Den snabba utvecklingen har ändrat förutsättningarna för Blekinge och
sydöstra Sverige. De positiva förändringarna i Öst- och Centraleuropas
länder ger helt nya möjligheter för samarbete i olika frågor.
Den södra delen av Östersjön är den befolkningstätaste delen av hela
regionen.
Blekinge har ett strategiskt läge för att knyta samman länderna i södra
Östersjön, inte minst med stöd av samarbete inom olika EU-program.
Möjligheterna för länet att hävda sig i ett mer internationellt sammanhang är
starkt avhängigt av om det finns goda kommunikationer. Detta har inte bara
betydelse för Blekinge utan är i hög grad en viktig fråga för landets
transportsystem för att optimalt kunna utveckla nya marknader i Öst- och
Centraleuropa. Särskilt med Polen växer handeln kraftigt. Färjan mellan
Karlskrona och Gdynia har i stort sett dagliga turer och utgör en viktig länk i
handelsutbytet.
Trafiken har varit kraftig och på passagerarsidan är linjen Sveriges största
till Polen. Även linjen Karlshamn-Liepaja har vuxit trots den ryska krisen.
Dessa färjelinjer utgör viktiga länkar för den integration som pågår i
Östersjöområdet.
Förväntningarna på utvecklingen av Östersjöområdet är stora och många
bedömare menar att det kommer att bli en av Europas viktigaste tillväxt-
regioner. Regeringen har på olika sätt visat att integrationen i Östersjö-
området skall intensifieras ytterligare.
För att detta skall vara möjligt måste den nuvarande, starka koncentra-
tionen av kommunikationer i Sydvästsverige kompletteras med effektiva och
miljövänliga transportstråk över den övriga delen av Sydsverige, inne-
fattande bland annat Blekinge. Detta är nödvändigt om vi i Sverige fullt ut
ska kunna ta tillvara de nya möjligheter som bjuds. Satsningar i sydöstra
Sverige medför samtidigt att den hårda belastningen på Skåne, Danmark och
Nordtyskland kan minska. Detta är särskilt betydelsefullt för att minska den
negativa belastningen på miljön inom dessa områden.
Kommunikationerna i öst-västlig riktning kommer också att spela en viktig
roll i utvecklingen av handel och turism mellan Baltikum och Sverige/
Danmark/Nordtyskland. Redan ser vi hur transporterna ökar i detta transport-
stråk. Färjeförbindelsen mellan Karlshamn och Liepaja i Lettland trans-
porterar betydande godsmängder. Utvecklingen har med andra ord varit
mycket god.
Öppnandet av Öresundsbron kommer ytterligare att öka behovet av goda
färbindelser till de blekingska hamnarna. Både Karlskrona och Karlshamn
gör stora insatser för att bygga ut och förbättra hamn- och färjeterminalerna.
Även Sölvesborg kommer att göra vissa insatser för att stärka hamnens
konkurrenskraft. Totalt har mer än 200 mkr investerats under senare år av
kommunerna.
Sveriges framträdande roll i det nya Östersjösamarbetet är glädjande och
måste utnyttjas på bästa sätt. För Blekinges del är detta mycket positivt. Det
är dessutom viktigt att vi är med och skapar välstånd i de nya demokratierna,
ett välstånd som på sikt skapar en närmarknad för våra egna produkter.
Om vi inte gör något nu skapas handelsförbindelser för lång tid framöver
med övriga länder i Västeuropa. Detta kan bli en ödesfråga för hela vårt land
och för vår framtida välfärd.
Infrastrukturinvesteringarna i sydöstra Sverige är och har varit mycket
återhållsamma jämfört med Sverige i övrigt. Utöver detta kan nämnas att
Blekinge är det län i Sverige som statistiskt sett har den sämsta trafik-
säkerheten.
Av flera skäl är det angeläget att förbättra sydöstra Sveriges infrastruktur
och då särskilt i Blekinge. Skälen till detta är många:
Sverige behöver nya alternativa miljövänliga transportkorridorer för trafik
riktad söderut!
Om all trafik ska ledas över Skåne bidrar detta till kapacitets- och miljö-
problem både i Danmark, Tyskland och Skåne, vilket kommer att utgöra ett
hinder för Sveriges handelsutbyte med Europa. Det är därför väsentligt att i
ett tidigt skede stimulera utvecklingen av alternativa transportkorridorer över
Blekinge, vars hamnar har de bästa förutsättningar för att vidareutvecklas.
