med anledning av prop. 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla
1 Sammanfattning
Lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144) - vi tillstyrker
förslaget.
Lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd - vi tillstyrker
förslaget.
IT-politiskt mål - "Det IT-politiska målet skall vara att Sverige som
första land blir ett informationssamhälle för alla." Vi tillstyrker målet och
utvecklar i motionen vår syn på ett informationssamhälle för alla.
IT-politikens inriktning - de områden som IT ska främja enligt
regeringen är: tillväxt, sysselsättning, regional utveckling, demokrati och
rättvisa, livskvalitet, jämställdhet och mångfald, en effektiv offentlig
förvaltning samt ett hållbart samhälle.
Det är i stort sett hela samhället som pekas ut, och det visar att IT inte är
en egen sektor men väl ett instrument som kommer till användning inom
snart sagt samtliga samhällssektorer. Kristdemokraterna har inget att
invända mot de uppräknade områdena. Vi har däremot avvikande
uppfattningar om hur IT-politiken bör utformas för att verkligen främja
landet på bästa sätt. Vi redovisar detta i motionen. Det handlar främst om
strukturella åtgärder men även om att låta marknaden bygga ut
infrastrukturen innan staten tar vid.
Prioriterade uppgifter - tillit, kompetens och tillgänglighet. De är
nyckelord som regeringen pekar ut för en lyckad IT-politik. Som vi visar i
motionen är det viktigt att medborgarna kan lita på tekniken, att alla ges
möjlighet till att öka sin kompetens för att använda informationstekniken
samt att den finns tillgänglig i hela samhället. Det kan ses som självklara
uppgifter men icke för den skull mindre viktigt att peka ut.
När det gäller tillgänglighet pekar vi i vår motion på att myndigheter borde
kunna utveckla sin service betydligt mera med hjälp av IT. Även om stora
ansträngningar görs så är potentialen stor när det gäller att effektivisera
resursanvändningen genom att öppna systemen för medborgarna dygnet runt.
Vi anser det också viktigt att alla som vill ska kunna höja sin kompetens
inom IT-området vare sig det gäller vardaglig användning eller yrkesarbete.
I vår motion föreslår vi att riksdagen tar på sig ett större ansvar för IT-
debatten och därför inrättar ett särskilt framtidsråd.
2 Ansvarsfördelning vad gäller informations-
säkerhetsarbetet
Vi delar regeringens uppfattning att den myndighet eller organisation
som har verksamhetsansvar också ansvarar för informationssäkerheten.
Det innebär inte att regeringen saknar ett sammanhållande ansvar för att
koordinera det internationella IT-säkerhetsarbetet. Regeringen bör
snarast ta initiativ med anledning av domännamnsutredningens förslag
samt påskynda arbetet med elektroniska signaturer.
3 Utgångspunkter för IT-politiken
3.1 IT för människan
"Satsning på IT måste därför innebära satsning på människor..."
(Regeringens IT-prop.)
Den viktigaste utgångspunkten för IT-politiken är enligt
Kristdemokraterna att människan står i centrum. Kristdemokraterna
förordade redan i mitten av 1980-talet inrättandet av "folkets datakontor"
(medborgarkontoren). Tanken var då, och är fortfarande för oss
kristdemokrater, att informationstekniken är till för människan - inte
tvärtom. De senaste åren har IT-utvecklingen gått snabbt. Enligt vissa
kanske för snabbt. Vissa får svårt att hänga med i den tekniska
utvecklingen och känner sig utanför. Genom att dra nytta av teknikens
fördelar tror vi att Sverige kan behålla sin framskjutna position på
världsmarknaden. Om vi drar nytta av våra entreprenörer och vår
kunskap på rätt sätt kan grunden läggas för fortsatta framgångar trots
landets litenhet och geografiska placering.
3.2 Ett näringsliv i förändring
En annan utgångspunkt bör vara att uppmuntra och stötta
entreprenörskap.
Modern informationsteknik är inte längre bara ett sätt att effektivisera
företagens verksamhet. Den håller på att ändra näringslivet i grunden. Till-
sammans med globaliseringen och avregleringen har informationstekniken
gjort det möjligt att göra affärer på helt nya sätt. Viktigast är Internet och
de
nya möjligheterna att kommunicera mellan olika företag och mellan indivi-
der. Internet har blivit den plattform som alla i dag använder för kommu-
nikation och för att skapa nya tjänster. På sikt kommer ett helt nytt näringsliv
att växa fram, där information och kunskap blir viktigare än maskiner och
inventarier. Kraven kommer också att öka på företagen: konkurrensen
kommer från helt nya håll i världen och från helt andra företag än man är van
vid. I framtiden kanske tidigare partner och till och med kunder blir
konkurrenter.
3.3 Fram för entreprenören
Vinnarna i denna utveckling kommer att bli entreprenörerna och de
ansvarstagande medarbetarna, de företag och de medarbetare som tänker
i nya banor och som bättre än konkurrenterna kan erbjuda ett mervärde
för kunderna och de företag som bäst kan tillgodose kundernas behov.
Långsiktiga relationer kommer att bli allt viktigare, även om dessa aldrig
kommer att vara givna - monopolens tid är förbi.
Förlorare kommer att vara de som slår vakt om det invanda och det
förlegade. Det kommer inte att gå att slå vakt om en maktposition som
bygger på gamla hierarkier, när dessa håller på att brytas ner.
Samtidigt som det intellektuella kapitalet blir allt viktigare minskar inte
behovet av hantverkskunnande. Handens förmåga kommer att vara lika
viktig som hjärnans även i framtiden. Trots det riskerar många
traditionella hantverksyrken att få svårt att rekrytera ungdomar till
utbildning och lärlingsplatser, när konkurrensen från den snabba och ofta
välbetalda IT-sektorn ökar. Därför är det viktigt att stat och kommuner
på olika sätt stimulerar och uppmuntrar ungdomar att också våga välja
hantverksyrken.
Ur ett politiskt perspektiv får dessa förändringar stora konsekvenser. Stora
delar av vårt regelverk och vår syn på arbetsmarknaden baseras på ett
industriellt tänkande, med stora arbetsgivare och relativt maktlösa medar-
betare, där fackföreningar har fungerat som en motpol. Mycket talar för att
framtidens företag är mindre och mer flexibla till sin uppbyggnad och orga-
nisation. Konflikten mellan ägare och arbetstagare är mindre och alla känner
sig delaktiga i arbetet i större utsträckning än tidigare. Förändringarna kom-
mer att påverka arbetsrätten. Regelverket måste bli mer flexibelt för att inte
hindra snabbväxande företag inom branscher som arbetar på annorlunda sätt.
Det måste också bli lättare att starta och driva företag. Dagens djungel av
regler och förordningar gör att många inte vill starta företag. Att anställa
medarbetare blir ett enormt ansvarstagande, som för många mindre företag
blir svårt att hantera. För ett mindre företag kan en misslyckad rekrytering
innebära att hela företagets verksamhet äventyras. Därför måste flexibiliteten
öka för mindre och medelstora företag.
