter snabba förutsägbara
skiljedomar vid tvister utan fleråriga rättsprocesser. Men det brådskar. Ett
förslag om "local loop unbundling" finns färdigt, som till stor del löser
dessa problem. Förslaget är genomfört i Tyskland och USA.
- Skapa konkurrenstryck. Det sker genom "national roaming" i de
nationella och regionala näten på motsvarande sätt där monopol bildas och
då det inte varit lönsamt att dra fram kabel från flera operatörer.
- Upphandla en viss garantitrafik i glesbygd eller på orter som annars
kan få vänta orimligt lång tid på bättre överföringskapacitet.
- Ta i anspråk delar av det markbundna digitala TV-nätet för
radiolänk och bredbandig mobiltelefoni. Därigenom påskyndas processen
med bredband samtidigt som en misslyckad statlig storskalig TV-satsning
avvecklas.
Det är konkurrens och marknadsekonomi som måste bli vägledande -
inte storskaliga statliga fiberverk. Vikten av detta kan inte nog betonas.
Sverige får inte förpassas till kön på detta område. Regeringens
vankelmod, med fördelningen av tredje generationens mobiltelefoni
(UMTS), har dessvärre redan lagt grunden till en sådan utveckling.
Det är Sveriges nationella konkurrenskraft i de "nya" teknikområdena som
står på spel. Det handlar om våra möjligheter att utnyttja vårt övertag med
kanske världens största penetration av mobiltelefoner, PC och Internet-
användning hos befolkningen. Det ger, rätt använt, oanade möjligheter.
7 Staten som förebild
Kunskapsflöden, nyföretagande och produktinnovationer är alla
nödvändiga faktorer för skapandet av ett bra svenskt klimat för arbete
och tillväxt. Centrala byggstenar för detta är att det finns incitament som
befordrar kunskap, en flexibel arbetsmarknad och en riskkapitalmarknad
med god funktion och struktur. Samspelet mellan olika företag och
sektorer är av stor betydelse. Internationellt konkurrenskraftiga
utbildnings- och forskningsmiljöer är nödvändiga om Sverige ska kunna
hålla en världsposition med väl upparbetade länkar mellan FoU och
marknaden.
Vi har än så länge en unik tillväxtmöjlighet på IT-området. Men det är
centralt att vår position kan befästas och förstärkas så att nya möjligheter kan
tas tillvara. Utvecklingen på IT-området är snabb och det faktum att Sverige
ligger långt framme i dag jämfört med de flesta andra länder är ingalunda
någon garanti för att vi kommer att behålla vår ledande position i framtiden. I
åtskilliga andra länder sker nu en snabb utveckling, och vi kan räkna med allt
hårdare konkurrens redan de närmaste åren. Vårt försprång kan med andra
ord snabbt förloras.
Vi delar regeringens syn när det gäller att "statens ansvar är att se till att
förutsättningarna för utvecklingen är goda och att de hinder som försvårar
förverkligandet av detta mål avlägsnas". Detta gäller för utveckling i
allmänhet och blir extra tydligt i en tillväxtsektor som IT-branschen.
För att inte bromsa utvecklingen på marknaden är det nödvändigt med ett
företagsklimat som gör det enkelt att starta och driva företag, en
arbetsmarknad som har låga trösklar för inträde, en incitamentsstruktur som
uppmuntrar rörlighet och borttagande av konkurrenshinder. De mest
uppenbara hindren för att uthålligt kunna utveckla den potential som finns på
den svenska IT-marknaden torde dock vara brist på utbildad arbetskraft och
brist på konkurrenskraftiga skatteregler.
Vi är tveksamma till förslag som skulle innebära speciella skatteavdrag för
inköp av bredbandsuppkopplingar. Sett som arbetsredskap finns det redan i
dag avdragsmöjligheter för en bredbandsanslutning. Dessutom finns risk för
bristande konkurrensneutralitet mellan olika typer av utveckling. Prisnivån
hos leverantörerna av bredbandsuppkopplingar riskerar att hållas uppe och
beslut om uppkoppling komma att fördröjas i avvaktan på framtida stöd.
En av statens viktigaste roller är att vara föregångare och användare av de
nya teknikerna. Förebilder ökar kompetensen och förstärker attraktions-
kraften. Ett bra innovationsklimat måste förenas med unik kompetens från
jordens alla hörn för att bibehålla världsklass. Ett offensivt statligt agerande
kan bidra till detta:
- Offensiv användning av digitala signaturer. Stat och kommuner bör
snabbt bli offensiva användare av elektroniska signaturer på ett sådant sätt
att inte marknaden för de elektroniska signaturerna hämmas. Utgångs-
punkten bör vara att acceptera så många certifikat som möjligt, snarare än
enbart ett fåtal.
