Sörmländskt näringsliv är inne i en stark strukturell förändring vilken
under senare tid drabbat länet med stor arbetslöshet som följd.
Självklara för att inte säga avgörande förutsättningar för framtida
näringar, och för bibehållande och utvecklande av befintliga, i en ny och
hårdare konkurrenssituation är kunskap och kommunikationer.
Det finns i dag en mycket bred uppslutning till ett gemensamt offensivt
arbete för att förbättra villkoren för ett framtida näringsliv i Sörmland.
De nya satsningar som planeras är en fortsatt utveckling av Mälardalens
högskola och etableringen av en ny statlig energimyndighet i Eskilstuna
vilket ger Sörmland unika förutsättningar att ta tillvara kunskap och teknik.
Skapandet av en stark mellansvensk tillväxtzon som bildar en port mot
öster ger förutsättningar för ett väl utvecklat framtida Östersjösamarbete. Att
dessa åtgärder kan förverkligas är ur såväl regionalt som nationellt och
internationellt perspektiv ett högintressant projekt.
För att klara den snabba omställningsprocess som Sörmland nu genomgår
måste också en utveckling med hållbara och miljöanpassade transporter
genomföras. Inriktningen bör därför vara att minska biltrafikens miljöstör-
ningar och en prioritering på järnvägar såväl nya bansträckningar som sats-
ningar på ökad regionaltrafik.
Infrastrukturåtgärder/järnvägar - vägar - flyg
Stora infrastrukturbyggnader pågår i Mälardalsområdet. Svealandsbanan
och Mälarbanan som invigdes under 1997 utgör båda viktiga länkar i
transportsystemet. En framtida satsning på en ny bansträckning mellan
Eskilstuna och Västerås innebär väsentliga fördelar i form av kortare
restid och samhällekonomisk lönsamhet i en situation där
arbetsmarknaden och utbildningsområdet vidgas.
För att ytterligare länka samman länet och utveckla transporter gentemot
Stockholm, där en stor del av arbetsmarknaden finns, bör följande investe-
ringar prioriteras.
Nyköpingslänken som är en del av förbindelsen från södra Sverige gent-
emot Stockholm är en viktig och ändamålsenlig investering både från
regionala och nationella synpunkter.
Nyköpingslänken ingår som en förutsättning för genomförandet av
Europakorridoren mellan Stockholm och Skåne mot Danmark. Man kan
konstatera att länken blir viktig utifrån ett Europa-perspektiv samtidigt som
Nyköpingslänken kommer att undanröja av Banverket redan förutsedda
kapacitetsproblem.
Enligt Banverkets ekonomiska bedömningar har Nyköpingslänken hög
samhällsekonomisk lönsamhet.
Antalet arbets- och studiependlande resenärer på sträckan Nyköping-
Stockholm respektive sträckan Nyköping-Norrköping-Linköping beräknas i
dagsläget till ca 2 000 personer men beräknas kunna öka betydligt under de
närmaste åren.
En satsning på tågtrafik ger således goda möjligheter att öka antalet
resande som andel av ett växande underlag.
Också säkerhetsproblemen på dagens bana talar för att realisera
Nyköpingslänken i närtid. Jordskredet i Vagnhärad och urspårningen i
Tystberga aktualiserar de säkerhetsmässiga argumenten för byggande av
Nyköpingslänken.
En viktig hämmande faktor ur transport- och kommunikationssynpunkt är
att det i dag inte finns tillräcklig spårkapacitet in till centrala Stockholm.
Den nuvarande situationen med avsaknaden av ett tredje spår skapar den
s.k. getingmidjan på den södra bandelen.
Tidsfördröjningen kommer att omintetgöra de tidsvinster man på övriga
anslutande bandelar uppnått genom stora investeringar.
Frågan är viktig för hela regionen söder om Mälaren men påverkar också
aktiviteten hos västra och södra stambanan i sin helhet. Behovet av ett tredje
spår är därför av stort nationellt intresse.
Hamnen i Oxelösund är Östersjöns djupaste hamn nära öppet hav. Hamnen
kommer i framtiden att utgöra en viktig stödjepunkt i en östvästlig sträckning
för handels- och industriutbyte mellan Skandinavien och Baltikum/Ryssland.
