Inledning
Trafikskador är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. 1998 dödades 540 människor i vägtrafiken och cirka 13 000 blev inlagda på sjukhus till följd av trafikolyckor. 1997 beslöts att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom väg- transportsystemet samt att vägtransportsystemets utformning och funktion anpassas till de krav som följer av detta (nollvisionen).
Vi kristdemokrater ställde oss bakom nollvisionen. Varje trafikolycka med allvarliga konsekvenser är en stor tragedi för den enskilde, de anhöriga och för samhället. På inget annat område där det råder ett samspel mellan teknik, människa och miljö accepteras det att det dör människor. Nollvisionen är därför etiskt försvarbar.
Hushållning med naturresurser
Högt ställda krav på en god miljö är ett av de centrala politiska målen. En förutseende infrastrukturplanering som är skonsam mot miljön är härvid av stor betydelse för att kunna nå målet "miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader".
Satsningar på utbyggnad av vägar får positiva effekter för trafikanterna i form av bl.a. förbättrad trafiksäkerhet och ökad framkomlighet. Företagen ges bättre utvecklingsmöjligheter genom snabbare och säkrare transporter. Av etiska och ekonomiska skäl måste vi ta till vara alla möjligheter till förbättringar genom utbyggnad av infrastrukturer. När vägutbyggnader planeras är det dock viktigt att ta stor hänsyn till kraven på god miljö och långsiktig hushållning med naturresurser. Avvägningar mellan olika trafik- slag liksom regional balans och samhällsekonomiska hänsyn är betydelse- fulla ur helhetssynpunkt och måste ingå som en naturlig del i planerings- arbetet.
Godstransporterna på järnväg i Sverige har legat relativt stabilt under 1990-talet, men på en snabbt växande transportmarknad har järnvägstrans- porterna förlorat marknadsandelar. För att utnyttja järnvägens miljöfördelar bättre och bidra till en minskning av utsläppen från vägtrafiken är det därför önskvärt att en överflyttning av långväga godstransporter från väg till järn- väg kan äga rum genom fortsatt upprustning av det svenska järnvägsnätet. Företagen inom SJ Cargo Group har kunskap och därigenom möjligheter att skapa goda förutsättningar för industrins behov av godstransporter.
Västra Götalandsregionen
Regionen, som bildades 1 januari 1999 och består av 49 kommuner med totalt 1 500 000 invånare, är strategiskt belägen mellan tillväxtområdena Oslo och Köpenhamn. Stråket Oslo-Göteborg-Köpenhamn är vitalt för den ekonomiska tillväxten i hela Norden. 650 000 personer arbetar i regionens näringsliv, som har sin tyngdpunkt inom industri och varuproduktion samt handel och kommunikation. Cirka 50 procent av landets containertrafik passerar Nordens största hamn Göteborg. Öresundsförbindelsen mellan Sverige och Danmark och Uddevallabron, som båda öppnas för trafik år 2000, kommer troligen att skapa ökad trafik utmed Västkusten.
För Bohusläns del är väg E 6 mellan Göteborg och Svinesund, riksväg 44 mellan Uddevalla och Vänersborg, Bohusbanan mellan Göteborg och Strömstad liksom Älvsborgsbanan mellan Uddevalla och Herrljunga mycket viktiga transportleder.
Kustsjöfart
Fram till mitten av 1950-talet fanns ett stort antal små fraktfartyg som fraktade avsevärda mängder gods längs våra kuster. Allt eftersom lastbilstrafiken har tagit över har den svenska kustsjöfarten stagnerat. Sjöfarten har nu svårt att konkurrera med landsvägs- och järnvägstransporter.
Sverige är väl lämpat för en utvecklad kustsjöfart med sin 2 746 km långa kust och stora godsmängder såväl inrikes som utrikes. Miljömässigt skulle försurning, skogsdöd och vägslitage kraftigt minska om man kunde föra över de landtransporter som är lämpliga till sjötransporter.
