Östergötland och inte minst Norrköping-Linköping är ett för landets
utveckling strategiskt område såväl geografiskt som kompetensmässigt.
Norrköpings möjligheter att genom östsamarbete växa som utbildnings-
och kulturcentrum är stora. Förutsättningarna för framtiden är starka
genom universitetsbasen och den breda kulturtradition som Norrköping
har. Dessutom har kommunen ett strategiskt läge som knutpunkt för
transporter och kommunikationer inom regionen. Norrköpings och
Östergötlands möjligheter att utvecklas som turistlän ska heller inte
underskattas. Hela Östergötland ligger bra till för att utvecklas som en
fjärde tillväxtregion, en region där man tar tillvara möjligheterna i hela
länet och dess olika kommuner. Det handlar om utbildning, kultur,
kommunikationer, företagande - inte minst livsmedelsindustrin - och bra
offentlig service inom vården och omsorgerna. Framförallt handlar det
om att ge företagen ett bra klimat så att man vågar anställa fler vilket ger
resurser för våra gemensamma åtaganden.
Att utveckla Östergötland som företagarlän med full sysselsättning är
grunden för att möjliggöra en utvecklad välfärd för länets alla invånare. En
pusselbit på vägen mot ett mer företagsvänligt län är att man kan få starta en
försöksverksamhet med lägre tjänsteskatt i regionen. När skatteutskottet
behandlade motsvarande krav i början på 1999 hänvisades bara till pågående
skattesamtal. Dessa är nu i praktiken avgränsade till energiskatterna varför
det nu är dags för en sakbehandling av denna motions krav vad gäller tjänste-
beskattningen. Diskussionen om sänkt beskattning inom tjänstesektorn har ju
pågått under lång tid. Varför nu inte pröva ett geografiskt avdelat område för
att se om det blir tydliga tillväxteffekter? Östergötland är ett utmärkt
försöks-
län för denna typ av skattesänkning.
En annan pusselbit på vägen mot ett företagsvänligare län är att man ska
kunna bli s k frilän. Kommunerna bör få kunna använda medel för arbets-
marknadsåtgärder till insatser för att få fram reguljära arbetstillfällen. De
stela, centrala strukturerna i arbetsmarknadspolitiken måste ersättas med
flexibilitet och lokalt beslutsfattande. När arbetsmarknadsutskottet i sitt be-
tänkande från november 1998 bara hänvisar till att det pågår försöksverk-
samhet på andra håll har man en passiv hållning. Det finns inga skäl att nu
inte snabbt öppna upp för flexibla och lokalt anpassade lösningar på det
arbetsmarknadspolitiska området.
Ett annat sätt att arbeta vidare med en tydlig strategi för den östsvenska
regionen och Östersjöområdet är tillskapandet av en särskild Östersjö-
akademin i anslutning till universitetet i Norrköping. Frågan om Östersjö-
akademi kan inte ses som ett isolerat intresse för Linköpings universitet med
Campus Norrköping utan det handlar om ett nationellt intresse för att ge
skjuts åt ett kvalificerat utbildnings- och utvecklingsarbete avseende Öster-
sjöområdet. I utbildningsutskottets betänkande från mars 1999 framgår det
också att man ser det som centralt med forsknings- och utvecklings-
verksamhet med inriktning på Östersjöområdet. Därför är det nu angeläget
att betona värdet av tillskapandet av en Östersjöakademi i Norrköping.
Att positionera den östsvenska regionen så att det blir samlad kraft i inter-
nationella program och projekt för utveckling av Östersjöregionens handel
och transportflöden är en utmaning. En sammanhållen strategi för att på
bästa sätt tillvarata regionens resurser i form av näringsliv, forsknings-
resurser och infrastruktur är en nödvändighet. Det är också nödvändigt att
säkerställa fortsatta investeringar i regionens infrastruktur.
