På några få år har antalet bilar i Sverige nästan fördubblats.
Vårt dagliga resande har sedan förra århundradet i
genomsnitt ökat från 400 meter per invånare och dag till 46
km/dag per invånare. En ökning på cirka ett hundra gånger!
Det är hög tid att få rätt bild av läget som möjliggör rätt
slutsats och att det kan tas erforderliga politiska beslut.
På det kommunikationstekniska området har det skett oerhört många kart-
läggningar och utredningar, alltifrån luftföroreningar till säkrare trafikleder.
Detta har lett till ställningstaganden från statsmakternas sida när det gäller
att
främja säkra kommunikationer. En långtgående hög beskattning av bil-
innehav har möjliggjort en förhållandevis stor satsning på kommunika-
tionernas tekniska förbättring. Däremot har det inte skett någon genom-
gripande vetenskaplig utredning om vad kommunikationerna, och särskilt då
det dominerande trafikslaget, privatbilismen, betyder för medborgarnas
sociala och ekonomiska situation samt hur bilen påverkar miljön i de glesare
delarna av Sverige.
Under årtionden har Sverige byggt ut de fysiska kommunikationerna.
Möjligheten till fysisk kommunikation är en nödvändighet om hela Sverige
skall fungera. Sverige är för glest befolkat för att en fungerande
kollektivtrafik ska kunna bli det dominerande trafikslaget under överskådlig
tid. Huvuddelen av persontransporterna sker och kommer att ske med egen
privat bil. Åtta av tio resor sker på sådant sätt medan den återstående
femtedelen sker med tåg, buss, båt, spårvagn eller flyg.
Skälen, även de sociala, till att så många människor äger eller har tillgång
till bil också av andra orsaker än de som har strikt med utkomstmöjligheterna
att göra är många och föga genomlysta. I en debattartikel säger Lars
Ulvenstam: "När välfärdssamhället någon gång på 60-talet gav så många av
oss möjlighet att skaffa bil, var det ett enormt jämlikhetstillskott och en
fantastisk lyckokänsla av frihet för den vanliga familjen." Det finns därför
goda skäl att genomlysa den sociala situationen för människor i förhållande
till deras resande. Vad det betyder ekonomiskt och socialt. Vissa yttre om-
ständigheter förklarar varför det privata bilåkandet har en sådan dominans.
I stora delar av vårt land är glesbygdsboendet så markant att det
omöjliggör kollektiva trafiklösningar. Förutom arbetsresor krävs egen bil för
äldre, sjuka och arbetslösa för att tillfredsställa deras dagliga behov av
varjehanda inköp. Barnfamiljerna har dessutom stora behov av ett eget
transportmedel för barnens transporter till och från förskola och fritids-
aktiviteter. Utvecklingen går mot allt fler kvinnliga bilförare - ofta
ensamstående med barn - vilket breddar bilden ytterligare.
Det vore av stort värde att en sådan totalbild förtydligas så att de politiska
besluten kan få en mer relevant utformning. I dag upplever många människor
att såväl attityder som obestyrkta påståenden om privatbilarnas vådor för
många medborgare känns omotiverade. De är i varje fall inte vetenskapligt
styrkta.
Vår uppfattning är att det både för medborgarna och statsmakten är av stort
värde att kunna göra bedömningar och fatta beslut utifrån en bilsocial ut-
redning som tar upp alla aspekter - särskilt de som inte har varit vetenskap-
ligt genomlysta. Opinionen mot bensinskattehöjningarna för barnfamiljer,
äldre och arbetsresande är så stark att, enligt min mening, en bilsocial ut-
redning krävs för att utröna och vetenskapligt pröva alla fakta.
Det finns dessutom anledning att tro att det i vårt land finns forskning och
annat material som sammantaget ger en bild som väl motsvarar det som kan
kallas "bilsocial utredning". Det vore därför önskvärt med ett uppdrag till
t.ex. Kommunikationsforskningsberedningen som skulle gå ut på att göra en
sammanställning av de förslag som idag finns.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att en bilsocial utredning
tillsätts som snabbt ger en allsidig och total bild av mäniskors villkor i
sitt dagliga resande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att vid framtida beslut som påverkar biltrafiken,
särskilt utreda behovet av arbetsresor, barnfamiljers resebehov i bil
samt glesbygdens särskilda behov av nyttoresor och socialt moti-
verade resor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att sådana åtgärder bör vidtas som ur konsu-
mentsynpunkt underlättare för dem som behöver - och önskar - att ha
tillgång till en egen bil.