Motion till riksdagen
1999/2000:T231
av Andersson, Marianne (-c)

Infrastrukturen i Västra Götalandsregionen


Västra Götalandsregionen bildades 1 jan 1999 och består av 49
kommuner med totalt 1,5 miljon invånare. Regionen är strategiskt
belägen mellan tillväxtområdena Oslo, Köpenhamn och Stockholm. 650
000 personer arbetar i regionens näringsliv som har sin tyngdpunkt inom
industri och varuproduktion samt handel och kommunikation. I regionen
finns t ex hälften av rikets sysselsättning inom bil- och
bilkomponentindustrin och 41 000 företag bedriver handel med utlandet.
Vid regionens högskolor/universitet finns fler än 55 000 studerande.
I Västra Götaland finns Nordens största hamn, den enda med transocean
trafik. Ca 60 % av landets containertrafik passerar Göteborgs hamn. I
regionen finns flera av Sveriges viktigaste väg- och järnvägsstråk och
Sveriges näst största flygplats. Det finns också en storstadsregion med eko-
nomisk tillväxt - Göteborgsregionen - med omfattande person- och gods-
flöden.
Inom 30 mil från Göteborg finns merparten av Skandinaviens industri.
Betydande godsvolymer både på väg och järnväg fraktas mellan regionen
och bl a Norge, Mälardalen, Bergslagen och Norrland. Regionens näringsliv
genererar stora transportmängder. Import/export är betydande och Västra
Götaland svarar för 45  % av godset i svenska hamnar. Så gott som all
oljetransport till/från Sverige sker via Göteborgs hamn och Brofjorden.
Infrastrukturen i Västra Götaland har stora brister
Västra Götaland har de mest omfattande problemen i landet vad gäller
kapacitetsbrister på järnvägsnätet. Stomjärnvägarna in mot Göteborg har
sådana brister att det finns påtagliga hinder för att utveckla såväl gods-
som persontrafik. Så kommer t ex betydande godsvolymer att flyttas till
godsstråket väster Vänern (Norge/Vänerbanan och Bergslagsbanan).
Detta är bra, men sker inga snabba satsningar på banan kommer dagens
problem med bl a långa återställningstider att förvärras med allvarliga
konsekvenser också för persontrafiken.
Potentialen för både gods- och persontrafik kan tillvaratas först då
standardbristerna på järnvägsnätet åtgärdats. Som exempel kan nämnas att
under de senaste 6 åren har vägtrafiken på E 6, norr om Strömstad, ökat med
hela 10 % per år. Den tunga trafiken har ökat än mer, med 13 %. I
genomsnitt passerar en lastbil Svinesundsbron varje minut, dygnet runt.
Samtidigt minskar godsvolymerna som transporteras över gränsen på
järnväg. Det krävs en kraftfull utbyggnad av järnvägsnätet i Västra Götaland
för att vända utvecklingen. Då finns möjlighet att nå en mycket god kvalitet
och omfattning på tågtrafiken.
Kapacitetsproblemen inom Göteborg kan på sikt åtgärdas genom byggan-
det av en tågtunnel. En sådan lösning skapar också nya och intressanta
trafikeringslösningar för lokal- och regionaltrafiken. Antalet resenärer in mot
Göteborg med regiontågen har ökat med 50 % under de senaste 5 åren. Ökad
kapacitet i infrastrukturen medger att trafikvolymen på sikt kan fördubblas.
Det statliga vägnätet i regionen har i stora delar en låg standard. Det gäller
såväl stamvägar som regionalt vägnät. Trafikbelastningen är i vissa delar hög
och även totalt i förhållande till väglängden. Regionen har 12 % av det
statliga vägnätet men hela 18 % av trafikarbetet.
Stora delar av stamvägnätet har i relation till trafikvolymer och antal
lastbilar en mycket bristfällig standard. Många plankorsningar och trafikljus
samt smala vägbredder bidrar till ryckig trafik och onödiga utsläpp.
Olycksbelastningen är hög på långa avsnitt. Andelen farligt gods på lastbil är
högre än genomsnittet för riket. Samtidigt som standarden bitvis är mycket
låg i förhållande till vägarnas funktion så ökar trafikmängderna kraftigt och
prognoserna visar fortsatta ökningar. Så har t ex E 6 för närvarande den
starkaste trafikökningen av stamvägarna i landet.
Stora brister finns också på det regionala vägnätet. Här ingår både vägar
med mycket stora trafikeringsflöden och vägar med mer gles trafik. Hög-
