Riksdagen antog 1998 nya mål för transportpolitiken. En förutsättning
för att målen skall nås är givetvis att de insatser som olika aktörer gör
också leder i rätt riktning. Avgörande för om så skall ske är hur staten
fördelar sina resurser till investeringar i infrastruktur. Vi menar att en
ökad tilldelning av investeringsresurser till Stockholmsregionen och
Mälardalen är helt nödvändiga om de transportpolitiska målen skall
kunna nås.
2 Stockholm och Mälardalen - Sveriges
tillväxtmotorer
Mälardalens befolknings- och näringsstruktur skapar unika möjligheter
till ekonomisk tillväxt för både regionen och för landet som helhet. Men
de positiva effekterna tas inte till vara fullt ut förrän regionens befolkning
och näringsliv får tillgång till ett effektivt transportsystem som
sammanlänkar viktiga målpunkter på ett bättre sätt än i dag.
Nya ekonomiskt lönsamma verksamheter utvecklas i regionen och kan
med hjälp av bl. a. goda kommunikationer spridas till övriga delar av landet.
En indikation på att så är fallet är att nästan alla de näringsgrenar som 1980
hade en hög regional specialisering i Mälardalen växte i övriga landet under
de följande tio åren. Ökad tillväxt i Stockholmsregionen och Mälardalen sker
således inte på bekostnad av tillväxten i övriga Sverige, utan bidrar till
utveckling i hela landet. Det är därför en nationell angelägenhet att bästa
möjliga förutsättningar för tillväxt skapas i huvudstadsregionen och i övriga
Mälardalen.
Mälardalslänen har knappt 3 miljoner invånare, en tredjedel av landets
totala befolkning och av det totala antalet förvärvsarbetande i landet. Av
landets sju största städer är fyra (Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro)
belägna i regionen. Befolkningsökningen i Mälardalen mellan 1990 och 1997
var dubbelt så hög som för hela riket. Eftersom huvuddelen av befolknings-
ökningen avser nettoinflyttning är detta ett bevis på regionens möjligheter att
bl.a. erbjuda sysselsättningstillfällen.
Den stora befolkningstätheten i Mälardalen leder också till att en stor andel
av landets resande utförs här. Antalet gång-, cykel- och bilresor i regionen
uppgår till ca 1/3 av landets totala antal. För kollektivtrafikresandet i landet
svarar Mälardalen för drygt 50 procent av resorna.
Dessa fakta visar också på att det är i Mälardalen som det finns en stor
potential för att ta steg mot de transportpolitiska målen. Olyckor, trängsel,
miljöpåverkan och andra faktorer som negativt påverkar utvecklingen i dag
kan med en annorlunda resursfördelning ge radikala förbättringar i just
Mälardalen, och därmed kraftfullt påverka den nationella utvecklingen.
3 I Mälardalen finns de lönsamma projekten ...
Inför investeringsplanerna för vägar 1998-2007 analyserades möjliga ny-
investeringar bland annat utifrån samhällsekonomisk lönsamhet. Vid
beräkningarna påvisades att 37 % av de åtgärder på stamvägnätet som
uppfyller regeringens krav på samhällsekonomisk lönsamhet finns i
regionen. I den nationella väghållningsplanen för 1998-2007 fördelades
dock endast 28 % av rikets nyinvesteringar till Mälardalen.
I de länstransportplaner som upprättats för perioden 1998-2007 finns i
Mälardalen avsatt ca 1,3 mdkr kronor för nyinvesteringar i länsvägar och
riksvägar. Detta kan jämföras med objekt för 4,3 mdkr kronor som uppfyller
regeringens krav på samhällsekonomisk lönsamhet.
För investeringar i stomjärnvägar beräknades ett investeringsbehov på ca
19 mdkr kronor inom Banverket östra regionen. Fördelningen till regionen i
stomnätsplanen 1998-2007 blev dock endast ca 11 mdkr kronor.
4 ... och de nationellt strategiska
Vid sidan om de samhällsekonomiskt lönsamma projekten finns också i
Mälardalen ett antal strategiska projekt som bidrar till att målen för trans-
portpolitiken kan uppnås. Det gäller projekt som på grund av bl. a.
kulturmiljö- och miljöhänsyn kräver extra resurser och därmed inte
uppnår tillräcklig samhällsekonomisk lönsamhet.
Hur betydelsefullt Mälardalen är som nav för den nationella persontrafiken
på järnväg kan illustreras av de viktiga järnvägslinjer för persontrafik som
passerar regionen. Fem av Sveriges mest högtrafikerade linjer (mätt i
personkilometer) för interregional persontrafik berör Mälardalen. Särskilt
viktiga är förstås passagerna över Stockholms central, vilket understryker
vikten av att problemen med den s.k. getingmidjan får en lösning.
På samma sätt kan frågan om vissa kringfartsleder runt i första hand
Stockholm behöva diskuteras från strategiska utgångspunkter. Dessa beslut
bör utgå från storstadsområdets möjligheter att inom transportpolitiska ramar
för lång framtid kunna åstadkomma bostadsområden för regionens tillväxt.
Befolkningstillväxten uppgår f.n. till ca 20 000 personer årligen. Kringfarts-
leder både för den interregionala och den regionala vägtrafiken kommer att
vara nödvändiga om vägtransporternas volym inte skall överstiga rimliga
ramar. Västerleden och Österleden är båda exempel på sådana angelägna
väginvesteringar.
5 En rättvis andel av resurserna
Tilldelningen av medel för investeringar i infrastruktur, särskilt vägar,
har under 1990-talet inte motsvarat den roll som Mälardalen i allmänhet
och Stockholmsregionen i synnerhet har i fråga om befolkning,
näringsliv och transporter. Under perioden 1990 till 1997 gick således
endast en femtedel av landets totala medel för vägbyggande till regionen.
Resurstilldelningen i Sverige för åren 1998-2007 ser nu ut att minska för
såväl väg- som järnvägsinvesteringar. På intet sätt motsvarar Mälardalens
andel av rikets planerade investeringar den andel av befolkning och resor
som finns i området.
Just nu pågår arbetet med planeringen av infrastrukturinvesteringar åren
2002-2011. Arbete med strategiska analyser pågår och under år 2000 ska
riksdagen fatta beslut om den nya infrastrukturinriktningen. Av det sagda
framgår att Stockholmsregionen och Mälardalen skyndsamt måste tillföras
betydligt mer resurser för investeringar i trafikens infrastruktur än vad som
har varit fallet under 1990-talet.
6 Hemställan
6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Stockholmsregionen och Mälardalen skall
tilldelas medel för investeringar i trafikens infrastruktur som mot-
svarar regionernas andel av trafikarbetet för respektive trafikslag.