Även skattereglerna måste ses över, både företagsbeskattning och - kanske
framför allt - den individuella beskattningen. Risken är annars stor att både
företag och kompetens försvinner ut ur landet. Ett konkret hinder är svårig-
heten i Sverige att utfärda konkurrenskraftiga optionsprogram till
medarbetare. För varje dag som går riskerar vi att andra länder med mer
fördelaktig optionsbeskattning lockar till sig våra mest kunniga personer och
"know-how", d.v.s. de personer som krävs för att vi ska kunna ligga i täten
som IT-nation. Vidare måste de nya capital venture-företag som nu
investerar i de nya IT-företagen få en mera rimlig beskattning. De fungerar
som kuvöser för nya idéer inom IT-sektorn och har i dag en mycket
ofördelaktig skattesituation gentemot andra investmentbolag. I stället för att
betala 60 % skatt på sina vinster förekommer det att sådana bolag skattar på
exempelvis Cayman Island. Ingen i Sverige vinner på detta.
Ytterligare ett område som måste ses över är bokföringsreglerna, där det
i dag är mycket svårt att värdera det intellektuella kapital som finns i
företaget.
Utbildningssystemet måste tidigt kunna fånga upp de entreprenörer som
vill driva egna projekt och på sikt eventuellt företag. Det måste vara lika
naturligt att starta eget företag som att söka sig en anställning.
3.3.1 Branscherna förändras
Vi har vant oss vid att se skogen, malmen och bilindustrin som våra
viktigaste industrier. Även om dessa inte kommer att försvinna kommer
helt nya branscher att kunna stå för den riktigt stora tillväxten. I första
hand kommer det att vara inom tekniknära områden och inom
servicesektorn.
Sverige har en unik möjlighet att få ett försprång på vissa områden, där
vi traditionellt varit starka. Telekommunikation, i synnerhet mobil
telekommunikation, är ett sådant område. Sverige har också flera mycket
framgångsrika affärssystemleverantörer, som i förhållande till landets
storlek har varit mycket framgångsrika internationellt.
Även på en nationell nivå har dessa trender skapat nya spelregler. Hög
tillväxt, låg inflation och låg arbetslöshet har kännetecknat ekonomin de
senaste åren, något som förr inte var tänkbart. Om detta står sig i längden
eller är en tillfällig företeelse är för tidigt att säga, men klart är att även
samhället i stort håller på att gå från ett produktionssamhälle till ett
informa-
tionssamhälle. Det i sig kommer att utmana en hel del av de national-
ekonomiska teorier vi vant oss vid de senaste århundradena.
4 Sverige som IT-nation
Sverige är en av världens mest framstående IT-nationer, hävdar
regeringen inledningsvis i propositionen. Detta är naturligtvis något att
glädjas över samtidigt som vi konstaterar att världen omkring oss inte
står stilla. Sverige behöver därför genomföra strukturella förändringar
som gör att vårt land behåller täten. Dessa större grepp saknar vi i IT-
propositionen.
Regeringen har på ett bra sätt beskrivit bakgrunden till att Sverige kommit
så långt på IT-området. Den svenska traditionen av tekniskt systembyggande,
ingenjörsarbete och innovationer, särskilt på telekommunikationsområdet,
kombinerat med den breda användningen av IT i det svenska samhället har
onekligen betytt väldigt mycket. Även besluten om att inte förmånsbeskatta
mobiltelefoner samt om skattefria PC-köp för anställda har säkerligen också
spelat en viktig roll. Avregleringen av telemarknaden med bolagiseringen av
Telia var en fundamental grund för denna positiva utveckling. Trots
motstånd ifrån det socialdemokratiska partiet genomfördes denna reform av
den icke-socialistiska regeringen 1993. I dag ses den liberaliseringen av
telemarknaden närmast som en självklarhet även ifrån de socialistiska
partierna i Sveriges riksdag, men fortfarande finns det en ideologisk spärr
kvar som förhindrar regeringen att släppa majoritetsägandet av Telia AB.
Kristdemokraterna utvecklar sin syn på Telias börsintroduktion i särskild
motion med anledning av proposition 1999/2000:84.
5 IT:s betydelse
Regeringen utvecklar i propositionen vad IT kan betyda för
sysselsättning, tillväxt, livskvalitet, demokrati samt massmedier. Vi delar
den optimistiska synen som regeringen ger uttryck för på dessa områden.
Samtidigt vill vi understryka vikten av en balans i debatten när det gäller
t.ex. IT och demokrati. Den snabba tekniska utvecklingen lockar oss till
att även snabba upp den demokratiska processen. Risken finns att
dagsflyktiga opinionsundersökningar via Internet kommer att tvinga fram
snabba politiska beslut så att tiden för eftertanke inte längre finns. Även
om varje individ i Sverige skulle ha tillgång till bredband och Internet, så
betyder inte det automatiskt att alla röster gör sig hörda. IT och Internet
kan inte i sig själva säkerställa demokratin, men de kan vara viktiga
verktyg för att förbättra dialogen i samhället. Vi utvecklar dessa tankar i
avsnitten om demokrati och kompetens.
Förutom de viktiga områden som nämnts inledningsvis i motionen finns
det ett antal områden där IT kommer att revolutionera utvecklingen. Det kan
röra sig om transporter, sjukvård, räddningstjänst, miljöarbete och, som
tidigare nämnts, utbildningen.
5.1 IT inom vården
IT kan också komma att förändra delar av vårdsektorn. Med hjälp av IT
kan många förbättringar göras både inom sjukvården och inom området
stöd och service. Sådana exempel är informationssystem för
patientinformation, telemedicin, konsultationer på distans. Regeringen
avser att deklarera ett nationellt handlingsprogram för utveckling och
förnyelse av sjukvården till sommaren 2000 och i detta program
inkludera frågor som rör IT-utvecklingen. Vi menar att de vinster man
kan göra med hjälp av IT ska bidra till ökad tid för patienten och inte till
att minska vårdpersonalen.
5.2 IT inom kultursektorn
Propositionen tar upp många intressanta områden i samhället där
informationstekniken har betytt och kommer att betyda mycket. Tyvärr
nämns bara med några rader i bilaga 1 den IT-utveckling som sker inom
kultursektorn. Vi kristdemokrater hade gärna sett några förslag även på
detta område i propositionen.
En grundläggande uppgift för de statliga museerna och arkiven är att öka
tillgängligheten till vårt gemensamma kulturarv. Detta sker nu på många håll
genom en digitalisering av samlingarna. Många goda exempel på detta kan
nämnas, till exempel Naturhistoriska riksmuseets hemsida på Internet.
