Västra Götalandsregionen bildades 1 jan 1999 och består av 49 kommuner med totalt 1,5 miljon invånare. Regionen är strategiskt belägen mellan tillväxtområdena Oslo, Köpenhamn och Stockholm. 650 000 personer arbetar i regionens näringsliv som har sin tyngdpunkt inom industri och varuproduktion samt handel och kommunikation. I regionen finns t ex hälften av rikets sysselsättning inom bil- och bilkomponentindustrin och 41 000 företag bedriver handel med utlandet. Vid regionens högskolor/universitet finns fler än 55 000 studerande.
I Västra Götaland finns Nordens största hamn, den enda med transocean trafik. Ca 60 % av landets containertrafik passerar Göteborgs hamn. I regionen finns flera av Sveriges viktigaste väg- och järnvägsstråk och Sveriges näst största flygplats. Det finns också en storstadsregion med eko- nomisk tillväxt - Göteborgsregionen - med omfattande person- och gods- flöden.
Inom 30 mil från Göteborg finns merparten av Skandinaviens industri. Betydande godsvolymer både på väg och järnväg fraktas mellan regionen och bl a Norge, Mälardalen, Bergslagen och Norrland. Regionens näringsliv genererar stora transportmängder. Import/export är betydande och Västra Götaland svarar för 45 % av godset i svenska hamnar. Så gott som all oljetransport till/från Sverige sker via Göteborgs hamn och Brofjorden.
Infrastrukturen i Västra Götaland har stora brister
Västra Götaland har de mest omfattande problemen i landet vad gäller kapacitetsbrister på järnvägsnätet. Stomjärnvägarna in mot Göteborg har sådana brister att det finns påtagliga hinder för att utveckla såväl gods- som persontrafik. Så kommer t ex betydande godsvolymer att flyttas till godsstråket väster Vänern (Norge/Vänerbanan och Bergslagsbanan). Detta är bra, men sker inga snabba satsningar på banan kommer dagens problem med bl a långa återställningstider att förvärras med allvarliga konsekvenser också för persontrafiken.
Potentialen för både gods- och persontrafik kan tillvaratas först då standardbristerna på järnvägsnätet åtgärdats. Som exempel kan nämnas att under de senaste 6 åren har vägtrafiken på E 6, norr om Strömstad, ökat med hela 10 % per år. Den tunga trafiken har ökat än mer, med 13 %. I genomsnitt passerar en lastbil Svinesundsbron varje minut, dygnet runt. Samtidigt minskar godsvolymerna som transporteras över gränsen på järnväg. Det krävs en kraftfull utbyggnad av järnvägsnätet i Västra Götaland för att vända utvecklingen. Då finns möjlighet att nå en mycket god kvalitet och omfattning på tågtrafiken.
Kapacitetsproblemen inom Göteborg kan på sikt åtgärdas genom byggan- det av en tågtunnel. En sådan lösning skapar också nya och intressanta trafikeringslösningar för lokal- och regionaltrafiken. Antalet resenärer in mot Göteborg med regiontågen har ökat med 50 % under de senaste 5 åren. Ökad kapacitet i infrastrukturen medger att trafikvolymen på sikt kan fördubblas.
Det statliga vägnätet i regionen har i stora delar en låg standard. Det gäller såväl stamvägar som regionalt vägnät. Trafikbelastningen är i vissa delar hög och även totalt i förhållande till väglängden. Regionen har 12 % av det statliga vägnätet men hela 18 % av trafikarbetet.
Stora delar av stamvägnätet har i relation till trafikvolymer och antal lastbilar en mycket bristfällig standard. Många plankorsningar och trafikljus samt smala vägbredder bidrar till ryckig trafik och onödiga utsläpp. Olycksbelastningen är hög på långa avsnitt. Andelen farligt gods på lastbil är högre än genomsnittet för riket. Samtidigt som standarden bitvis är mycket låg i förhållande till vägarnas funktion så ökar trafikmängderna kraftigt och prognoserna visar fortsatta ökningar. Så har t ex E 6 för närvarande den starkaste trafikökningen av stamvägarna i landet.