Systemtransporter av landsvägstrailers via en västkustpendel med roro- fartyg Oslo-Göteborg-Helsingborg skulle vara ett sätt att kombinera land- och sjötransporter. Åtskilliga trailers skulle på så sätt kunna reduceras från väg E 6 utmed Västkusten.
Spårbunden trafik
Under åren 1996 och 1997 gjordes ett försök med lastbilståg mellan Strömstad och Trelleborg. Denna "rullande landsväg" bestod av ett tåg med tjugo vagnar avsedda för lastbilar/trailers. Enligt Svensk Vägtidning (3/98) visade försöket att det var tekniskt möjligt att driva trafik på detta sätt mellan Strömstad och Trelleborg. Det betyder att den 50 mil långa och hårt trafikerade sträckan genom Bohuslän, Halland och Skåne kan avlastas från tung trafik. Inte minst för miljöns skull bör denna satsning på lastbilståg fortsätta.
Bohusbanan
Järnvägens möjligheter att idag avlasta väg E 6 är små. Med tanke på den omfattande trafik som rullar bör det finnas underlag för ytterligare upprustning av den befintliga Bohusbanan och förlänga den till Norge från Skee i norra Bohuslän till Halden för att där koppla ihop den med det norska järnvägsnätet. På så sätt skulle vi få ett tekniskt dubbelspår till Norge genom att både Bohusbanan i Bohuslän och Nordlänken i Dalsland kommer att utgöra parallella järnvägssträckningar.
Älvsborgsbanan
På delen Uddevalla-Herrljunga planeras för fjärrblockering och spårbyte och upprustning av kontaktledningssystemet. Regionaltrafiken och matartrafiken till Västra Stambanan är betydelsefull för utvecklingsmöjligheterna i Fyrstadsområdet. Efter nödvändig upprustning kommer restiden mellan Fyrstadsområdet och Stockholm att förkortas och godskapaciteten öka, vilket gör tåget mer attraktivt i framtiden. Banverket bör därför ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för X 2000-trafik mellan Uddevalla och Stockholm.
Landsvägstrafik
För en gynnsam utveckling av Bohusläns näringsliv och för att bl.a. öka tillgängligheten för skärgårdsbefolkning, turister och deltidsboende måste tvärvägnätets standard förbättras. Modernt industritänkande med låga lagernivåer och just-in-time-leveranser ökar kraven på välfungerande transporter.
Som exempel kan nämnas Sotenäslänken, tillfartsvägen till E 6 från Sotenäs kommun. Sotenäslänken, som är grundbulten för näringslivet på Sotenäs, har till stora delar 60-talsstandard, är bitvis smalare än sex meter och har fem stycken 90-graderskurvor. De tunga transporterna har fördubblats mellan 1994 och 1998. Sotenäs kommun har idag den sämsta tillfartsvägen till E 6 av alla Bohusläns kommuner. En upprustning av tvärvägnätet förbättrar förutsättningarna för en levande skärgård!
Riksväg 44 mellan Uddevalla och Vänersborg, som ska delfinansieras i den nationella vägtransportplanen, är en viktig länk mellan E 6 och riksväg 45 som knyter ihop Fyrstadsområdet. En utbyggnad till fyrfältsväg för ökad framkomlighet är nödvändig bl.a. eftersom många av regionens akuta sjuk- transporter går denna väg från Bohuslän till NÄL-sjukhuset vid Vänersborg.
Väg E 6 genom Bohuslän
E 6 i Bohuslän från Göteborg till Svinesund vid norska gränsen har länge varit undermålig och orsakat många olyckor, långa restider och - speciellt sommartid - dålig framkomlighet. Delen Stora Höga- Ljungskile invigdes som motorväg i september 1991 och sträckningen från Ljungskile till Lerbo i Forshälla är sedan några år i bruk. I maj år 2000 invigs sträckan Lerbo-Torp med Sveriges längsta motorvägsbro över Sunningesund.
I budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1) avser regeringen "att noggrant gå igenom och överväga möjligheter till alternativ finansiering av infrastruk- turprojekt" och som tänkbart projekt nämns utbyggnaden av väg E 6 i norra Bohuslän.
Viktig transportkorridor
Ökad handel och arbetspendling och fler industrisamarbeten har lett till en allt mer intensiv trafik på väg E 6. De två senaste åren har trafiken över gränsen ökat med 25 procent.
E 6 är Norges viktigaste transportkorridor genom Sverige och här går närmare hälften av det landtransporterade godset till och från Norge. I genomsnitt passeras Svinesundsbron av drygt 1 400 lastbilar per dygn, vilket innebär en lastbil varje minut, dygnet runt, året om. Det totala antalet lastbilar beräknas uppgå till närmare 460 000 fordon och 57 procent av dessa är dragbilar med trailer. Den tunga trafiken har mellan åren 1994 och 1999 nästan fördubblats. Vid en färd längs vägen kan noteras att allt fler långa och tunga fordon kommer i grupper, vilket kan öka riskerna för omkörnings- olyckor.
Olycksdrabbad väg
En fortsatt utbyggnad av sträckan från Torp vid Uddevalla mot Svinesund med motorvägsstandard måste prioriteras för att främja trafiksäkerhet och förutsättningarna för näringslivet i norra Bohuslän. Vägen har även mycket stor betydelse för tillgängligheten till regionens sjukhus. Att vägen har otillräcklig standard och kapacitet visar sig i olycksstatistiken. Mellan 1994 och september 1999 har 415 olyckor inträffat på sträckan Gläborg-Svinesund och på sträckan Lerbo-Gläborg har under samma tid 476 olyckor inträffat. I dessa siffror är viltolyckor ej inräknade. Från 1994 och fram till juli 1999 har 26 personer dödats och 100 svårt skadats mellan Uddevalla och Svinesund.
Förtydliga utbyggnadsmålet
I propositionen Infrastrukturinriktning för framtida transporter (prop. 1996/97:53), som riksdagen beslöt om 1997, prioriterades E 6. Trafik- utskottet ansåg att "det är viktigt att vägförbindelsen mellan Oslo och Göteborg har hög standard". Enligt den nationella vägtransportplanen anges att väg E 6 skall byggas ut inom nuvarande planperiod 1998-2007. Utifrån nollvisionsmålet är det olyckligt om utbyggnaden av E 6 försenas genom förändringar av väganslagen eller långa utredningar om alternativ finansiering. För att inte fördröja denna angelägna utbyggnad bör regeringen ges i uppdrag att förtydliga målet att utbyggnaden av väg E 6 delen Uddevalla-Svinesund ska vara klar år 2007.
Avslutning
Med en helhetssyn och genom att satsa på miljövänliga sjö- och järnvägstransporter som kompletteras med ett förbättrat vägnät kan vi få en god lösning av kommunikationerna på västkusten, en lösning som erbjuder medborgarna och näringslivet den tillfredsställande, säkra och miljövänliga trafikförsörjning som är målet med samhällets trafikpolitik.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en helhetssyn på trafikplaneringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en överflyttning av långväga godstransporter från väg till järnväg,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kustsjöfart,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lastbilståg,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en förlängning av Bohusbanan till Norge,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tekniskt dubbelspår till Norge,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undersöka förutsättningarna för X 2000-trafik mellan Uddevalla och Stockholm,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tvärvägnätets betydelse,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnaden av riksväg 44 mellan Uddevalla och Vänersborg,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förtydliga målet att utbyggnaden av väg E 6 mellan Uddevalla och Svinesund skall vara klar år 2007.
Stockholm den 4 oktober 1999
Åke Carnerö (kd)
Rosita Runegrund (kd)