Det s.k. SESAM-projektet som genomfördes 1995-1998 var ett viktigt
hjälpmedel i att uppmärksamma behovet av digitalisering. Projektet, som i
grunden var ett arbetsmarknadsprojekt, innebar att tillgängligheten till
museernas samlingar ökade. Utvärderingen av projektet pekar dock på olika
brister på IT-sidan. Det handlar om ren resursbrist på utrustningssidan men
också brist på samordning av datasystem m.m. De statliga museerna och
arkiven torde ha mycket att vinna på ett mer direkt samarbete på detta
område.
Kulturrådet påpekar att förutsättningar för olika institutioner och deras
system för digitalisering av samlingarna varierar. Någon enhetlighet har
heller inte eftersträvats. Det torde därför vara av stor vikt att det så snabbt
som möjligt tas initiativ till ett mer direkt samarbete mellan institutionerna.
Det är också viktigt att djupare analysera förutsättningarna för ett samarbete
på IT-området mellan de s.k. ABM-institutionerna (arkiv, bibliotek och
museer). Vi kristdemokrater föreslår därför att en utredning av expertkarak-
tär tillsätts för att initiera detta viktiga samarbete.
5.3 IT och demokrati
IT kan användas för att stärka civilsamhället och för att främja deltagar-
demokratin. Hittills har informationstekniken främst använts till att öka
informationen från politiska institutioners sida, men ännu inte för att öka
deltagandet från medborgarna sida. Den nya informationstekniken har en
enorm potential när det gäller att vidga medborgarnas möjligheter att
delta i och påverka problemformuleringar och diskussioner före beslut i
folkvalda församlingar.
Informationstekniken erbjuder nya möjligheter att utkräva ansvar från och
utöva medborgerlig kontroll över statsmakt och valda företrädare för folket i
den representativa demokratin. Offentlighetsprincipen borde kunna tillämpas
så att handlingar som enligt lagstiftningens principer är att betrakta som
allmänt tillgängliga också görs tillgängliga på nätet.
För att öka valdeltagandet bör försöksverksamhet bedrivas i någon
kommun och/eller skola med Internetbaserad röstning. Problem som måste
lösas är dels legitimeringen, dels skyddet från otillbörlig påverkan i samband
med själva valhandlingen.
Samtidigt vill vi understryka vikten av en balans i debatten när det gäller
IT och demokrati. Den snabba tekniska utvecklingen lockar oss till att även
snabba upp den demokratiska processen. Det finns anledning att aktualisera
de "fyra varningar" som professor Benjamin Barber presenterar i sitt
föredrag "En plats för kommers eller en plats för oss". (Demokratiutred-
ningens "IT i demokratins tjänst", SOU 1999:117.) En "tunn demokrati" blir
inte stark bara för att informationshastigheten ökar. Men IT kan onekligen
vara ett verktyg i demokratins tjänst, om vi använder det rätt.
En annan viktig betydelse som Internet för med sig är ökad kunskap.
"...och själva kunskapen är makt", heter uttrycket som den engelske
filosofen Francis Bacon myntat. Det innebär att plötsligt ligger hela världens
nyhetsmagasin öppet för den som har tillgång till Internet. Historia,
upplysning, debatt, forskningsresultat - allt finns inom räckhåll genom det
världsomspännande nätet. Ökad kunskap kan minska klyftor i samhället.
Samtidigt innebär det ett ansvar för föräldrar och skolans personal att få barn
och ungdomar att kritiskt granska all den information som ligger för deras
fötter. Det innebär att IT-pedagogiken blir allt viktigare, vilket vi pekar på i
avsnittet om kompetens.
5.3.1 Riksdagen och IT
Vi anser att riksdagen bör öka sina ansträngningar för att använda IT i
demokratins tjänst. Sveriges riksdag är ett av världens mest öppna
parlament. Inte minst genom att i stort sett all information finns
tillgänglig snabbt via Internet kan en bred insyn och kontroll av de
folkvalda göras möjlig både för medierna och medborgarna.
Riksdagen har på många sätt redan tagit till sig informationstekniken i
vardagen. Förutom hemsidan med en väl utvecklad sökmotor (Rixlex) finns
interaktiva videosändningar tillgängliga över Internet. Dessa är dock på
försök och en utvärdering kommer att göras. Riksdagen har inrättat ett IT-råd
bestående av tjänstemän samt en ledamot ifrån varje parti. Huvuduppgiften
för IT-rådet är att vara en länk mellan ledamöterna och data- och teknik-
enheten i riksdagen. Enligt vår mening borde riksdagen höja ambitionsnivån
på IT-arbetet och låta IT-rådet, eller en ny arbetsgrupp, utgöra ett fram-
tidsinriktat "utskott" med huvudsaklig uppgift att diskutera framtiden och
IT:s möjligheter för en förbättrad demokrati. Finlands parlament inrättade
redan 1993 ett "framtidsutskott" vilket sedan 1 mars 2000 har permanent
status. Enligt det finska utskottets egen beskrivning finns det inte något annat
parlament i världen som har en speciell kommitté eller ett speciellt utskott
för framtidsfrågor. Enligt vår mening bör ett sådant "utskott" arbeta likt en
kommitté utan beslutandefunktion men med ett mandat att ta initiativ till
debatter, rapporter och framåtsyftande aktiviteter för att stärka demokratin
och ta sig an framtidens frågor med öppna sinnen.
Vi föreslår att riksdagen beslutar inrätta ett framtidsråd enligt ovanstående.
5.4 IT för jämställdhet och mångfald
Riksdagen fastställde 1996 ett antal mål på IT-området. Det tredje målet
skulle gälla att kvinnors såväl som mäns erfarenheter och kompetens i
IT-utvecklingen utnyttjas. En mansdominerad IT-utveckling skulle aktivt
motverkas och i stället skulle IT göras till en angelägenhet för alla.
Regeringen konstaterar nu i propositionen att målet inte nåtts. Endast en
femtedel av de examinerade på högre IT-utbildningar är kvinnor.
Kvinnors användning av IT-tjänster på arbetet ligger också lägre än för
män.
Med en avancerad IT-sektor i samhället måste jämställdhetsarbetet nå
längre. Kvinnor ska i lika hög grad som män ha tillgång till Internet och ha
ett inflytande när det gäller att utforma systemen. Det handlar om hela IT-
området.
Alla, oavsett kön, bakgrund och ålder måste ha tillgång till Internet på lika
villkor.
Den kartläggning som Jämställdhetsrådet för IT och transporter (Jämit)
genomfört, visar att andelen kvinnor t o m sjunker. På tio år har andelen
kvinnor inom ADB och systemvetenskapliga linjer minskat från 46 till 34 %.
På tre år har andelen kvinnor med civilingenjörsexamen inom datateknik
sjunkit från 10 till 8 %. Mellan 1990 och 1999 sjönk andelen utexaminerade
kvinnor på elektronik- och dataområdet från 26 till 19 %. Utredningen visar
att endast 5 % i företagens ledningsgrupper är kvinnor. Inom forskarutbild-
ningen ligger antalet kvinnor kvar på 17 %.