- Inför statliga uppkopplingsmål. Vi föreslår mål som att samtliga
företag ska kunna deklarera uppgifter och kommunicera med staten helt
elektroniskt år 2001, offerter vid statlig upphandling ska kunna skickas in
elektroniskt år 2001, alla deklarationsskyldiga medborgare ska kunna
deklarera elektroniskt år 2001, all kommunikation med försäkringskassan
ska kunna ske elektroniskt år 2001 och bostadsbidrag ska kunna ansökas
om elektroniskt år 2001.
- Säkrare Internet. Sverige bör under det halvåret då vårt land är EU:s
ordförande ta initiativ till en konferens om åtgärder och arbete i Europa,
för att skydda den kritiska digitala infrastrukturen. Elektroniska signaturer
är en viktig beståndsdel i de elektroniska affärerna men förtroendet för och
bruket av dessa uppstår inte via lagstiftning.
- Upphandling bör vara elektronisk. Det arbete som hittills har
bedrivits inom ramen för först Toppledarforum och sedan Single Face To
Industry har inte givit det önskade resultatet. En bidragande orsak till detta
är den tekniska inriktningen som inte varit tillräckligt flexibel. Moderna
lösningar, baserade på Internetteknologi, bör få ett större utrymme i detta
arbete med att få en effektiv, flexibel och väl fungerande elektronisk
handel.
- Interaktiva webbplatser för myndigheter. Minst 90 procent av alla
offentliga myndigheter bör ha interaktiva webbplatser senast år 2001.
Dessa ska fungera som lätthanterliga verktyg för informationssökning, föra
myndigheterna närmare medborgarna och samtidigt förenkla administra-
tionen. Den ökade tillgängligheten och informationen är positiv ur
demokratisk synpunkt, men ställer också krav på åtgärder i syfte att värna
den personliga integriteten. Den snabba utvecklingen av informationstek-
nikens tillämpningar ger upphov till ett behov att uppdatera den person-
rättsliga lagstiftningen. Statsmakten har en viktig uppgift att i samverkan
med framväxande branschpraxis och det internationella arbete som bedrivs
på området utveckla nya rättsregler som kan utgöra ett stabilt regelverk
utan att för den skull snabbt bli obsolet eller ett onödigt hinder.
Regeringens lagstiftningsarbete hittills på detta område har snarast
utgjort motsatsen. Det har rört sig om isolerade försök att hantera olika
aspekter av informationshantering och integritetsfrågor, men har saknat en
övergripande filosofi och strategi för hur offentlighet, öppenhet och
integritetsintressen skall vägas mot varandra.
I stället för regeringens lappverk förespråkar vi inrättandet av en samlad
integritetsskyddslag. En sådan lag bör göras generell och oberoende av den
tekniska utvecklingen och syfta till att beivra missbruk av personuppgifter
som sådan.
- Det regionala ansvaret. Den snabba teknikutvecklingen måste kunna
komma hela landet till del. Staten ska, om så blir nödvändigt, upphandla
bredbandskapacitet - utan låsning vid teknik.
- Skolans möjligheter. En statlig satsning bör göras i syfte att garantera
alla skolor bredbandsuppkoppling och möjlighet till interaktiv distans-
undervisning. Varje elev bör ha tillgång till dator och ges grundläggande
kunskaper i att använda tekniken.
- Ett digitalt universitet. Den digitala tekniken ger stora möjligheter att
sprida utbildning. Sverige bör utveckla ett "digitalt universitet" med
tillgång till en bred uppsättning kurser. Ett sådant universitet kan spela en
stor roll för utbildningen såväl på grundutbildningsnivå som senare i livet.
- Bättre sjukvård. Den digitala tekniken kan förbättra sjukvård med
möjligheter till expertdiagnoser på distans samt att underlätta behandlingar
och uppbyggande av kunskapsbanker. Det är en viktig uppgift i första hand
för landstingen att ta tillvara dessa möjligheter. IT i kombination med den
nya biologin har potential att radikalt förändra och förbättra vården. Här
har Sverige goda möjligheter att bli världsledande.
8 Bättre klimat för individer, investeringar och
företag
För att behålla vår tätposition som IT-nation krävs att vi genomför
åtgärder som syftar till att göra Sverige till ett mera attraktivt land att bo
och verka i för enskilda människor. Det är i detta sammanhang
meningslöst att göra en åtskillnad mellan människor och företag. Det
handlar alltid om enskilda människor i deras roller som företagare,
anställda, riskkapitalister, forskare, studenter osv.
Vårt skattesystem måste vara internationellt konkurrenskraftigt när det
gäller beskattningen av arbetsinkomster, kapitalinkomster och företag. Vi
måste ha regler som gör det möjligt för den kunskapsintensiva och
snabbväxande IT-sektorn att i högre grad attrahera och behålla kvalificerad
personal i Sverige. Vi måste därför ha ett individklimat som gör det lockande
att komma till Sverige och att stanna här. Risken blir annars att kommersiali-
seringen av resultaten från forskning och utveckling inte kommer till stånd,
alternativt förläggs till utlandet.
