En positiv utveckling i ett län eller i en region kräver att de
grundläggande funktionerna i ett samhälle finns utbyggda och att de har
en hög kvalitet och modern standard. Det gäller inom områden som
exempelvis väg, järnväg, flyg, energi och tele- och dataförbindelser.
Behovet av bra kommunikationer har alltmer uppmärksammats som en
avgörande del i förutsättningarna för en positiv och framgångsrik utveckling
av en region. Möjligheter till snabba och bekväma persontransporter via järn-
väg och väg och inte minst via flyg är av avgörande betydelse för företagens
val av lokaliseringsorter. Många är de exempel på att ett företags slutliga
beslut om att lokalisera till en viss ort har att göra med närheten till en
flygplats med rimlig regularitet och säkerhet. Dessutom har tillgången till
säkra och snabba tele- och datakommunikationsmöjligheter till rimliga priser
avgörande betydelse. I Västerbotten och särskilt i länets inland och
fjällområde har åtskilligt gjorts för att skapa bra förutsättningar för till-
komsten av nya företag och därmed nya jobb, men mycket återstår att göra
innan man kan säga att vi har en komplett infrastruktur i påtalade avseenden.
Inom IT-området saknas exempelvis fortfarande tillgång till ISDN-
anslutningar till s.k. storstadstaxa. I kommunernas huvudorter och några
kilometer runt dessa kan anslutningar ske till dessa nät, men utanför dessa
områden krävs investeringar i den storleken att företag och givetvis också
hushållen helt sonika utesluts från dessa möjligheter. Valet av tekniska
lösningar kan variera, men det saken gäller är att få tillgång till höghastig-
hetsöverföringar av data och telefoni till rimliga och rättvisa priser. Ansvaret
för att stommen i ett höghastighetsnät byggs ut till kommunerna måste ligga
på staten. Hur sedan tillgången till denna infrastruktur ska lösas för företag
och hushåll bör bli en fråga där både kommuner, landsting, företag och staten
tar ett gemensamt ansvar.
Vägnätet i Västerbottens län håller genomsnittligt ganska bra standard. Det
finns dock behov av snara och rejäla insatser på flera vägar i länet. Den
påbörjade upprustningen av riksväg 45, den s.k. inlandsvägen, måste fortsätta
med oförminskad kraft. Dessutom bör resurser avsättas för att rusta upp
Sagavägen (lv 90), vilken väg är mycket viktig främst ur ett turistiskt
perspektiv. Vidare är grusvägnätet av stor betydelse både för personbils-
trafiken och, inte minst, ur näringssynpunkt. För Norrlands inland är det av
särskild betydelse att vägarna är farbara med hänsyn till de omfattande
transporter som sker för skogsbrukets del. En målsättning måste vara att
vägarna ska vara farbara året runt och att man ska slippa de oftast långvariga
avstängningsperioder under tjällossningen som nu måste tillgripas för att inte
vägarna helt ska förstöras. Den påbörjade upprustningen har mottagits posi-
tivt, men det är viktigt att man kan fullfölja ambitionen att rusta hela det
grusvägnät som har så stor betydelse för länets utveckling.
Beslutet om byggandet av Botniabanan är taget. Men beslutet avser enbart
sträckan fram till Umeå. Ska den nya järnvägen bli den katalysator för
utvecklingen i norra Sverige som varit motivet för beslutet om Botniabanan,
måste slutmålet vara att ansluta banan till Haparanda. Därför bör resurser
avsättas för att fortsätta en projektering av banans förlängning utefter hela
Norrlandskusten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en förstärkt infrastruktur i Väster-
bottens och Norrbottens län.