Propositionen framhåller att enligt det IT-politiska målet ska Sverige vara
ett informationssamhälle för alla. Jämställdhetsperspektivet berörs ytterst
knapphändig men pekar mycket riktigt på att samhällsekonomiska vinster är
förenade med flera kvinnor inom IT-branschen.
En bättre uppföljning av jämställdhetsplaner i branschen måste initieras.
5.5 IT för en effektiv offentlig förvaltning
Den statliga förvaltningen bör vara ett föredöme som aktiv användare av
informationsteknik i den egna verksamheten och i samverkan med
företag och medborgare. Vi stöder den inriktningen och delar även
uppfattningen att myndigheterna bör utvecklas till s.k. 24-
timmarsmyndigheter. Vi vill understryka vikten av att myndigheterna
aktivt arbetar med att öppna sina system för medborgarna så att många
rutinärenden kan klaras av utan större insatser ifrån personalen.
Skattemyndigheten borde exempelvis få sådana resurser att taxering av
inkomst kan deklareras direkt via Internet inom kort.
Det är dock viktigt att också peka på att IT-användningen måste utvecklas
under ordnade former. En nyligen publicerad enkät ifrån Styrelsen för
psykologiskt försvar visar tecken på stora skillnader mellan myndigheters IT-
användning samt också en risk för att känslig information blir åtkomlig utan
avsikt. Utredningen varnar också för en utveckling där tekniken av bespa-
ringsskäl blivit den viktigaste kommunikationslänken med allmänheten.
Regeringen bör, som vi påpekar på flera ställen i motionen, påskynda
arbetet med elektroniska signaturer och bana väg för EID-kortet så att det
underlättar vägen för flera s.k. 24-timmarsmyndigheter. Myndigheterna å sin
sida måste lägga stor vikt vid vilken information som görs tillgänglig för
allmänheten och dessutom balansera kraven på tillgänglig personal och
tillgängliga datasystem.
5.6 IT för ett hållbart samhälle
Regeringen har i propositionen klargjort att man anser att det behövs ett
samlat grepp kring IT och miljöfrågorna. Regeringen kommer därför att
tillsätta en särskild delegation för att kartlägga hur IT-tillämpningar i
högre grad kan utnyttjas för att minska miljöpåverkan och främja hållbar
utveckling.
Vi lever i en global ekonomi där IT-utvecklingen är ett dominerande
inslag. Tillväxt och värdeskapande sker efter helt andra villkor än under
industrisamhället. Samtidigt uppfattas framtidsutsikterna av många som
relativt dystra, både för vårt land och vår omvärld.
Ökade ekonomiska och sociala klyftor - mellan länder och inom länder -
hög arbetslöshet och undersysselsättning samt risken för ekologiska chocker
är exempel på hot som på många håll är uppenbara. Men i det nya IT-
samhället som växer fram ges det goda möjligheter att kombinera kraven på
ökad sysselsättning, bibehållen levnadsstandard och en sund, hållbar
miljöutveckling.
Kristdemokraterna ser ingen motsättning mellan ökad livskvalitet och
ökade krav på miljöhänsyn. Den politik vi vill bedriva för en socialt och
ekologiskt hållbar tillväxt tar inte sikte på sänkt standard. Hållbar tillväxt
måste uppnås genom en avsevärt intelligentare användning av befintliga
resurser. Från politikens utgångspunkt är det väsentligt att skapa incitament
och regelverk som gör att det blir lönsamt för framför allt industrin att
medverka till denna utveckling.
Kristdemokraterna har länge förordat att det till stor del saknats en kopp-
ling mellan hållbarhetsfrågor och informationsteknikutvecklingen. IT ger oss
en unik möjlighet till långtgående dematerialisering av produkter, och med
hjälp av effektivitetslösningar som faktor 10 och faktor 4 (dvs. minska
resursåtgången på en vara 10 eller 4 gånger med bibehållen funktion) kan vi
minska resursutnyttjandet men med en bibehållen tillväxt. Med dagens
utveckling och möjligheter som tekniken kan ge, innebär sådana miljö-
åtgärder ingen minskad ekonomisk aktivitet. Lösningar finns redan och vår
industri är en av dem som går i bräschen för denna utveckling. Regeringens
ambition att föra samman IT-teknikens möjligheter och miljöfrågor i en
särskild delegation välkomnar vi kristdemokrater varmt eftersom vi arbetat
länge med denna fråga.
På transportområdet finns det många effektiva IT-lösningar som skulle
bidra till minskade utsläpp. Förutom utvecklingen av fordon så finns en
mycket fin teknik för effektivt körande och optimala transportlösningar.
Ekonomin är inriktad på en snabb omsättning av olika konsumtionsvaror.
Incitamenten för resurseffektivitet, återvinning och återanvändning är små.
Det finns en rad faktorer som hindrar utvecklingen mot ett resurs- och IT-
effektivt samhälle. Den bristande kunskap som finns i samhället om vad ny
teknik kan erbjuda är ett stort hinder för utvecklingen. Möjligheten att
allmänheten/företagen får ta del av information om teknikens möjligheter bör
vara en självklar fråga när regeringen nu vill samla greppet kring frågorna
om IT och miljö i en särskild delegation. IT-utvecklingen domineras också
av snabbt ökande prestanda som måste tas om hand genom producentansvar
för elektriska och elektroniska produkter.
6 Tilliten till IT
Det är naturligtvis en grundläggande förutsättning för Sverige som IT-
nation att tilliten till IT är hög. Statens uppgift bör här vara att arbeta för
standardiseringar på säkerhetsområden, ha en hög säkerhetsnivå inom
sina myndigheter samt stifta nödvändiga lagar till skydd för integriteten.
I 1996 års IT-proposition angavs målet att genomföra författnings-
ändringar inom prioriterade områden inom tre år. Prioriterade områden var
integritetsskyddet, regelverket för elektronisk dokumenthantering i offentlig
förvaltning, upphovsrätten, regleringen av distansarbete samt telelagen.
Enligt den redovisning regeringen gör i propositionen kan vi notera att det
fortfarande återstår flera viktiga frågor att lösa. Inte förrän i september 1999
beslutade regeringen att börja utreda den enskildes integritet i arbetslivet.
Utredningen ska vara klar först i april 2001. Det är anmärkningsvärt att
denna viktiga fråga fått vänta så länge då Internet- och e-postutvecklingen
var ganska spridd i Sverige redan 1996.
6.1 Elektronisk handel
Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att främja elektronisk handel? I
propositionen redovisas med anledning av 1996 års IT-mål endast
OECD-ländernas arbete samt WTO:s arbetsprogram som mynnar ut i en
stor "knäckfråga" om hur man egentligen ska karakterisera det som
levereras via Internet: som vara, tjänst eller mittemellan.
Vi delar dock regeringens uppfattning om vilken roll staten ska spela när
det gäller elektronisk handel: Arbeta för internationella standarder och
regelverk, samordna offentliga aktiviteter samt verka för en bra och säker
infrastruktur. Ett av de viktigaste medlen för att öka tilliten till elektronisk
handel är att få till stånd en säker elektronisk identifiering.