Vi har än så länge en unik tillväxtmöjlighet på IT-området. Men det är
centralt att vår position kan befästas och förstärkas så att nya möjligheter kan
tas tillvara. Utvecklingen på IT-området är snabb och det faktum att Sverige
ligger långt framme i dag jämfört med de flesta andra länder är ingalunda
någon garanti för att vi kommer att behålla vår ledande position i framtiden. I
åtskilliga andra länder sker nu en snabb utveckling och vi kan räkna med allt
hårdare konkurrens redan de närmaste åren. Vårt försprång kan med andra
ord snabbt förloras.
Det övriga Europa har också flera naturliga konkurrensfördelar framför
Sverige i form av tätare befolkning, kortare avstånd, bättre klimat och större
språkområden, som kan leda till att satsningar på IT-området medför än
större konkurrenskraft. Det är därför av stor vikt att regeringen inte är passiv
när det gäller att vidta åtgärder som kommer att bli nödvändiga i vårt land.
8.1 Individklimatet
Utvecklingen mot kompetensdrivna och därmed individrelaterade
investeringar är speciellt tydlig inom IT-sektorn. Det immateriella
kapitalet i form av kunskap blir allt viktigare för konkurrenskraften och
det råder en global konkurrens om utbildade personer. Regeringen
skriver också i sin proposition att "det är viktigt att se att Sverige som en
global marknad även när det gäller tillgången på kompetens". Slutsatsen
av detta är att vi måste koppla vår konkurrenskraft till omvärlden:
- Rekryteringsfrågan ses som ett av de största problemen i den svenska
IT-branschen. Det är därför synnerligen viktigt att vi håller ett högt tempo i
de satsningar som måste göras för att vi ska kunna behålla vårt knappa
försprång. Det räcker sålunda inte med ett bra företagsklimat utan även ett
bra individklimat är nödvändigt. Häri ingår rent allmänt starkare
incitament för risktagande och högre utbildning.
- Personaloptioner är ett sätt för företagen att inte bara belöna
medarbetarna, utan också att knyta den lättrörliga kompetensen till sig.
Detta är särskilt viktigt i en tid då allt färre företag kan visa på stora fasta
värden i form av industritillgångar, utan i stället har sina samlade
tillgångar i medarbetarnas kunskaper och kreativitet. Reglerna för
personaloptioner måste ses över. De höga socialavgifterna orsakar problem
vad gäller personbeskattningen. En förändring av betalningstidpunkten för
socialavgifterna bör också övervägas. Villkoren för personer med
personaloptioner som tillfälligt arbetar i Sverige måste också ses över.
Konkurrensen från länder med förmånligare beskattningsregler för
personaloptioner måste tas som utgångspunkt vid en översyn av dessa
regler.
- Sänkt personbeskattning är ett villkor för att skapa konkurrenskraftiga
villkor för välutbildad arbetskraft. Avvecklad statlig inkomstskatt
reducerar problematiken kring personaloptioner och fåmansbolag. Detta
leder till att människor utbildar och specialiserar sig samtidigt som det
leder till en ökning av arbetskraftsutbudet. Därmed minskar också riskerna
för en skattedriven brain-drain.
- Internationella skolor och daghem är ofta en viktig del för att
attrahera utländska experter och därmed ökad rörlighet och
kunskapsöverföring. Startandet av sådana måste därför stimuleras bl.a.
genom en nationell skolpeng.
8.2 Investeringsklimatet
När det gäller finansiellt kapital råder det i Sverige i dag god tillgång på
riskvilligt kapital för vissa sektorer, bl.a. IT/telekom. Mycket av
riskkapitalet kommer från "venture capital" och från "företagsänglar",
vilka karakteriseras av ett aktivt engagemang i de företag i vilka
investeringarna sker. Dessa riskkapitalisters funktion är särskilt viktig
inom nya, kunskapsintensiva verksamheter där investeringarna ofta är
immateriella och den framtida potentialen svårbedömd.
Avgörande för den långsiktiga utvecklingen av riskkapitalmarknaden är
hur svenska skatter kan konkurrera med omvärlden. Genom allt öppnare
gränser, fria kapitalrörelser och snabb kommunikation har den internationella
konkurrensen ökat. Skillnaderna i beskattning får ett allt starkare och
snabbare genomslag på investerarnas beteende.