Även om sträckningen Göteborg-Karlskrona ännu inte blivit en stamväg
föreslås att trafiken från Karlskrona leds via riksväg 40/27/30/E22, och så
snart det är möjligt bör dessa vägar få en enhetlig numrering. Detta kan ske
genom att riksväg 27 från Växjö förlängs till Karlskrona. Som ett andra steg
bör vägen ingå i det nationella stamvägnätet, och det internationella TEN-
systemet, och då som en förlängning av E77. Även vägens numrering i
Sverige bör då bli E 77.
Några av de mest uppenbara bristerna i Blekinges infrastruktur är följande:
Väg E22: Många avsnitt av väg E22 har undermålig standard (vissa avsnitt
endast ca 7 meter med trafikmängder på ca 10 000 fordon/dygn). Det är
glädjande att den nya investeringsplanen innehåller väsentliga ombyggnads-
insatser till en standard med fyra körfält. Tyvärr ligger huvuddelen av de
planerade insatserna sent. Regeringens senaste beslut har ytterligare försenat
utbyggnaden. Med hänsyn tagen till trafikintensiteten och de svåra olyckor
som skett på E22:an bör en utbyggnad till fyra körfält ske med det snaraste.
Riksväg 29, en strategiskt mycket viktig väg för Karlshamns hamn, är på
ett vägavsnitt en uppenbar risk för Karlshamns vattentäkt. En allvarlig olycka
har redan inträffat. Arbetet med att förbättra den vägen måste snarast komma
igång.
Riksväg 30 som ingår i det så kallade TEM-projektet har stora framkom-
lighets- och trafiksäkerhetsrisker på vissa vägavsnitt, även här är behoven
stora.
Tvärleden väg 121, som förbinder E22 via nordvästra Blekinge med E4
och E6 på västkusten bör omgående ges riksvägsstatus. Om inte en
sammanhängande förbindelse mellen Olofström och Halmstad kommer till
stånd kan det äventyra Volvos produktion i Olofström. En satsning på
Tvärleden är samhällsekonomiskt lönsam. Det är i första hand delsträckan
Osby-Markaryd som behöver byggas. Så snart nu pågående projektering är
färdig bör denna del byggas ut, vilket kan ske genom lånefinansiering.
Det är av största vikt att kraftfulla satsningar görs för att förbättra
Blekinges dåliga trafiksäkerhetssituation. I Blekinge pågår för närvarande ett
trafiksäkerhetsprojekt som kallas Säkereken som har bidragit en hel del, men
den mest angelägna åtgärden är en ombyggnad av väg E22 till motorväg.
Satsningen på Blekinge kustbana har blivit en förebild för hela landet.
Både elektrifiering och kurvrätning av banan är motiverade med hänsyn
tagen till den stora trafikeringspotential som banan har. Målet bör vara att
uppnå två timmars restid mellan Karlskrona och Köpenhamn. Därför måste
Kustbanan kunna köra på Öresundsbron som i sin tur kräver elektrifiering.
En elektrifierad kustbana ger stora vinster både miljömässigt och
tidsmässigt.
Kust-till-kust-banan kräver också stora investeringar i Blekinge. Denna
järnväg utgör en del i ett planerat internationellt järnvägsstråk, TER.
Eftersom TER-korridorerna slutar i Gdynia/Gdansk är en förlängning med
kust-till-kust-banan naturlig. Med kust-till-kust-banan som en del av TER
skulle inte bara svenskt näringsliv utan även norskt få snabba och
miljövänliga godstransporter till Centraleuropa. Bandelen mellan Karlskrona
och Emmaboda är i akut behov av upprustning, bland annat spårbyte och
elkontaktledningsbyte. Med en medelhastighet på cirka 75km/tim och
bärighetsproblem är det omöjligt att upprätthålla/utveckla en modern
tågtrafik på bandelen.
Förbättringen av internationella flygförbindelser, där Ronneby flygplats
klassas som internationell flygplats, klass A, är en annan regionalpolitisk
satsning. Ronneby flygplats bör också utrustas med en taxibana.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av goda kommunikationer mot Öst- och
Centraleuropa.