När det gäller hur staten ska ta in mervärdesskatter på denna handel är det
en fråga som diskuteras i OECD och i EU. Där finns dock mycket kvar att
göra, exempelvis avseende harmonisering av skattesatser. Om ett svenskt
företag säljer en vara via nätet till en person boende i ett EU-land, betalar
säljaren moms i Sverige. Om han däremot säljer varan till tredje land, t.ex.
USA, så betalar försäljaren ingen moms. Och om ett företag från tredje land
väljer att registrera sig i ett EU-land med låg mervärdesskatt och där har
någon som skickar varan vidare till Sverige så undkommer han svensk skatt.
Det är således svårt att fastställa "driftsställe" för verksamheten.
Detta innebär att vi i dag har svårt att ange var beskattningen ska ske och
vem som ska betala skatten. Är det i avsändarlandet eller mottagarlandet
momsen ska betalas?
Den s.k. off-line-handeln med en fysisk vara som köps (t.ex. via postorder)
är lättare att beskatta än det som säljs via s.k. on-line-handel som t.ex. en
musikfil eller bok som direkt laddas ner i datorn. Här berörs även
upphovsrättsliga problem och beskattning av royalty.
Den rättsliga infrastruktur som bör åtgärdas är avtalsrätten, konsument-
rätten, upphovsrätten samt ett säkrare system för betalning. Detta bör ges
regeringen till känna.
6.2 Elektroniska signaturer och elektroniska ID-kort (EID)
Sverige har som första land fastställt en standard för elektronisk
identifiering. Standarden bygger på användning av asymmetrisk
kryptering och särskilda certifikat för att utföra stark identifiering,
generera digitala signaturer och ta fram engångsnycklar för
nätkryptering. Genom att lägga dessa funktioner på ett s.k. smart kort,
vars yta är ett SIS-godkänt identitetskort får man ett mångsidigt och
användbart verktyg - EID-kortet - som möjliggör säker IT-användning i
alla miljöer. Denna standard har väckt stor uppmärksamhet
internationellt.
Den ideella föreningen SEIS (Säker Elektronisk Information i Samhället)
bildades 1995. I föreningen ingår företag, myndigheter, branschorganisa-
tioner och IT-leverantörer. Det övergripande målet är att utforma en komplett
uppsättning av normer som bildar grunden för säkerheten i samhällets,
elektroniska infrastrukturen. Under 1999 har SEIS lagt krafter på internatio-
nellt samarbete, särskilt avseende standardisering hos IT-leverantörer.
Tyngdpunkten har lagts på att få EID-kortet och certifikatet standardiserade i
Sverige samt på internationella standardiseringsnormer.
Enligt en arbetsgrupp bestående av representanter för riksdagen och
Rikspolisstyrelsen är SEIS den enskilt mest betydande organisationen vad
gäller att få fram en svensk, nordisk och även internationell standard på EID-
området.
Det är beklämmande att bevittna hur en svensk förening (SEIS) har arbetat
hårt för att få fram en internationell standard och sedan har - inte Sverige -
utan vårt grannland Finland lyckats implementera den infrastruktur som
stöder EID-korten. Den 1 december 1999 startade den finska tillverkningen
av EID-kort. Med ett sådant kort kan medborgaren identifiera sig både
visuellt (som pass inom EU) och elektroniskt. Det innebär att myndigheterna
kan ha öppet dygnet runt och låta många medborgare få svar direkt via
datorn på enklare frågor i stället för att belasta den dagliga verksamhetens
resurser. Integriteten är tryggad med hjälp av EID-kortet. Vilken potential
detta innebär för våra svenska myndigheter kan nog ingen riktigt ana. När
kan vi till exempel få deklarera vår inkomst online? Det är anmärkningsvärt
att inte regeringen har lyckats få fram den infrastruktur som behövs för EID
ännu. En ny proposition är utlovad i maj 2000.
7 Kompetens
Förändring och utveckling sker i dag i en allt snabbare takt, både i
vardagen och i arbetslivet. Alla människor i samhället måste därför få
möjlighet till en grundläggande utbildning med breda grundkunskaper,
men också skaffa sig handlingsberedskap för att ständigt lära och
fördjupa sina kunskaper.
IT har blivit en del människors vardag och är också en viktig drivkraft för
att förändra och utveckla samhället. IT har gjort sitt intåg på nästan alla
arbetsplatser och finns med överallt i vårt vardagsliv. Det innebär att skolan
måste relatera till denna omvandling och anpassas till dagens och morgon-
dagens krav och förutsättningar.
7.1 Skolan
Att arbeta med IT i skolan är nödvändigt därför att det är en naturlig del
av både arbetslivet och samhället i övrigt, men det bidrar också till att
utveckla undervisningen och ger nya roller för lärare och elever.
Undervisningen kan till exempel bli mer aktiverande för eleverna så att
det blir naturligt att arbeta med ett kunskapssökande arbetssätt.
IT ger även möjlighet att lättare förstå komplexa samband med hjälp av
exempelvis simuleringsprogram. Med hjälp av IT finns det större möjlighet
till individualisering och extra stöd för dem som behöver. Det är inte minst
viktigt när det gäller träningsprogram för baskunskaper som att läsa, skriva
och räkna. Lärarna har en viktig nyckelroll och måste få möjlighet att känna
sig trygga med att arbeta med IT som en naturlig del i skolarbetet. Det kräver
både utbildning, fortbildning och träning. Både lärarutbildning och fort-
bildning måste ge goda möjligheter till detta. Med hjälp av IT vidgas skolans
klassrum, och det finns bättre förutsättningar för att arbeta med det
internationella perspektivet bland annat genom kontakter och erfarenhets-
utbyte med elever i andra länder via Internet.
7.2 Interaktiv utbildning och distansutbildning
IT har också skapat nya möjligheter inom det pedagogiska området. Det
klassrumsberoende lärandet kommer att kompletteras med interaktiv
utbildning över nätet. Tillgången till mycket goda lärare i t.ex.
universitetsutbildningen blir större. En föreläsning vid t.ex. Stanford kan
inte bara avlyssnas i Stockholm, utan studenten i Stockholm kan också
aktivt delta i föreläsningen med frågor och synpunkter. Geografiska
avstånd blir inte ett hinder i utbildningen på samma sätt som tidigare.
Distansöverbryggande utbildning kräver en ny pedagogik. Därför är det
nödvändigt att lärarutbildningen snabbt inriktas på att utveckla och fördjupa
blivande lärares kunskaper i IT-pedagogik. Men det är inte tillräckligt att de
kommande, nyutbildade lärarna blir IT-pedagoger. Hela lärarkåren måste öka
kunskaperna och tillämpningen av IT i undervisningen. En viktig insats är
således vidareutbildning för lärare i IT-pedagogik. Det är först när lärarna i
det dagliga arbetet kan integrera IT i lärandet som den nya teknikens
möjligheter kan till fullo utnyttjas.