Flera inslag i det svenska skattesystemet har en klart negativ inverkan på
riskkapitalmarknaden. Skatterna på förmögenhet och kapitalinkomster tende-
rar att driva kapitalet ur landet. Detta underminerar såväl skattebaser som
verksamheter. De mindre företagen, som i praktiken är starkt beroende av det
inhemska sparandet, får svårare att finansiera sig på ett konkurrenskraftigt
sätt. När det gäller stora företag påverkas ägarstrukturen genom ett ökat
utländskt ägande. Detta är i sig inte negativt men kan bli det om det i stor
utsräckning är resultat av skilda skatteregler.
Många svenska riskkapitalbolag drabbas speciellt av skatteregler som
missgynnar aktiva ägare (fåmansbolagsreglerna). I vissa sammanhang
påverkas företag negativt av s.k. trippelbeskattning, där vinster dels beskattas
i det företag som finansieras, dels i det finansierande företaget och dels i
utdelningen från detta företag. Även reglerna för reavinstbeskattning inom
riskkapitalbolag ger inlåsningseffekter, som saknas i vanliga investment-
bolag. Dubbelbeskattning och förmögenhetsskatt saknas i många länder, och
på flera håll har speciella lättnader för investeringar i småföretag införts.
Detta främst i syfte att investeraren ska kompenseras för den högre risk som
är förenad med investeringar i onoterade bolag.
Skillnaden i beskattning mellan Sverige och andra länder riskerar att leda
till att än fler svenska riskkapitalbolag föredrar att ha sitt säte utomlands.
Faktum är att en stor del av det så kallade svenska riskkapitalet redan är
placerat utanför Sverige. Danmark genomför t.ex. för närvarande betydande
förändringar för att öka attraktionskraften för att riskkapital ska placeras i
landet.
- Sänkta kapitalinkomstskatter. En sänkning av
kapitalinkomstskatterna minskar tröskeln för omplaceringar i nya
verksamheter och ökar möjligheten för en optimal allokering av finansiellt
kapital. Detta minskar behovet av krångliga regler med riskkapitalavdrag,
uppskjutande av reavinstskatt med mera. En sänkning av
kapitalinkomstskatterna skulle också minska incitamentet att placera
kapitalet utomlands. Med nuvarande regler för investmentbolag bör det
också övervägas att ge riskkapitalbolag skatteregler av liknande slag.
- Slopad förmögenhetsskatt. Nuvarande förmögenhetsbeskattning leder
till kapitalflykt och drar därmed undan basen för finansiell verksamhet i
Sverige. Kapitalförvaltning läggs i ökande grad hos företag utanför
Sverige. Om förmögenhetsbeskattningen slopades skulle det locka spar-
kapital till Sverige och därmed närmare olika nationella investeringsobjekt.
Framför allt skulle finansieringen av småföretag då underlättas.
- En europeisk Nasdaqbörs för teknik- och kunskapsaktier. Sverige är
ledande när det gäller att tillhandahålla IT-relaterade tjänster och teknik.
Det är av yttersta vikt att de företag som nu verkar och finns på den
svenska marknaden inte försvinner till andra marknader. En förutsättning
för detta är att riskkapitalmarknaden för kunskapsföretag fungerar väl.
Analyskapacitet, managementkapacitet och likviditet på marknaden skulle
förbättras med en "Nasdaqbörs" i Europa.
8.3 Företagsklimatet
Studier av utländska företags syn på investeringar i Sverige visar att
osäkerheten i beskattningen är ett besvärande problem. Rättssäkerheten
och förutsägbarheten i skattesystemet måste därför bli bättre. Enkelheten
och förutsägbarheten har ett starkt egenvärde.
För företag som säljer varor/tjänster som levereras elektroniskt gäller att
det är säljarlandets moms som ska debiteras. Det innebär att länder med låg
moms, som exempelvis Luxemburg, kommer att locka till sig företag för
registrering. Visserligen står de digitala överföringarna i dag inte för någon
större volym, men de växer snabbt.
När det gäller marknadsförutsättningarna för e-handel ligger Sverige
mycket långt framme. Vi har av flera skäl goda kommersiella förutsättningar
att få en fungerande e-handel som utvecklas positivt. Men det är ett växande
problem att e-handelsföretagen flyttar och etablerar sig i andra länder än i
Sverige för att undvika den höga svenska momsen.
Stockholm lyfts för närvarande fram i internationella sammanhang som
kanske världens ledande centrum för IT med betoning på mobil telefoni och
Internet. Nya företag startas dagligen och det visar sig också att Sverige
fungerar som en magnet på företag som etablerar nya svenska forsknings-
centra inom IT. När Stockholm nu växer ökar behovet av en utbyggd
infrastruktur. Ericssons förre VD Sven-Christer Nilsson uttryckte det så här
den 24 februari i år under finansutskottets offentliga hearing om den nya
ekonomin:
För att företag i gamla och nya branscher ska kunna använda sig av den nya
teknologin - och för att vi ska kunna bibehålla och vidareutveckla den stora
datamognad som vi har i svenska familjer - måste bredbandsnät installeras i
hela riket. Svenska operatörer, bl.a. Telia och Utfors, bygger för närvarande
fiberoptiska nät med mycket stor kapacitet. När dessa nät är färdiga nästa år
kommer de med all säkerhet att räcka från Haparanda till Smygehuk med
anslutningar till kommun- och stadsnäten. Utländska globala operatörer, och
även svenska operatörer, har redan slutit långtgående avtal om tillgång till
denna fiberkapacitet.
