Hur når vi riksdagens transportpolitiska mål?
Riksdagen antog 1998 nya mål för transportpolitiken. En förutsättning för
att målen skall nås är att de insatser som olika aktörer genomför leder i önsk-
värd riktning. Grundläggande för om så skall ske är bl a hur staten fördelar
sina resurser när det gäller infrastrukturinvesteringar.
Den stora befolkningstätheten i Mälardalen leder till att en stor andel av
landets resande utförs här. Antalet gång-, cykel- och bilresor i regionen upp-
går till ca 1/3 av landets totala antal. För kollektivtrafikresandet i landet
svarar Mälardalen för drygt 50 procent av resorna.
Vi menar att en ökad tilldelning av investeringsresurser till Mälardalen
skulle innebära positiva steg mot ett förverkligande av de transportpolitiska
målen.
Mälardalen - Sveriges tillväxtmotor
Mälardalens befolknings- och näringsstruktur skapar unika möjligheter
till ekonomisk tillväxt för både regionen och för landet som helhet. Inte
minst Mälar- och Svealandsbanan har bidragit till att knyta samman
Mälardalsregionen. Men de positiva effekterna tas inte till vara fullt ut
förrän regionens befolkning och näringsliv får tillgång till ett effektivt
transportsystem som sammanlänkar viktiga målpunkter på ett bättre sätt
än i dag.
Nya ekonomiskt lönsamma verksamheter utvecklas i regionen och kan
med hjälp av bl a goda kommunikationer spridas till övriga delar av landet.
En indikation på att så är fallet är att nästan alla de näringsgrenar som 1980
hade en hög regional specialisering i Mälardalen växte i övriga landet under
de följande tio åren. Ökad tillväxt i Mälardalen sker således inte på bekost-
nad av tillväxten i övriga Sverige utan bidrar till utveckling i hela landet.
Det
är därför en nationell angelägenhet att bästa möjliga förutsättningar för
tillväxt skapas i Mälardalen.
Mälardalslänen har knappt 3 miljoner invånare, en tredjedel av landets
totala befolkning och av det totala antalet förvärvsarbetande i landet. Av
landets sju största städer är fyra (Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro)
belägna i regionen. Tillväxten är dock ojämn i området. I Storstockholms-
området är tillväxten hög. Flera av de större städerna ökar sin befolkning
medan de gamla industriområdena i flera fall brottas med svåra omställnings-
problem. Detta gör att det är angeläget att infrastrukturen bidrar till att hela
regionen kan samverka.
Det finns i Mälardalen en stor potential för att ta steg mot de transport-
politiska målen. Olyckor, trängsel, miljöpåverkan och andra faktorer som
negativt påverkar utvecklingen i dag kan med en annorlunda resursfördelning
ge radikala förbättringar i just Mälardalen, och därmed kraftfullt påverka den
nationella utvecklingen.
I Mälardalen finns de lönsamma projekten...
Inför investeringsplanerna för vägar 1998-2007 analyserades möjliga ny-
investeringar bland annat utifrån samhällsekonomisk lönsamhet. Vid
beräkningarna visades att 37 % av de åtgärder på stamvägnätet som
uppfyller regeringens krav på samhällsekonomisk lönsamhet finns i
regionen. I den nationella väghållningsplanen för 1998-2007 fördelades
dock endast 28 % av rikets nyinvesteringar till Mälardalen.
I de länstransportplaner som upprättats för perioden 1998-2007 finns i
Mälardalen avsatt cirka 1,3 miljarder kronor för nyinvesteringar i länsvägar
och riksvägar. Detta kan jämföras med objekt för 4,3 miljarder kronor som
uppfyller regeringens krav på samhällsekonomisk lönsamhet.
För investeringar i stomjärnvägar beräknades ett investeringsbehov på
cirka 19 miljarder kronor inom Banverket östra regionen. Fördelningen till
regionen i stomnätsplanen 1998-2007 blev dock endast cirka 11 miljarder
kronor.
. . . och de nationellt strategiska
Vid sidan om de samhällsekonomiskt lönsamma projekten finns också i
Mälardalen ett antal strategiska projekt som bidrar till att målen för
transportpolitiken kan uppnås. Hur betydelsefull Mälardalen är som nav
för den nationella persontrafiken på järnväg kan illustreras av de viktiga
järnvägslinjer för persontrafik som passerar regionen. Fem av Sveriges
mest högtrafikerade linjer (mätt i personkilometer) för interregional
persontrafik berör Mälardalen.
Avgörande för på vilket sätt tågtrafiken i såväl Mälardalen som landet i
övrigt skall kunna utvecklas är därför att infarterna till Stockholm C har
tillräcklig kapacitet. Inte minst kapaciteten söderifrån måste förstärkas för
att
klara den ökade spårtrafiken. Det är därför nödvändigt att de lösningar som
kommer fram i olika planprocesser också kan genomföras genom att staten
tillför investeringsmedel av tillräcklig omfattning.
En rättvis andel av resurserna
Tilldelningen av medel för investeringar i infrastruktur under 1990-talet
har inte motsvarat den roll som Mälardalen har i fråga om befolkning,
näringsliv och transporter. Under perioden 1990-1997 gick cirka 21 %
av landets totala medel för vägbyggande till regionen. För investeringar i
järnvägar var andelen till regionen cirka 39 %.
Resurstilldelningen i Sverige för åren 1998-2007 ser ut att bli lägre än
tidigare under 1990-talet för såväl järnvägs- som väginvesteringar. Dessutom
planeras andelen järnvägsinvesteringar till Mälardalen minska under
perioden 1998-2007 jämfört med tidigare under 1990-talet. Varken för vägar
eller järnvägar motsvarar Mälardalens andel av rikets planerade investeringar
den andel av befolkning och resor som finns i regionen.
Just nu pågår arbetet med planeringen av infrastrukturinvesteringar åren
2002-2011. Arbete med strategiska analyser pågår och under år 2000 ska
riksdagen fatta beslut om den nya infrastrukturinriktningen.
Av ovanstående framgår att Mälardalen skyndsamt måste tillföras betyd-
ligt mer resurser för investeringar i trafikens infrastruktur än vad som varit
fallet under 1990-talet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om infrastrukturinvesteringar inom Mälardals-
området,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kapacitetsförstärkningar söderifrån till
Stockholm Central.