7.3 Pedagogisk forskning
För att stärka IT-användningen i skolan är det nödvändigt att satsa
ytterligare på forskning inom detta område. Den forskningen måste vara
tvärvetenskaplig. Pedagogisk kompetens måste kopplas samman med
grundläggande kunskap om den nya tekniken, men också med en djup
kunskap om interaktionen mellan människa och teknik. Ett särskilt
forskningsprogram med denna inriktning bör etableras.
7.4 Fler civilingenjörer
För att Sverige ska kunna behålla och stärka sin position som en ledande
IT-nation krävs också att vi har ett utbildningsväsende som kan försörja
det privata näringslivet med duktiga medarbetare. Framför allt gäller det
civilingenjörer, men även andra högutbildade kommer att behövas när
tekniken tar sig in på alltfler områden i samhället.
Industriförbundets senaste undersökning från 1997 som studerat behov av
och eventuella brister på civilingenjörer visar att utbudet av för industrin
rekryterbara civilingenjörer inom elektro/IT-området endast är hälften så
stort som efterfrågan. Bristen är ca 400 civilingenjörer per år. För att
tillfredsställa hela samhällets behov bör utexamineringen inom detta område
öka med 1 000 civilingenjörer per år. I dag är behovet fortsatt stort vad gäller
civilingenjörer med examen från teknisk fysik, elektroteknik samt civil-
ingenjörer specialiserade i informationsteknik. Det är alltså nödvändigt att
utbildningsplatser finns i tillräcklig omfattning, men det är också nödvändigt
att studerande redan på grundskolan och i gymnasieskolan kan motiveras till
att läsa naturämnen och teknik. En undersökning visar att gymnasieskolans
nya tekniska program verkar locka allt färre, och särskilt kvinnliga, sökande.
Det är viktigt att programmets utformning ses över för att bli attraktivt också
för kvinnor.
Vi anser att lärarna måste ges bättre kunskap både under grundutbildning
och fortbildning i hur tekniken kan användas för att utveckla utbildningen.
Regeringen bör överväga att inrätta ett särskilt forskningsprogram med
inriktning på pedagogisk kompetens och användning av modern IT.
Utbyggnaden av civilingenjörsutbildningen måste fortsätta. Detta bör ges
regeringen till känna.
7.5 IT-kompetens i småföretag
Regeringens satsning för att öka IT-kompetensen i småföretag verkar
lovande. Vi tror att många småföretagare inte har möjlighet att tillägna
sig den nödvändiga kompetenshöjningen på IT-området, och därför bör
informationssatsningar och företagsbesök vara väsentliga för att nå ut
med erbjudandet. Vi vill dock peka på vikten av att ta till vara de resurser
som redan finns i dag hos t.ex. Smelink, IUC med flera, i fråga om
kompetensutveckling för små och medelstora företag.
8 Tillgängligheten
8.1 Behövs det bredband i hela Sverige?
Vi delar den bedömning regeringen gör om att hushåll och företag i alla
delar av Sverige inom de närmaste åren bör få tillgång till IT-
infrastruktur med hög överföringskapacitet. Vi är också överens om att
detta i första hand skall ske i marknadens regi. De slutsatser vi sedan drar
för att nå målet är helt skilda ifrån regeringens. Regeringen vill
öronmärka 8,325 miljarder kronor för att Sverige ska få bredband. Vi
anser i stället att staten bör gripa in där marknaden inte räcker till. Vi
utvecklar nedan vårt resonemang om bredband till alla.
Kristdemokraterna har i sitt principprogram tydligt markerat att det ska gå
att leva i hela landet. I dag minskar befolkningen i fler än 200 av landets
kommuner. Befolkningstillväxten i storstäderna, och särskilt i Stockholm, är
enormt stor och staden har svårt att ta emot alla som vill flytta dit. Vi anser
att människor själva måste få välja var de vill bo och söka sin utkomst.
Staten kan, och ska, inte garantera motorvägar eller en viss kapacitet på
telekommunikationen till alla ställen i landet, men staten har ett regional-
politiskt ansvar när det gäller utbyggnad av infrastruktur. Så även för en
effektiv telekommunikation.
Över 40 % av svenskarna har i dag tillgång till Internet i sin bostad och
mer än 60 % "surfar" regelbundet på Internet. De tidiga Internetanvändarna
har oftast nöjt sig med ett modem till datorn för att nå ut på Internet. Få
tjänster och enkla budskap gjorde att kommunikationen gick med relativt bra
hastighet och med acceptabla svarstider. I dag har utbudet på Internet ökat
drastiskt, både i total omfattning av information och i komplexitet. Däremot
sker kommunikationen i större utsträckning inom Sveriges gränser än
tidigare. Under åren 1995-1999 har en förskjutning skett så att mer än
hälften av "surfandet" ifrån Sverige stannar inom Sverige mot tidigare då
80 % av sökningarna gick till USA. Det tyder på att utbudet på de stora
svenska webbtjänsterna, såsom Passagen, Torget eller Spray, ökat i stor
omfattning. Många svenskar gör sina bankärenden över Internet numera. Fler
och fler handlar varor via datorn. Att beställa böcker eller cd-skivor över
Internet har varit populärt i flera år redan. Dessa företeelser gör att kraven
på
snabbare datakommunikation till hushållen ökar.
Till detta kommer flera användningsområden som vi tycker är värdefulla
att utveckla. Det kan röra sig om distansarbete, studier på distans, myndig-
hetskontakter, enklare dialog med politiker, videokonferenser, möjlighet att
skicka röntgenbilder och experthjälp inom sjukvården, stöd för företagaren i
glesbygd med mera.
Det finns många goda exempel på att IT och Internet kan betyda mycket
för ökad ekonomisk tillväxt, ökad livskvalité, stärkt demokrati, bättre
sjukvård och annat som gör livet lättare att leva. Därför behövs en snabb
datakommunikation, eller "bredband" som inneordet lyder just nu.
8.2 Riktlinjer för bredbandssatsning
Regeringens utredning "Bredband för tillväxt i hela landet - SOU
1999:85" överlämnades i juni 1999. Därefter har många remissinstanser
tyckt till i bredbandsfrågan, och den har flitigt debatterats runt om i
landet. Debatten har gått hög inte bara i IT-branschen utan även i andra
delar av samhället. Debatten har i stort sett inte handlat om huruvida vi
behöver bredband utan snarare om vem som ska betala för denna
utbyggnad.
När det gäller teknikvalet så förespråkar de allra flesta optisk fiberkabel
som transportmedel för datatrafiken. IT-kommissionen med flera säger att
det är den just nu kända tekniken som bäst uppfyller kraven på snabbhet,
flexibilitet, hållbarhet och låga kostnader. En fiberkabel påstås hålla i minst
30 år. Andra sätt att kommunicera är med kopparkabel (befintliga telefon-
linjer), koaxialkabel (TV-kabel), radiolänk, satellit eller via elnätet,
beroende
på vilken kapacitet som efterfrågas.