Enligt min uppfattning är detta således ett område där staten inte behöver
och inte heller bör förväntas investera skattemedel. Om riksdagen ändå vill
medverka i en bredbandsutbyggnad vore faktiskt en förmånlig finansiering
till glesbygdskommuner för utbyggnad av kommunnäten att föredra.
Dessutom får talet om den nya infrastrukturen inte skymma behovet av vägar
för gods- och persontransporter. Jag tycker att den infrastruktur som staten
fortsatt kanske borde investera i snarare är tillfartsvägar till Kista, för att
ta
ett exempel.
För att kluster som Kista ska utvecklas krävs följande åtgärder:
- Arbetslagarna utgör idag ett mindre problem för företagen inom den
s.k. kunskapsindustrin. Längre fram i samband med omstruktureringar,
höjd medelålder och ökad facklig aktivitet kan dessa lagar emellertid
komma att utgöra ett allvarligt hinder. Detta måste rättas till i syfte att
stimulera rörligheten på arbetsmarknaden med bibehållen trygghet.
- Väg- och järnvägsinfrastruktur är centrala för att göra bl a Stockholm
till den naturliga platsen för IT-investeringarna i norra och östra Europa
eller Öresundsregionen till ett "Medical Valley". Den kaotiska trafiksitua-
tionen som idag råder måste lösas. Flygplatser och alla andra transport-
infrastrukturer måste förbättras. Vi har i annat sammanhang lagt förslag
om väsentligt ökade investeringar på detta område under ett antal år.
- Bostäder utgör en flaskhals för utvecklingen i t ex Stockholmsregionen.
Detta kan förbättras genom väsentligt snabbare pendling till större regioner
för att därigenom skapa en bredare och effektivare arbets- och bostads-
marknad. Det nuvarande s.k. bruksvärdessystemet utgör ett problem för att
öka byggandet i synnerhet i storstadsregionerna. En ny bostadspolitik är en
förutsättning för att bl.a. Storstockholm ska kunna dra full nytta av sitt IT-
försprång.
- Företagsreglerna måste bli färre, enklare och mer stabila. Regler
skapar byråkrati, vilket inte bara drabbar företagaren utan också de
anställda och ytterst den enskilde medborgaren. Även om det finns en viss
probleminsikt hos regeringen, så återstår uppenbarligen mycket arbete
innan denna realiseras i åtgärder. Småföretagsdelegationens åtgärdslista
måste snarast genomföras. Att växla sänkta skatter mot färre bidrag bidrar
också till färre regler och mindre krångel.
9 Utbildningsklimatet
Internet- och kunskapssamhället kommer att i grunden förändra de
institutioner som bar upp industrisamhället. Detta ställer krav på ett
tydligt politiskt ledarskap vad gäller exempelvis den övergripande
kunskapsmiljön.
Kunskapsmiljön är av strategiskt avgörande betydelse för såväl
näringsklimatet som mer specifikt IT- och telekomföretagens förutsättningar.
De länder som är öppna mot omvärlden och drar till sig kunniga individer,
idéer, kapital, teknik och investeringar kommer att bli mer framgångsrika än
andra inom IT- och telekom.
Utbildningssystemen är en viktig del av kunskapsmiljön men ändå inte
tillräckligt för att ensamma kunna främja framgång. Olika delar i den
övergripande kunskapsmiljön är ömsesidigt beroende av varandra.
Kunskapsutvecklingen kännetecknas av stor mångfald. Alla lär alltid och
från många fler källor än förr. Det understryker betydelsen av lärande genom
hela livet, men också av en skola som lägger den nödvändiga grunden för att
inspireras av och ta till sig ny kunskap.
Det är ny kunskap som lägger grunden för ökat välstånd och kulturell
utveckling. De tydliga brister som finns framförallt i grundskolan får
dramatiska följdverkningar i alla andra utbildningsled. Därför krävs en
övergripande strategi i syfte att reformera ungdomsskolan, den högre
utbildningen och forskningen. Sker inte detta riskerar Sverige att förlora den
position i IT-världen som vårt land i dag har.
9.1 En internationell utblick
Sveriges stora utmaning ligger i dag i att klara av den öppna och snabba
internationella konkurrensen. Företag, individer, varor, tjänster och
kapital rör sig snabbt och fritt över nationsgränserna. Denna utveckling
är tydlig i sina huvuddrag, inte minst inom den snabbt växande IT- och
telekomsektorn.
