Skåne är ett tätbefolkat landskap och ett livsmedelsproducerande område av stor betydelse för landets försörjning. Men också mycket "vägtätt" och ett transitområde för svensk import och export. Dagens infrastruktur med väg- och järnvägsstomnät har "slagsida" åt väster och sydväst vilket kan exemplifieras med Öresundsbron och motorvägarna. De svenska landanslutningarna till bron är ännu inte lösta på ett bra sätt vilket medför stora problem bl a för stads- och boendemiljön i Malmö.
I ett europeiskt utvecklingsperspektiv är Östeuropas frigörelse från kommunismen och kraftigt växande ekonomier i flera gamla östländer av stor betydelse för transportutvecklingen i Skåne. Berlin som nytt kraftcentrum och den östtyska infrastrukturupprustningen är andra inslag som, tillsammans med överbelastningen på transportinfrastrukturen i västra Europa och den tekniska utvecklingen, aktualiserar en ny transportstrategi för Skåne och Sverige. Rostock har snabbt vuxit och är idag Östersjöns största färjehamn och kontinentens "Porten mot Skandinavien". I polska och baltiska hamnar planeras stora infrastruktursatsningar.
Ny teknik kan ge sjöfarten nya miljöfördelar. Redan tidigare är sjötransporter i särklass de kostnadseffektivaste räknat i kostnad per tonkilometer. Utvecklade sjötransportsystem i kombination med modern järnvägs- och godshanteringsteknik gör skånska hamnar i södra och östra Skåne till synnerligen intressanta inslag i en ny transportstrategi. En framtidsinriktad förnyelse och samlad planering för de skånska hamnarna måste kompletteras med en förnyelse av det skånska järnvägsnätet som idag i allt för stor utsträckning är planerat i en tid då stora delar av Östeuropa var stängda. Banverket gör bedömningen att inom en tioårsperiod måste det till mer järnvägskapacitet för att klara av järnvägsgodset genom Skåne.
I en remissupplaga till kommunerna i denna del pekar man på 3 möjliga lösningar.
- Ett spår väster om Eslöv och Lund för att gå på stambanan norr om Arlöv.
- Förstärkning av befintlig bana.
- Nollösning. D.v.s. att man inget gör.
Öppnandet av ett nytt järnvägsstråk i östra Skåne skulle inte bara förbättra trafikförsörjningen till intressanta färjehamnar, utan också avlasta västra Skånes transportinfrastruktur och bidra till en bättre regional balans i Skåne.
För att Öresundsbro- och färjetrafiken via Malmö ska fungera tillfredsställande måste godstrafiken på järnväg ske säkert utan att vara en risk för malmöborna. Det är oacceptabelt att, vilket nu planeras, låta godstågen (och många har last av farligt gods) gå genom flera av Malmös bostadsområden på Kontinentalbanan. Här behövs ett s k "Yttre Spår" som går utanför stadsbebyggelsen. Problemet är att den planerade citytunneln blir så dyr och resurskrävande att det inte finns ekonomiskt utrymme för ett yttre spår. Det kan inte vara rimligt att en stor del av export- och importtrafiken till bron och färjehamnen i Trelleborg ska gå med reducerad hastighet genom en storstads bostadsområden. Kostnadskalkylen för Citytunneln justeras hela tiden uppåt, och redan idag innan miljöprövningen är gjord har tunnelprojektet sprängt alla tidigare kostnadsramar. Projektet har av det ansedda institutet Standard & Poor's betecknats som ett högriskprojekt som aldrig kan bli samhällsekonomiskt lönsamt, och detta innan den senaste miljardfördyringen. Överväganden borde snarast göras om prioritering av järnvägsstråk runt Malmö och ett nytt östligt järnvägsstråk i Skåne framför Citytunneln. Denna är också av perifer betydelse för transporterna inom storstaden Malmö. Ur stadsmiljösynpunkt borde i Malmö och övriga storstäder effektiva persontransporter med lämpliga kollektivtrafikssystem lyftas fram. Risken är att Malmö stads interna persontransportkvalitet får stå tillbaka för Citytunnelprojektet. Om Citytunnelprojektet mot allt sunt förnuft fullföljs är det orimligt att de enorma kostnaderna ska belasta Malmö stad och region Skåne.
För att ytterligare förstärka och förbättra trafiken mellan Skåne och Själland blir en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör nödvändig. Denna skulle möjliggöra en större integration med hela Skåne och hela Själland.
Söderåsbanan är en viktig del av det regionala järnvägsnätet i Skåne. Underhållet är eftersatt men såväl godståg som persontåg trafikerar banan. Den används flitigt som reservbana till både Södra stambanan och Västkustbanan. Söderåsen är av stor betydelse för rekreationen i Öresundsområdet och när bron öppnas till nästa år är det angeläget att besökare från Malmö/Köpenhamn kan ta sig till åsen utan att behöva använda bilen. Dels tål inte det befintliga vägnätet mer trafik, dels är det bättre ur miljösynpunkt. Svalövs kommun är för övrigt den mest olycksdrabbade i Skåne. Nationalpark Söderåsen kommer att invigas till sommaren och detta kommer att innebär ett markant ökat intresse för Söderåsen med omgivningar. Den nationella spetskompetens som finns inom bioteknik och växtförädling i Svalöv är hotad och kan komma att flytta utomlands om inte kommunikationsfrågorna löses. Två regionala vägar, som skär diagonalt genom Skåne, där upprustningen har påbörjats är väg 108 från Trelleborg till väg E 4 i Åsljunga och väg 109 från Helsingborg till Ystad. För att få rätt effekt av redan utförda investeringar för längre transporter är det nödvändigt att gå vidare med nya delar av sträckningen. Åtgärderna får dessutom följden att trafiktrycket minskar på kustkommunerna i Skåne och även en regionalpolitisk effekt som är livsviktig för många skånska landsbygdskommuner.
Sturups flygplats ligger nära järnvägen Malmö-Ystad och borde för att kunna utvecklas på rätt sätt få en spårbunden trafikförsörjning.
I en ny transportstrategi bör också ingå möjligheter att komplettera spårnätet för t ex modern light-rail-trafik på idag landsvägstrafiktäta stråk som t ex Malmö-Vellinge-Falsterbonäset, Kristianstad-Århus, Helsingborg- Höganäs.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öppna ett nytt järnvägsstråk i Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast bygga en yttre järnvägsring utanför Malmös bostadsområden för i första hand järnvägstransporter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stimulera förnyelse och modernisering av skånska hamnar och system/teknik för sjötransporter i, till och från Sverige,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frigöra investeringsmedel genom en omprövning av Citytunneln,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att persontåg till och från Öresundsbron kan, i Malmö, gå på kontinentalbana och vissa fjärrtåg/nattåg på den yttre järnvägsringen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att planeringen av en linje Helsingborg- Helsingör måste prövas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öppna Söderåsbanan för persontrafik,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att komplettera skånsk persontransportstruktur med nya Pågatåg eller en light-rail-linje på pendlarstråk till Malmö, Helsingborg och Kristianstad,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att underlätta en tyngdpunktsförskjutning i transportmönstret i Skåne från landsvägstransporter till järnväg och sjöfart.
Stockholm den 3 oktober 1999
Gunnel Wallin (c)