Stora brister finns också på det regionala vägnätet. Här ingår både vägar med mycket stora trafikeringsflöden och vägar med mer gles trafik. Hög- trafikerade vägar har betydelse för gods- och pendlingstrafiken men också för tex tillgängligheten till regionens sjukhus. Det finmaskiga vägnätet är vidsträckt och viktigt för arbetspendling, varudistribution samt jord- och skogsbruk. Företagsamhet och boende på landsbygden är stort i regionen, i vissa delar mycket stort. Behoven av bärighetshöjning, tjälsäkring, rekonstruktion och beläggning av grusvägar är eftersatta och uppgår under en 10-årsperiod till 2,6 miljarder fler kronor än de 0,9 miljarder som finns tillgängliga. Vägkapitalet urholkas genom eftersatt drift och underhåll.
För det samlade väg- och järnvägsnätet finns totalt (statliga planer och regional plan) angivet drygt 26 miljarder kronor för investeringar, drift och underhåll m m, medan det finns angelägna investeringsbehov för i storleks- ordningen 50 miljarder kronor.
Göteborg-Landvetter flygplats är landets näst största flygplats som dessutom svarar för en stor del av Luftfartsverkets överskott. Trafikutveck- lingen för både gods- och persontrafik är f n stark. Tillgängligheten till Landvetter behöver förbättras för resande och gods till/från regionen. Järn- vägsförbindelse till flygplatsen saknas och resande på fyra av fem stamvägar måste passera Göteborg för att nå flygplatsen.
På flygplatsen planeras för terminalutbyggnader, uppställningsplatser m m för flygplan. Det är angeläget att dessa investeringar ryms inom Luftfarts- verkets ramar.
32 miljoner ton, 25 % av den svenska utrikeshandeln, passerar Göteborgs hamn. För att bevara och utveckla hamnens internationella konkurrenskraft är det nödvändigt att farlederna muddras och breddas. Staten måste ta sitt ansvar för finansieringen. Det är också nödvändigt att godstransporterna har en god framkomlighet på det anslutande järnvägsnätet.
Därför skall vi satsa på att utveckla infrastrukturen i Västra Götaland
För företag i hela landet är det av avgörande betydelse att transporterna på stamvägar och järnvägar till och i regionen kan ske smidigt och utan tidsfördröjningar - detta eftersom en stor del av landets import/export passerar Västra Götaland.
För landets internationella konkurrenskraft krävs välfungerande och anslutande landinfrastruktur till framför allt Göteborgs hamn.
Stora nationella satsningar på järnvägar genomförs/har genomförts i andra delar av landet. Nu måste Västra Götaland komma upp på dagordningen.
Stråket Oslo-Göteborg-Köpenhamn är vitalt för den ekonomiska till- växten i hela Norden.
Västra Götaland är en av landets viktigaste tillväxtregioner. Kapacitets- och standardbrister i infrastrukturen får inte hämma den ekonomiska tillväxten.
Bra lokal/regional tågtrafik ger stora tids- och miljövinster.
Standarden på regionala vägar och det finmaskiga vägnätet får inte medföra hinder för företagande och boende på landsbygden och inte heller för jord- och skogsbruket.
God tillgänglighet till Landvetter är en nödvändighet för att behålla stora företags ledningsfunktioner/huvudkontor i regionen och för företag med spetskompetens inom forskning/utveckling.
Farlederna till Göteborgs hamn måste uppfylla de krav internationell sjöfart ställer.
Västra Götalands befolkningsandel är 17 % men har bara drygt 13 % av rikets resurser till infrastruktur.
Sammanfattningsvis vill vi understryka att det är en angelägenhet för tillväxten i hela landet att ökade satsningar sker på transportinfrastrukturen i Västra Götaland
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av satsningar på infrastrukturen i Västra Götaland.
Stockholm den 4 oktober 1999
Marianne Andersson (c)
Sonja Fransson (s)
Björn Leivik (m)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Kenth Skårvik (fp)
Cecilia Magnusson (m)
Holger Gustafsson (kd)
Eva Flyborg (fp)
Åsa Torstensson (c)
Inger René (m)
Per Landgren (kd)
Lennart Kollmats (fp)
Birgitta Carlsson (c)
Kent Olsson (m)
Ingrid Näslund (kd)
Anita Sidén (m)
Ingemar Vänerlöv (kd)
Lennart Fridén (m)
Åke Carnerö (kd)
Göran Lindblad (m)
Fanny Rizell (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Berit Adolfsson (m)