Bristen på utbildad arbetskraft inom IT och telekom är påtagliga - och
kostsamma. I Europa beräknas kostnaden härför till minst 3 230 miljarder
kronor under de tre närmaste åren, enligt en undersökning från Datamonitor.
Undersökningen visar att det kommer att saknas ungefär 1,7 miljoner IT-
utbildade individer om tre år om nuvarande utveckling håller i sig i den
europeiska ekonomin. Redan i dag råder en brist på 1,2 miljoner IT-kunniga i
arbetskraften. Detta beräknas redan ha kostat 850 miljarder kronor i
uteblivna skatter och intäkter för företagen.
Ett antal stora företag inom IT och telekom, exempelvis Microsoft, IBM
och Nokia, har satt press på centrala EU-myndigheter för att försöka komma
tillrätta med problemen. Företagen kräver, förutom betydligt större
satsningar på IT-utbildning, även en skattereform för att sätta fart på
utvecklingen.
I Indien utexamineras varje år ungefär 60 000 IT-specialister av vilka de
flesta är ingenjörer. I delstaten Karnataka, där Bangalore är huvudstad, finns
51 tekniska högskolor som utexaminerar minst 10 000 ingenjörer varje år. En
ingenjörsexamen har hög status i Indien, men ingångslönen för en ingenjör i
IT-industrin är endast 3 000 kronor i månaden för att stiga till kring 12 000
kronor i månaden för en chef i trettioårsåldern.
9.2 Utbud och efterfrågan
Efterfrågan på utbildad arbetskraft med teknisk eller naturvetenskaplig
inriktning och med inriktning mot IT och bioteknik motsvarar inte alls
utbudet av utbildade individer i Sverige.
Sverige lider akut brist på högutbildade unga akademiker. OECD:s
statistik visar att Sverige befinner sig på plats 21 av 25 när det gäller antal
personer med minst treårig högskoleutbildning i åldrarna 25-34 år. Sverige
avviker därmed markant från det internationella mönstret att de yngre är mer
välutbildade än de äldre.
Sverige ligger på plats 15 av 21 i fråga om antalet yngre personer mellan
25 och 34 år med minst treårig naturvetenskaplig eller teknisk högskole-
examen. När det gäller andelen naturvetare och tekniker av samtliga
examinerade befinner sig Sverige på plats 9 av 20.
SCB förutspår en betydande brist på såväl civil- som högskoleingenjörer.
Detta gäller även om den totala sysselsättningen ligger kvar på nuvarande
nivå. Den kraftiga expansionen av IT-sektorn beräknas leda till en betydande
brist på systemvetare under den kommande femårsperioden.
Sveriges situation jämfört med Finland belyser de svenska problemen. I
Finland är 28 procent i åldersgruppen 22-25 år inskrivna i högskolan.
Motsvarande siffra i Sverige är 18 procent. Finland utbildar 7 000 civil- och
högskoleingenjörer per år. Motsvarande siffra i Sverige är strax under 5 000.
Finland utbildar 30 procent fler ingenjörer inom en hälften så stor befolk-
ning.
Ungdomars intresse för teknikstudier minskar. SCB visar att av de gym-
nasieungdomar som planerar att läsa vidare vill fler läsa ekonomi och färre
teknik. Av de kvinnor som läser på det naturvetenskapliga programmet ville
en tredjedel läsåret 1994/95 börja läsa teknik på universitet eller högskola.
Motsvarande siffra vårterminen år 2000 är en av tio.
Direktövergångarna från gymnasieskolan till högre utbildning är alldeles
för få. Den genomsnittliga studenten är 24 år när hon eller han antas till
grundutbildning vid någon högskola eller universitet. Höstterminen 1998 var
ungefär 30 procent av alla nya sökande 25 år eller äldre. Mer än var fjärde
student är 30 år eller äldre. Samtidigt visar fakta att drygt 50 procent av alla
sökande i början av 1990-talet fick erbjudande om en högskoleplats.
Motsvarande siffra 1998 var drygt 40 procent.
Inom gruppen studenter som påbörjade sin grundutbildning under läsåren
1987/88-1995/96 var andelen examinerade inom tre år 29 procent i början av
tidsperioden. Andelen har därefter stadigt minskat till 7 procent examinerade
för högskolenybörjarna läsåret 1995/96. Detta beror enligt SCB delvis på
förlängda utbildningar, men inte enbart. Examensfrekvensen har minskat
under en längre tid. En förklaring till detta är att en stor andel av de nya
studenterna läser kurser i stället för linjer/program.