En väsentlig del i denna utveckling är att få fram en bestämd hamn söder
om Stockholm för att avlasta Storstockholmsområdet stora transport- och
miljöproblem. En samverkan med ökad godshantering i Norrköpings och
Oxelösunds hamnar är den logiska lösningen. Viljan till samverkan är stor
mellan dessa kommuner. En konsekvensutredning av en sådan satsning bör
därför genomföras. Det är viktigt att arbetet med detta kommer igång snarast.
En utvärdering av alternativet Norvik, som är tankar om ett hamnprojekt i
Stockholmsområdet, visar att det reellt sett inte är något alternativ om inte
infrastruktursatsningar under lång tid ska låsas upp till detta enda projekt.
Bättre därför att se på mer realistiska och geografiskt naturliga alternativ.
Den svenska infrastrukturen för transport och kommunikation behöver för-
bättras och utvecklas i fråga om alla former av samband, internationellt såväl
som mellan och inom landets olika regioner. Särskild uppmärksamhet krävs
för den roll som terminaler och andra brytpunkter kan spela för att bygga upp
sammanhängande fysiska transportsystem samt s k påfarter till de informa-
tionstekniska systemen inom höghastighets- och bredbandskommunikation.
I det framväxande "nya" Europa framstår det regionala perspektivet på
infrastruktur och dess betydelse för olika nätverk allt tydligare. I en för-
ändring av planeringsprocesserna i riktning mot regionala samband av
fysiska och kommunikativa nätverk växer kraven på mer tydliga mål,
prioriteringar för effektivitet samt delegering för ett bättre utnyttjande av
kompetens. Erfarenheterna från Holland, bl.a. Region Eastern Netherlands,
pekar bl.a. på att regionala visioner kan tjäna som ett instrument för att
informellt styra utvecklingsinsatser. För den östsvenska regionens näringsliv,
med en utrikeshandel överstigande riksgenomsnittet, är tillgången till
effektiva transportsystem i luften, på marken och till sjöss samt anpassade
informationssystem av allra största betydelse.
Den geografiska koncentrationen inom olika produktionsprocesser fort-
sätter att öka. Större företag inom tillverkning, handel och transporttjänster
tenderar att samla verksamheterna till ett begränsat antal platser. Detta får
till
följd att även transporterna koncentreras till huvudstråk eller korridorer.
Skalekonomi och balanserade godsflöden tillsammans med hög tillgänglighet
är viktiga argument för olika integrerade transportformer mellan land och
sjö. Och här gäller det nu att ligga i framkant för att sälja in Norrköping som
den strategiska knutpunkten för såväl kommunikationer som utbildning.
Arbetet med att göra Norrköping till ett transportcentrum för den svenska
östra regionen och Östersjöområdet måste intensifieras. Det handlar om
vägar, järnvägar, kombitrafik, hamn, luftfart och IT. Det är möjligt att det
arbete som bedrivits i den östgötska regionala organisation ÖSTSAM kan
leda till en sammanhållen strategi för utvecklingen av Norrköping som den
stora knutpunkten i Östersjöområdet. Avgörande för utvecklingsmöjlig-
heterna är också statsmakternas uppbackning av Norrköping som transport-
centrum och knutpunkt för Östersjösamarbetet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Östergötland bör bli försökslän för lägre
tjänsteskatt,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kommunerna i Östergötland på ett friare sätt
skall få använda arbetsmarknadspolitiska medel i syfte att få fram fler
reguljära arbetstillfällen,3
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av en särskild Östersjöakademi i
anslutning till Campus Norrköping som är en del av universitetet i
Linköping,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en konsekvensutredning av satsning på sam-
verkan mellan Norrköping och Oxelösund beträffande koncentration
av hamnverksamhet söder om Stockholm,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Norrköping som transportcentrum för den
östsvenska regionen.
Stockholm den 27 september 1999
Dan Ericsson (kd)
Yvonne Andersson (kd)
1Yrkande 1 hänvisat till SkU.
2Yrkande 3 hänvisat till UbU.