Blekinge kallas för Sveriges trädgård. En trädgård blommar och ger glädje åt omgivningen. Själva växandet går av sig självt, men någon måste naturligtvis plantera, vårda och vattna en trädgård. När det nu börjar gå lite bättre för tillväxten i Blekinge verkar det som om regeringen vill dra undan vattenkannan.
Tidigare har Blekinge haft prägeln av ett krislän som varit helt beroende av statliga åtgärder. Stora industrier och militär verksamhet har dominerat länet och i rationaliseringens tidevarv krymper nu dessa arbetstillfällen drastiskt. Genom gemensamma ansträngningar från blekingarna själva, länets före- trädare och staten har nu trenden vänt. Högskolan i Karlskrona/Ronneby tillsammans med IT- och telekom-företagen betyder att flera tusen nya jobb skapas som i viss mån kompenserar industrins och militärens tillbakagång. Trots detta är den öppna arbetslösheten fortfarande högre än i riket i genom- snitt och många äldre arbetslösa har svårt att komma in på arbetsmarknaden igen.
Blekinges geografiska läge har före järnridåns fall varit en nackdel för länet. För kommunikationerna har sydöstra hörnet varit en ändstation, en återvändsgränd. Nu är det annorlunda: Nya färjeförbindelser till Polen och Lettland har startats.
Flyget har ökat kraftigt och det finns dagliga tågförbindelser till Malmö, Köpenhamn, Göteborg och Stockholm.
Detta har växt trots att regering och trafikverk inte visat något större intresse för att planera infrastrukturen mot sydöstra hörnet av landet. Den mesta kraften går åt till stråket genom Skåne och Öresundsförbindelsen. Risken för trafikträngsel är där överhängande.
Vägarna behöver förbättras när transporterna ökar. E 22 behöver bli fyrfilig med mittbarriär ända ifrån Malmö till Norrköping. Blekinge kustbana behöver elektrifieras för att man ska kunna köra gemensamma regionaltåg i hela Sydsverige. Miljöutsläppen minskar då och Kustpilen kan gå hela vägen över Öresundsbron.
Många företag i södra Sverige handlar nu med Polen, Litauen och Lettland. De är beroende av goda kommunikationer.
Bilturismen ökar i Blekinge och den stora genomfartsleden E 22 är olycks- drabbad och farlig att åka på. Vägverket redovisar att E 22:s trafiksäkerhets- tillstånd mellan Kalmar och Sölvesborg är bland de sämsta i landet vad gäller stamvägar med hög trafikintensitet. Länets företrädare har uttalat starkt intresse för att använda alternativ finansiering såsom PPP (Public Private Partnership) till att investera av de regionala anslagen till E 22.
Blekinges hamnar är upprustade och möjligheter till tågfärjeförbindelser finns. Men det statliga intresset saknas.
Upprustningen av Kust-till-kust-banan mellan Karlskrona och Emmaboda skjuts hela tiden framåt hos Banverket. Vägverkets ambitioner att göra E 22 till fyrfilig väg sänks i takt med hastighetsgränserna.
Besked om elektrifiering av Kustbanan mellan Karlskrona och Kristianstad dröjer trots alla uttalanden som gjorts i debatter under åren.
Tvärleden, en väg mellan Olofström och Markaryd, behöver rustas upp särskilt med tanke på Volvos (läs Olofströms) överlevnad. Och så vidare.
Regeringens företrädare brukar i regionala debatter hänvisa till tillväxt- avtalen. Nu har regeringen bestämt att infrastruktursatsningar ska lämnas utanför i första skedet. Dessutom är det så att en elektrifiering av järnvägen t.ex. drar så stora resurser (400-500 mkr) att inte länet självt kan bära en sådan satsning och samtidigt klara underhåll av befintlig infrastruktur.
Enorma infrastruktursatsningar görs i olika delar av landet (Öresund, Botnia, Stockholm) med hänvisning till tillväxt och framkomlighet. Men det lilla länet i sydöst är bortglömt. Växande förbindelser över Östersjön är av nationellt intresse och inte endast en fråga för varje län för sig längs kusten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör anta ett Östersjöperspektiv för infrastrukturplanering samt att trafikverken bör planera infrastrukturen även i sydöstlig riktning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att väg E 22 genom Blekinge snarast bör byggas ut till fyrfilig väg med mittbarriär såsom ett PPP-projekt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Blekinge kustbana snarast bör elektrifieras.
Stockholm den 5 oktober 1999
Johnny Gylling (kd)