Fler och fler svenskar flyttar också utomlands. År 1992 flyttade 12 600
svenska medborgare från landet. År 1998 hade denna siffra stigit till 24 600,
vilket i det närmaste innebär en fördubbling. Över 55 procent av dessa
utgjordes av yngre människor i åldrarna 20-39 år.
Mönstret har hittills varit att cirka 60 procent av de utflyttade återvänt
inom fem år. Detta behöver emellertid inte alls gälla i framtiden. Det visar
Institutet för framtidsstudier. I en rapport från institutet visas att 80
procent
av blivande civilingenjörer, naturvetare och systemvetare ville arbeta
utomlands. Av dessa var över en tredjedel beredda att stanna utomlands i
minst 20 år.
9.3 Marknadsfunktion
Det pågående teknikskiftet kommer att få långtgående konsekvenser för
hela vårt samhälle och då inte minst vårt utbildningsväsende.
- Det nuvarande teknikskiftet handlar om det mest centrala av alla delar i
samhällsuppbyggnaden: förmedling och tillgång till viktig information.
- Informationsteknologin möjliggör att all tillgänglig kunskap blir nåbar
för alla elever, studenter och forskare. Inte minst för skolan innebär det
oanade möjligheter till en bättre undervisning.
- Det sker en mycket snabb expansion av digital distansutbildning som
inom några få år kommer att utbilda många miljoner människor,
människor som annars troligen inte hade haft varken tid, råd eller tillgång
till en konventionell utbildningsplats.
- Utbildningen blir mer individuell. Här öppnar sig en helt ny marknad
där ett utvecklat samarbete mellan universitet och företag skulle kunna
vara ytterst lönsamt för såväl utbildningsföretag, universitet som den
enskilde individen.
- Avancerade kunskapscentra har stor betydelse för forskningen och
utvecklingen. Trots teknikens möjligheter att minska avståndens betydelse
sker en frivillig koncentration - klusterbildning - av högutbildade
investerare, företagare, entreprenörer och forskare till vissa platser som
upplevs som mest attraktiva ur såväl arbets- som livskvalitetsperspektiv.
Utredningar i Sverige visar också att det är i kunskapscentra som de största
vetenskapliga - och indirekt ekonomiska - framstegen sker.
9.4 Åtgärder
Ska Sverige kunna bli en kunskapsnation måste det byggas nedifrån.
Kunskapsutvecklingen börjar tidigt och slutar aldrig.
- Sätt grundskolan främst. En kunskapsgaranti ska ge alla elever
möjlighet att lämna grundskolan med betyget Godkänd i alla ämnen. Det
måste finnas utrymme för undervisning anpassad efter varje elevs behov
och intresse. Det naturvetenskapliga och tekniska intresset måste utvecklas
tidigt. IT-teknikens möjligheter i läs- och skrivundervisningen bör tas
tillvara.
- Ge alla lärare goda möjligheter att stärka sitt IT-kunnande. Det har
eleverna rätt att kräva och förvänta sig av skolan.
- Ge alla elever rätt till att snabbt få tillgång till stimulerande Inter-
nettjänster.
- Skapa möjligheter för ett brett virtuellt universitet i Sverige. I detta
virtuella universitet ska alla lärosäten som vill bidra med kurser och
kunnande ges möjlighet att delta.
- Utbilda 50 procent fler civilingenjörer. Inom fem år skall Sverige
examinera 50 procent fler civilingenjörer. För att detta skall vara möjligt
att genomföra krävs snabba förändringar i hela skolsystemet. Flexibel
skoltid och insatser för att öka intresset för teknikstudier är två av många
åtgärder som krävs.
10 Forskningsklimatet
För forskningssystemen måste kvalitet och förmåga till förnyelse stå i
centrum. Det förutsätter i sin tur skärpta kvalitetskrav, men också ökad
flexibilitet och mångfald. Högre utbildning och forskning måste planeras
utifrån långa perspektiv och får aldrig göras till en del av en kortsiktig
arbetsmarknads- och regionalpolitik.
Utbildningens och forskningens kvalitet är avgörande för Sveriges framtid
i den nya ekonomin. Resurserna ska satsas så att de gör mest nytta.
Forskningsmiljön är en viktig del av en politik för en ledande IT-roll i
världen.
10.1 Befintlig situation och struktur
Den svenska forskningen och utvecklingen (FoU) uppgick till 3,85
procent av bruttonationalprodukten (BNP) 1997. Den är högst av alla
OECD-länder. Den gradvisa relativa ökningen under 1990-talet av de
svenska satsningarna förstärks av en svag BNP-utveckling under
tidsperioden. I absoluta tal utgör FoU-insatserna i Sverige ungefär 1
procent av de samlade satsningarna i världen.
