Sveriges arbete med trafik- och miljöfrågorna innebär i betydande grad
att medverka till utvecklingen av ett mera miljöanpassat transportsystem
i Europa. Detta bör enligt vår mening leda till satsningar på
godstransporter på järnväg före s.k. gummihjulstrafik alternativt
kombitrafik före renodlad gummihjulstrafik.
Mycket tyder på att de stora trafikproblemen i centrala Europa kommer att
negativt påverka främst vägtrafiken med ett behov av kompletterande
transportlösningar till och från Sverige. Sådana alternativa lösningar kan inte
enbart sökas inom sjöfartens område. Om miljömålen inte skall eftersättas
innebär detta för landtransporterna krav på ökade möjligheter till gods-
transporter med järnväg.
Olika analyser visar att trafikökningarna, inte minst till följd av inter-
nationella godsflöden, i Skåne och på västkusten kan komma att ligga betyd-
ligt över de genomsnittliga ökningarna för landet i övrigt. De diskussioner
som förs inom EU om s.k. freeways för godstrafiken på järnväg, verkar, när
de realiseras, i samma riktning.
De satsningar på utbyggnad av järnväg som sker i Sverige kommer, för de
fall de prognoser på vilka de vilar slår in, också att leda till ökade
transporter
till och från Sverige. Järnvägens kapacitet i sydvästra Skåne är således i
högsta grad inte bara en nationell angelägenhet utan den har också en klart
internationell dimension.
Satsningen på en citytunnel i Malmö skapar förutsättningar för en
konkurrenskraftig internationell och nationell järnvägstrafik i Malmöregio-
nen samtidigt som den möjliggör en utveckling av den regionala spårbundna
kollektivtrafiken. Men citytunneln löser på inget sätt de kapacitetsproblem
som godstrafiken i sydvästra Skåne har.
Citytunneln i Malmö byggs för kollektivtrafikens behov. Citytunneln ger
indirekt ett marginellt bidrag till den nödvändiga kapacitetsökningen för
godstrafiken. Den positiva effekten för godstrafiken uppkommer genom att
kontinentalbanan frigörs från kollektivtrafik då citytunneln tas i bruk några
år in på nästa sekel.
Ett betydande problem kan dock förutses i det skede på cirka två år då
Öresundsförbindelsen tagits i bruk men citytunneln fortfarande är under
byggnad. Då finns för all spårbunden trafik i detta snitt endast Kontinental-
banan att tillgå. Kontinentalbanan förutsätts enligt prognoserna emellertid på
sikt såväl kunna användas för som svälja den förutsedda ökningen i
godstrafik på järnväg. Vi delar inte denna syn på Kontinentalbanan. Den
upprustning som nu sker på Kontinentalbanan genom Malmö löser vissa
problem, men många kvarstår. I regionen i övrigt finns redan idag betydande
miljöproblem som buller samt risker för olyckor med farligt gods, risker som
fortsättningsvis vidlåder även den upprustade Kontinentalbanan.
Kommer kapaciteten för godstrafiken på järnväg i sydvästra Skåne på sikt
att räcka till och kommer miljöproblemen att kunna bemästras? Möjligheten
att utveckla användningen av befintlig infrastruktur bör alltid övervägas
innan beslut om ny infrastruktur fattas.
För att säkra möjligheterna till en positiv utveckling av godstågstrafiken
till kontinenten och kollektivtrafiken i Skåne måste järnvägssystemet
successivt kompletteras. Kontinentalbanan genom Malmö har besvärande
begränsningar och kan inte med rimliga insatser förstärkas till ökad
kapacitet. På sikt torde ett nytt, s.k. yttre godsspår utanför stadskärnorna i
Malmö och Lund vara oundvikligt. Av betydelse i detta sammanhang är inte
enbart intresset för att vilja förändra successivt. I större grad handlar det om
i
vilket skede som markreservationer och annan viss planering skall påbörjas
för det yttre godsspåret.
Planeringen för ett yttre godsspår måste därför påbörjas omgående. Det är
en uppenbar risk att om inte infrastrukturfrågorna i Sydvästskåne nu börjar
prövas i ett samlat perspektiv så kan de önskvärda lösningarna, när de senare
skulle komma att tas fram, i värsta fall inte vara möjliga eller svårare, d.v.s.
dyrare, att realisera.
Vi anser att för den här typen av infrastrukturella investeringar måste man
i en region som sydvästra Skåne ha en tidsmässigt lång överblick, inte minst
för att kunna göra nödvändiga markreservationer för framtida nödvändiga
utbyggnader av tillkommande godsspår. En för en längre tidsperiod samlad
analys av behoven vad gäller de överordnade trafiklösningarna i Sydväst-
skåne, i första hand för det yttre godsspåret i Malmö-Lund-regionen, måste
därför tas fram. Riksdagen bör därför begära en sådan redovisning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en långsiktig och sammanhållen planering för
utbyggnad av infrastrukturen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om planeringen för ett yttre godsspår i sydvästra
Skåne.