Motion till riksdagen
1999/2000:T22
av Heyman, Tom (m)

med anledning av prop. 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla


Regeringens ambition att Sverige skall bli ett ledande land inom IT-
området kommer inte att kunna uppfyllas om inte det svenska regelverket
förändras på ett antal punkter.
Bland annat måste lagen om personregister ändras. Lagen var föråldrad
redan när den infördes. Den utformades som en generell hanteringslag, vilket
var olämpligt. Det bakomliggande EG-direktivet är konstruerat för andra
stater, som saknar de svenska reglerna för offentlighet, och direktivets
överensstämmelse med den svenska grundlagen ifrågasattes redan när lagen
infördes. Genom oklarheter i lagstiftningen har många av de problem som
skapades av den tidigare datalagen levt kvar, bland annat frågor om
myndigheters möjligheter att utnyttja Internet i olika sammanhang där
personuppgifter förekommer, t.ex. protokoll. Det är svårt att förstå hur
svenska myndigheter skall kunna bli världsledande på Internetverksamhet
om inte dessa problem kan lösas, men propositionen behandlar inte frågan.
Även för den privata sektorn skapar reglerna om personregister problem.
Det är svårt att tro att elektronisk handel kan utvecklas om det aktuella EG-
direktivet får en strikt tolkning. Namnuppgifter måste finnas i företagens
Internetpresentationer, i annat fall blir en affär helt anonym, något som
knappast kommer att accepteras. Om den elektroniska handeln skall kunna
bli ett realistiskt alternativ även inom Europa så måste EG-direktivet
anpassas till den nya tekniken. I annat fall kommer denna handel att
utvecklas utanför unionens gränser.
I andra sammanhang är det svenska integritetsskyddet svagt. Moderna
växlar, såväl för data som för vanlig telefontrafik, registrerar alla kopplade
förbindelser och lagrar dessa i speciella loggfiler. I ett antal rättsfall har
nu
dessa loggfiler betraktats som allmän och offentlig handling. Den moderna
teknikens möjligheter att praktiskt taget utan kostnad registrera allt som sker
och med effektiva sökmotorer sortera informationen efter behov skapar
därmed nya problem för den personliga integriteten. Mycket långtgående
kartläggningar av enskilda personers liv kan numera enkelt genomföras.
Tidigare kunde sådana kartläggningar bara motiveras av polisen i kvalificerat
spaningsarbete, men med tanke på de debatter som nyligen förekommit i
Sverige verkar några betänkligheter för integritetskränkande åtgärder inte
längre finnas.
I den gamla svenska förvaltningstraditionen fanns en klar praxis för när en
handling ansågs vara inkommen till eller upprättad på en myndighet. Det
fanns också klara regler för gallring när ärenden arkiverades och regler om
vad som ansågs vara internt arbetsmaterial. Med den rättspraxis som nu
utvecklas, där alla hårddiskar betraktas som offentliga och där varje tjänste-
mans dataminne fritt kan granskas av allmänheten, kommer den traditionella
svenska öppenheten inte längre att kunna upprätthållas.
Det är därför angeläget att den praxis som utvecklats under lång tid för
myndigheternas hantering av pappersdokument anpassas till de nya rutiner
som måste gälla för elektroniska dokument, utan att den traditionella öppen-
heten förloras. Möjligheten till interna arbetspapper och tjänsteanteckningar
måste fortfarande finnas, även om dessa kommer att finnas i elektronisk
form.
Inte heller dessa problem behandlas i propositionen.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att reglerna för offentlighet och sekretess ses
över.

Stockholm den 11 april 2000
Tom Heyman (m)