Vår uppfattning är att staten har flera viktiga roller att spela för att
infrastrukturen ska komma på plats. Vi anser att staten först och främst bör
stimulera en satsning på en kraftfull telekommunikation i Sverige. Det kan
handla om att ge en avsiktsförklaring, något som borde gjorts för flera år
sedan, samt att förbereda spelregler för konkurrens-neutralitet på marknaden.
Just nu är fiberkabel det bästa mediet med tanke på kapacitet, säkerhet och
möjligheten att upprätthålla och möjliggöra konkurrensneutralitet. Det är
dock viktigt att staten inte låser fast sig i någon speciell teknik, utan är
öppen
och förberedd för andra och kommande tekniker. Flera tekniker är säkert
nödvändiga för att komplettera varandra. Man kan jämföra med vägnätet: I
storstäderna behövs ett myller av motorvägar, avfarter och kringleder. På
landsbygden behövs inte motorvägar men dock vägar av bra kvalitet. På
många håll i landet klarar vi oss med grusvägar förutsatt att dom underhålls.
Likaså kan fiberkabel kanske utgöra de stora lederna men på många håll
kan man komplettera med befintlig kopparkabel eller radiolänk. Det är alltså
ingen strikt nödvändighet att fiberkabel måste finnas till varje hushåll i
landet. Det är funktionen bredband och inte tekniken i sig själv som är viktig.
Risken med ett statligt teknikval är att det inte blir långsiktigt hållbart. I
detta
fall kan man inte jämföra med vägnätet eller järnvägen eftersom data-
tekniken utvecklas så oerhört snabbt. Nya uppfinningar görs ständigt, och vi
har svårt att föreställa oss vad som väntar bakom hörnet.
En del påstår att "precis som staten byggde järnvägsnätet" så bör staten
bygga ett fibernät i Sverige. Man kan fundera över historiebeskrivningen ett
tag. År 1900 hade Sverige flest kilometer järnväg per invånare jämfört med
alla europeiska länder. Samtidigt var 2/3 av banorna privatägda. Det mot-
säger alltså föreställningen att staten måste lägga grunden för all infrastruk-
tur. I Anders Johnsons skrift "Nätväktarstaten" beskrivs hur privattelefonin
växte fram i slutet av 1800-talet. Stockholm hade i mitten av 1880-talet
5 000 abonnenter, vilket var fler än någon annan stad i världen. Tio år senare
fanns över 400 lokala nät spridda över landet. När Kungliga Telegrafverket
började se telefonin som ett hot mot telegrafin så försökte man aktivt hindra
privata telefonbolag att bygga regionala teleledningar. Så småningom köper
man med statliga medel upp huvudparten av de privata bolagen och ett
statligt telemonopol är ett faktum. Svårigheten att ringa emellan de lokala
telefonnäten utgjorde ett skäl för ett förstatligande. Om staten är tidigt ute
med spelregler och lagstiftning som både ger konsumenten ett fritt val och
operatörerna en konkurrensneutralitet, borde man kunna undvika likartade
problem.
Spelregler bör vara tydliga och långsiktiga. Staten borde redan ha givit
sådana ramar för intresserade aktörer så att det inte hämmar investerings-
viljan men ändå främjar konkurrens. Vi vill se en nätmarknad som påminner
om elmarknaden, där man skiljer på nätdelen och tjänstedelen. Det ska vara
möjligt för nya tjänsteföretag att köpa in sig på andras nät för att sälja
tjänster till slutanvändaren. Priserna här måste vara så att monopol och
oligopol undviks. Post- och telestyrelsen bör få till uppgift att föreslå och
övervaka dessa regler.
Slutligen anser vi att staten har ett alldeles särskilt ansvar för glesbygden.
Marknaden kommer med all säkerhet att se till att först storstäderna, sedan
alla större tätorter får tillgång till bredband - i konkurrens och med ett
flertal
tjänsteoperatörer att välja på. Men precis som med mobiltelefonins GSM-nät
så kommer det att ta lång tid innan hela Sverige är täckt. Det är knappast ens
troligt att samtliga kvadratkilometer av landet någonsin kommer att täckas
om marknadsmässiga villkor enbart ska gälla. Här har staten en tydlig
uppgift. Det finns flera idéer om hur detta kan gå till:
- genom ROT-avdrag för boende i glesbygdskommuner
- rena investeringsbidrag till intresserade aktörer
- investeringsstöd via länsstyrelsernas regionala infrastrukturmedel
- till viss del via EU-medel.
8.3 Skattelättnad för bredbandsanslutning
Regeringens förslag om skattelättnad för bredbandsanslutning kan vara
ett sätt att nå målet om bredband till alla. Men förslaget är otydligt och
remissinstanserna har olika åsikter om hur en stimulans bäst kan ges till
hushåll i glesbygd. Det är beklagligt att regeringen inte kunnat samla sig
till ett konkret förslag.
8.4 Tillgång till accessnät
Det statliga och dominerande teleföretaget Telia AB har ensamt tillgång
till de kablar som går ifrån telestationerna ända fram till fastigheterna -
accessnätet. För att möjliggöra konkurrens på bredbandsmarknaden krävs
tillgång till detta nät. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte kommit
längre med frågan om att öppna Telias accessnät för marknaden. EU-
kommissionen har ansett att brådskande åtgärder krävs för att öka
konkurrensen inom de lokala näten. Regeringen har ställt sig positiv till
förslaget. EU-kommissionens IT-program eEurope anger också som mål
att medlemsländerna ska öppna accessnäten hos de monopoloperatörer
som finns senast december 2000. Trots detta mynnar regeringens
resonemang kring accessnätet ut i intet. Regeringen menar att det kan
finnas en konflikt med yttrandefrihetsgrundlagen som säger att varje
svensk medborgare har rätt att sända radio genom tråd och en risk för att
denna rätt kan begränsas föreligger om accessnätet öppnas. Regeringen
bör inte lämna frågan med detta utan snarast se till att accessnätet blir
tillgängligt. Risken för lokal monopolisering är stor, precis som
regeringen påpekar i propositionen. Det måste klarläggas för alla
operatörer vilka regler som gäller för eventuella nya accessnät som dras
fram till hushållsfastigheter. Detta bör ges regeringen till känna.
8.5 Funktionshindrade
Informationstekniken kan vara till stor hjälp för funktionshindrade
människor i vardagen. Mobiltelefonens SMS-meddelanden kan göra att
hörselskadade kan kommunicera med sin familj eller sitt arbete. Ett
talprogram kan ge blinda människor möjlighet att sköta ett arbete eller
studera. Ett av världens större programvaruföretag, det tyska SAP, har
tillsammans med den blinde musikern Stevie Wonder startat en IT-
kampanj för att öka möjligheterna för blinda i arbetslivet. Exempel på
möjligheterna kan göras många, men hindren är också stora. Det
viktigaste hindret att komma förbi är attityden som tyvärr är så vanlig:
"Tänkte inte på det." Det innebär att tänkandet måste starta redan vid
konstruktionen av ny teknik, ("Design-for-all") så att datorer, telefoner,
programvara utvecklas för alla redan från början.