En utbyggd och utvecklad hamnkapacitet ger ytterligare möjligheter att
utveckla de nord/sydliga förbindelserna, både gällande väg och järnväg.
Detta leder till ett bättre transportflöde och utgör en naturlig koppling till
hamnen och Skavsta flygplats i Nyköping vilket också tagits upp i kommu-
nikationskommitténs (KOMKOM:s) arbete.
Då Skavsta flygplats utanför Nyköping utvecklats till en viktig trafikflyg-
plats och för närvarande är den tredje fraktflygplatsen i landet parallellt med
att persontrafiken stadigt ökar ställs nya krav på samordning av väg- och
järnvägskommunikationer. Ny dragning av väg samt en ny bana med anslut-
ning till stamnätet från flygplatsen ger möjlighet till sådan samordning.
Västra stambanans upprustning har väsentligt förbättrat förbindelsen med
Stockholm. Men för att ytterligare öka flexibiliteten mellan boende och
arbetsmarknad respektive studieort bör fler tågstopp i Flen och Vingåker
medges. Båda åtgärderna skulle väsentligt stärka pendlingsmöjligheten för
både arbetande och studerande.
E 20
E 20 ingår i det nationella stamvägnät med målstandarden motorväg
mellan Stockholm och Örebro. Våren 1994 färdigställdes delen Arphus-
Härad till motorväg. Hösten 1996 invigdes motorvägen mellan Nykvarn
och Järsta (anslutning till Åker) med provisorisk anslutning till Grundby.
Hösten 1996 påbörjades utbyggnad till motorväg på delen Eskilstuna-
Arphus med beräknad färdigtidpunkt hösten 1999. När detta avsnitt tas i bruk
har E 20 utbyggd motorväg på hela sträckan mellan Stockholm och Järsta
samt mellan Härad och Eskilstuna.
Den återstående delen av E 20 mellan Järsta och Härad förbi Strängnäs
kommer efter 1999 att ligga inklämd mellan två utbyggda motorvägsträckor
om medel då inte tilldelats objektet. En sådan ojämnhet i standard kan få
allvarliga konsekvenser för trafiksäkerheten.Verkligheten har tydligt
bekräftat detta på några Europavägar, bl.a. E 4 utanför Nyköping, med
många olyckor som följd. En sådan situation får inte upprepas på E 20.
Mot denna bakgrund är det mycket angeläget att E 20 på sträckan Järsta-
Härad förbi Strängnäs snarast tilldelas erforderliga medel så att objektet är
färdigställt i anslutning till tidpunkten för öppnandet av motorvägen mellan
Eskilstuna och Arphus eller att medel tilldelas så att byggstart kan ske senast
vid denna tidpunkt. Objektet har en mycket hög lönsamhet.
Utbyggnad av riksväg 55 som koppling till E 20
För västra Sörmland är Storstockholmsområdet en viktig arbetsmarknad
och Arlanda den viktigaste porten mot omvärlden. Vägmässigt är numera
E 20/E 4 och E 18 starka och snabba kommunikationsstråk in mot dessa
mål. Riksväg 55 utgör matningen och kopplingen till dess vägar.
Denna väg är härutöver en viktig diagonalförbindelse genom Svealand
mellan Norrköping och Uppsala. Vissa partier har emellertid låg standard,
exempelvis mellan Flen och Strängnäs. En förbättring i plan och profil skulle
väsentligt höja kapacitet och säkerhet. Särskilt låg standard har "tvärlänken"
väg 910, som utgör en genande förbindelse med E 20 via Åker. Här bör snara
åtgärder vidtas för att utreda lämplig sträckning så att en utbyggnad kan ske
tidigt i nästa vägplaneperiod. Förbifarter i Katrineholm prioriteras.
En satsning på riksväg 55 skulle medföra en väsentlig förbättring för västra
Sörmland att via E 20 och E 18 nå Storstockholm, Arlanda och Uppsala.
Samtliga nämnda investeringsobjekt har hög prioritet i länet och bör sättas
igång inom planperioden.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av infrastrukturen i Sörmland.