trafikerade vägar har betydelse för gods- och pendlingstrafiken men också
för tex tillgängligheten till regionens sjukhus. Det finmaskiga vägnätet är
vidsträckt och viktigt för arbetspendling, varudistribution samt jord- och
skogsbruk. Företagsamhet och boende på landsbygden är stort i regionen, i
vissa delar mycket stort. Behoven av bärighetshöjning, tjälsäkring,
rekonstruktion och beläggning av grusvägar är eftersatta och uppgår under en
10-årsperiod till 2,6 miljarder fler kronor än de 0,9 miljarder som finns
tillgängliga. Vägkapitalet urholkas genom eftersatt drift och underhåll.
För det samlade väg- och järnvägsnätet finns totalt (statliga planer och
regional plan) angivet drygt 26 miljarder kronor för investeringar, drift och
underhåll m m, medan det finns angelägna investeringsbehov för i storleks-
ordningen 50 miljarder kronor.
Göteborg-Landvetter flygplats är landets näst största flygplats som
dessutom svarar för en stor del av Luftfartsverkets överskott. Trafikutveck-
lingen för både gods- och persontrafik är f n stark. Tillgängligheten till
Landvetter behöver förbättras för resande och gods till/från regionen. Järn-
vägsförbindelse till flygplatsen saknas och resande på fyra av fem stamvägar
måste passera Göteborg för att nå flygplatsen.
På flygplatsen planeras för terminalutbyggnader, uppställningsplatser m m
för flygplan. Det är angeläget att dessa investeringar ryms inom Luftfarts-
verkets ramar.
32 miljoner ton, 25 % av den svenska utrikeshandeln, passerar Göteborgs
hamn. För att bevara och utveckla hamnens internationella konkurrenskraft
är det nödvändigt att farlederna muddras och breddas. Staten måste ta sitt
ansvar för finansieringen. Det är också nödvändigt att godstransporterna har
en god framkomlighet på det anslutande järnvägsnätet.
Därför skall vi satsa på att utveckla infrastrukturen i
Västra Götaland
För företag i hela landet är det av avgörande betydelse att transporterna
på stamvägar och järnvägar till och i regionen kan ske smidigt och utan
tidsfördröjningar - detta eftersom en stor del av landets import/export
passerar Västra Götaland.
För landets internationella konkurrenskraft krävs välfungerande och
anslutande landinfrastruktur till framför allt Göteborgs hamn.
Stora nationella satsningar på järnvägar genomförs/har genomförts i andra
delar av landet. Nu måste Västra Götaland komma upp på dagordningen.
Stråket Oslo-Göteborg-Köpenhamn är vitalt för den ekonomiska till-
växten i hela Norden.
Västra Götaland är en av landets viktigaste tillväxtregioner. Kapacitets-
och standardbrister i infrastrukturen får inte hämma den ekonomiska
tillväxten.
Bra lokal/regional tågtrafik ger stora tids- och miljövinster.
Standarden på regionala vägar och det finmaskiga vägnätet får inte
medföra hinder för företagande och boende på landsbygden och inte heller
för jord- och skogsbruket.
God tillgänglighet till Landvetter är en nödvändighet för att behålla stora
företags ledningsfunktioner/huvudkontor i regionen och för företag med
spetskompetens inom forskning/utveckling.
Farlederna till Göteborgs hamn måste uppfylla de krav internationell
sjöfart ställer.
Västra Götalands befolkningsandel är 17 % men har bara drygt 13 % av
rikets resurser till infrastruktur.
Sammanfattningsvis vill vi understryka att det är en angelägenhet för
tillväxten i hela landet att ökade satsningar sker på transportinfrastrukturen i
Västra Götaland

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av satsningar på infrastrukturen i Västra
Götaland.

Stockholm den 4 oktober 1999
Marianne Andersson (c)
Sonja Fransson (s)
Björn Leivik (m)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Kenth Skårvik (fp)
Cecilia Magnusson (m)
Holger Gustafsson (kd)
Eva Flyborg (fp)
Åsa Torstensson (c)
Inger René (m)
Per Landgren (kd)
Lennart Kollmats (fp)
Birgitta Carlsson (c)
Kent Olsson (m)
Ingrid Näslund (kd)
Anita Sidén (m)
Ingemar Vänerlöv (kd)
Lennart Fridén (m)
Åke Carnerö (kd)
Göran Lindblad (m)
Fanny Rizell (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Berit Adolfsson (m)