De totala satsningarna på FoU uppgick 1997 till ungefär 67 miljarder
kronor. Näringslivssektorn svarade för 75 procent av de samlade utgifterna,
högskolesektorn för 22 procent och övrig offentlig sektor och den privata
icke-vinstdrivande sektorn för resterande delar. 82 procent av all FoU-
verksamhet i företagssektorn bedrevs i företag med fler än 500 anställda.
Fem stora företag står för 80 procent av den företagsfinansierade forsk-
ningen, nämligen Ericsson, ABB, Astra-Zeneca, Volvo och
Pharmacia & Upjohn.
Under den borgerliga regeringsperioden 1991-1994 byggdes forskningen
ut i en storleksordning som få gånger tidigare i Sverige. Universitet och
högskolor erhöll under första hälften av 1990-talet en ordentlig ökning av
högskole- och rådsanslagen. Tillskotten från de fria forskningsstiftelserna har
kommit att få stor betydelse. Genom stiftelserna tillförs forskningen årligen
betydande belopp för spjutspetsforskning av särskild betydelse för Sveriges
konkurrenskraft. IT-satsningar gavs nya möjligheter.
Efter 1994 har anslagen minskat med ungefär 1,3 miljarder kronor. Särskilt
den grundläggande forskningen har härigenom drabbats hårt. En sådan
neddragning slår direkt mot det svenska kunskapsklimatet.
Att en stor del av forskningen utförs vid internationella storföretag innebär
stora risker. Svensk forskning kan kraftigt komma att åderlåtas genom att
dessa företag flyttar sin forskning till andra länder. Enligt uppgifter förlorar
Karolinska institutet 1 miljard kronor om året i forskningsresurser därför att
Astra-Zeneca och Pharmacia & Upjohn flyttar stora delar av sin forsknings-
verksamhet utomlands. Följden kan bli att 500 kvalificerade forskare
försvinner till andra länder.
10.2 Framtida behov
Flera av världens främsta mjukvaruföretag, inklusive Microsoft, har
identifierat Sverige och Stockholm som en av de absolut hetaste markna-
derna för att marknadsföra nya teknik- och kunskapsprodukter.
Att Sverige anses ligga så väl till beror bl.a. på att ett stort antal svenska
IT-företag ligger i frontlinjen i sin bransch. De flesta är ännu små, men
växande och med goda framtidsutsikter men det beror också på ett gott
vetenskapligt och tekniskt klimat.
Nu gäller det att vårda detta klimat, inte minst genom vetenskapliga
insatser. Låt oss här nämna ett par sådana exempel:
- Inrätta ett "institut" för hälsa och medicin - ett svenskt "National
Institute of Health". Den biomedicinska forskningen i Sverige håller hög
internationell klass. För att kunna kraftsamla och optimalt tillvarata den
potential som finns inom medicin, bioteknik, hälso- och sjukvård,
beteendevetenskap, social omsorg och arbetsmiljö föreslår vi inrättande av
en svensk motsvarighet till det amerikanska "National Institute of Health".
Detta blir en stark forskningsfinansiär med ansvar för hela det samlade
hälsovetenskapliga spektrat. "Institutet" skall ha möjlighet att etablera
särskilda institutioner för avancerad forskning. Vi är beredda att till denna
nya organisation anslå substantiella resurser. Sveriges goda IT-position
kommer att kunna få avgörande betydelse för denna verksamhets
framgång. Bioinformatiken är en snabbt växande del av biotekniken där
svenskt kunnande kan komma väl till pass.
- Inrätta ett vetenskapsråd för naturvetenskap och teknik. Målet är en
tydlig kraftsamling av forskning inom naturvetenskap, teknik och
informationsteknologi. Den naturvetenskapliga grundforskningen utgör
basen för mycket av annan forskning. En sådan mera grundvetenskaplig
forskning utgör själva basen för IT-utvecklingen.- 10F- P
11 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om konkurrens i stället för statliga bredband,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om transparenta samtrafikavgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den svenska teleavregleringen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om upphandling av viss garantitrafik i glesbygd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om markbunden digital-TV,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statens roll på IT-området,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användning av digitala signaturer,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statliga uppkopplingsmål,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för ett säkrare Internet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om generellt teknikoberoende och missbruksbaserad
integritetsskyddslagstiftning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett bättre klimat för individer, investeringar och
företag,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av konkurrenskraftiga svenska skatter,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kompetensförsörjningen till IT-branschen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de svenska arbetslagarna,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bostäder och fysisk infrastruktur i Stockholm,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en europeisk Nasdaqbörs för teknikaktier,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det svenska klimatet för forskning, utbildning
och utveckling,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om digital distansutbildning,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om virtuellt universitet i Sverige,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utbilda 50 % fler civilingenjörer,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett svenskt National Institute of Health,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en myndighet för teknisk och industrirelaterad
forskning,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om upprättandet av bilaterala samarbetsavtal med de
främsta forskningsmiljöerna i världen inom hälsa, medicin och IT.