Kristdemokraterna anser alltså som grundprincip att alla IT-system ska
utformas så att alla medborgare oavsett funktionshinder ska kunna ta del
av dem. Särskilt bör uppmärksammas de synskadades möjligheter att ta
del av IT-infrastrukturen. Här är det viktigt att de befintliga
datorhjälpmedlen för synskadade fungerar tillsammans med de
operativsystem, gränssnitt och applikationsprogram som finns i dag och
som kommer att utvecklas.
Regeringen föreslår i sin IT-proposition att en "Försöksverksamhet för
personer med funktionshinder bör inledas när det gäller möjligheterna till
förbättrade levnadsvillkor med hjälp av produkter och tjänster som kräver
hög överföringskapacitet inom telekommunikationsområdet". Regeringen
påtalar också vikten av att IT-systemen ska vara tillgängliga för alla och
därför utformas så flexibla att särskilda lösningar för funktionshindrade så
långt möjligt ska undvikas. Utvärderingen av det femte målet från IT-beslutet
1996 visar att inga slutsatser kan dras om hur målet har uppfyllts. Den
hastigheten är alldeles för långsam enligt vår mening.
Kristdemokraterna ställer sig därför bakom försöksverksamheten.
8.6 eEurope
EU-kommissionens program för ett digitaliserat Europa (eEurope)
omnämns i propositionen utan någon mer ingående redovisning. I detta
program finns omfattande åtaganden som varje medlemsland tagit på sig
på IT-området. Det kan gälla åtgärder för billigare Internet, underlättande
e-handel, smarta kort, IT för funktionshindrade, intelligenta transporter
m.m. Alla dessa konkreta mål borde redovisats av regeringen liksom
förslag om hur Sverige ska ta sig an programmet. Det kan uppfattas som
något märkligt att riksdagen nu ska besluta om en omfattande IT-
proposition utan att EU-kommissionens program finns tydligt redovisat,
med vilka konsekvenser det innebär. Detta bör ges regeringen till känna.
8.7 Skydd för barnen
Risken för att barn exponeras för olagligt material växer i takt med
tillgången till Internet. Rädda Barnen som arbetar med att avslöja
barnpornografi på nätet får i genomsnitt in tio nya tips om dagen. IT-
polisen saknar resurser att hänga med i utvecklingen. Filterprogram, s.k.
"family filters", måste bli lättillgängliga för både föräldrar och skola.
Detta bör ges regeringen till känna.
9 Telia AB
Beträffande Telia AB föreslår regeringen i en separat propositionen att
riksdagen bemyndigar regeringen att minska statens ägande i företaget
till lägst 51 % av samtliga aktier. Regeringen avser att genomföra en
börsintroduktion av bolaget.
Kristdemokraterna har länge arbetat för en ägarspridning när det gäller
vissa statligt ägda företag, däribland Telia. Det statliga ägandet är till
nackdel
för ekonomins funktionssätt, för företagen och deras anställda, och innebär
en orimlig inlåsning av den förmögenhet som nationen disponerar över.
Ett skäl till försäljning av aktier är att ägandet bör spridas. Vi tror att det
långsiktigt är till stor nytta för företagande och näringsliv om många
människor sparar i aktier och på det sättet bidrar till kapitalbildningen. Ett
annat skäl för privatisering av Telia är att det förbättrar framtidsmöjlig-
heterna för företaget. Telia har ett stort kapitalbehov för kommande
investeringar. Det kan inte förväntas att staten över statsbudgeten ska skjuta
till de medel som fordras för expansion. I stället kan och bör detta leda till
en
ägarspridning som ger företaget det behövliga kapitalet.
Ett ytterligare skäl för en försäljning av statens aktier i de statliga
företagen är att renodla statens roll. Statens roll i samhällsekonomin ska vara
att sätta ramar och övervaka spelreglerna på marknaden, ansvara för sam-
hällsplaneringen och infrastrukturen samt att skapa förutsättningar för
långsiktig tillväxt. När staten agerar såväl domare som spelare på marknaden
är risken stor att konkurrensen snedvrids och att investeringar inte görs på ett
optimalt sätt i de företag som har de bästa förutsättningarna.
Att minska statens räntebörda genom ett minskat lånebehov är självfallet
också ett mycket starkt skäl för att sälja statliga företag. Det är viktigt att
påpeka att vid en ägarspridning ska det självfallet inte handla om någon
realisation av de i dag gemensamma tillgångarna. Vid försäljning ska
marknadsmässiga priser råda och försäljningen ska ske i den takt som är
möjlig med tanke på andra introduktioner på aktiemarknaden. Mot
bakgrund av resonemanget ovan vill vi kristdemokrater markera att
regeringens ambition om att börsintroducera Telia är bra. Utförsäljningen
går i rätt riktning vad gäller att minska det statliga ägandet men några
aspekter i propositionen bör belysas och kommenteras.
Regeringens ambition att göra Telia till en folkaktie är bra, men vi
kristdemokrater menar att börsintroduktionen borde ha skett tidigare.
Börsintroduktionen skulle ha skett i stället för det misslyckade försöket med
sammanslagningen Telia-Telenor.
Vid den nu planerade utförsäljningen av Teliaaktien är det angeläget att
allmänheten och de anställda ses som en viktig målgrupp. Eftersom
ambitionen är att göra Teliaaktien till en folkaktie bör också aktieposterna
anpassas till vad gemene man har råd med och uppgå till max 5 000 kronor.
Vi anser att regeringens förslag om att staten ska behålla minst 51 % av
aktierna i Telia samt att införa en statlig styrelsepost rimmar dåligt med
intentionerna med börsintroduktionen. Intäkterna för aktierna blir lägre än
om staten hade deklarerat att man avser att lämna majoritetsägandet. Det är
till nackdel för företaget och de anställda att regeringen inte ger tydliga
besked i ägarfrågan. Regeringen borde ha klargjort att staten har för avsikt att
lämna majoritetsägandet.
10 Hemställan
10 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om entrepenörskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för
beskattning av optionsprogram,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för
beskattning för capital venture-företag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av bokföringsregler,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning av samarbete mellan ABM-
institutionerna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om IT och demokrati,
7. att riksdagen beslutar att inrätta ett framtidsråd,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jämställdheten inom IT-sektorn,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om information till allmänheten och företag om IT:s
möjligheter i utvecklingen för ett hållbart samhälle,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om elektronisk handel,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om elektroniska signaturer och EID-kortet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning och forskning,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om IT-kompetens i småföretag,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktlinjer för bredbandsutbyggnad,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om accessnätet,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om funktionshindrade och IT,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om EG-kommissionens program,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skydd för barnen.