Skåne är ett tätbefolkat landskap och ett
livsmedelsproducerande område av stor betydelse för landets
försörjning. Men också mycket "vägtätt" och ett
transitområde för svensk import och export. Dagens
infrastruktur med väg- och järnvägsstomnät har "slagsida" åt
väster och sydväst vilket kan exemplifieras med
Öresundsbron och motorvägarna. De svenska
landanslutningarna till bron är ännu inte lösta på ett bra sätt
vilket medför stora problem bl a för stads- och boendemiljön
i Malmö.
I ett europeiskt utvecklingsperspektiv är Östeuropas frigörelse från
kommunismen och kraftigt växande ekonomier i flera gamla östländer av
stor betydelse för transportutvecklingen i Skåne. Berlin som nytt
kraftcentrum och den östtyska infrastrukturupprustningen är andra inslag
som, tillsammans med överbelastningen på transportinfrastrukturen i västra
Europa och den tekniska utvecklingen, aktualiserar en ny transportstrategi
för Skåne och Sverige. Rostock har snabbt vuxit och är idag Östersjöns
största färjehamn och kontinentens "Porten mot Skandinavien". I polska och
baltiska hamnar planeras stora infrastruktursatsningar.
Ny teknik kan ge sjöfarten nya miljöfördelar. Redan tidigare är
sjötransporter i särklass de kostnadseffektivaste räknat i kostnad per
tonkilometer. Utvecklade sjötransportsystem i kombination med modern
järnvägs- och godshanteringsteknik gör skånska hamnar i södra och östra
Skåne till synnerligen intressanta inslag i en ny transportstrategi. En
framtidsinriktad förnyelse och samlad planering för de skånska hamnarna
måste kompletteras med en förnyelse av det skånska järnvägsnätet som idag i
allt för stor utsträckning är planerat i en tid då stora delar av Östeuropa var
stängda. Banverket gör bedömningen att inom en tioårsperiod måste det till
mer järnvägskapacitet för att klara av järnvägsgodset genom Skåne.
I en remissupplaga till kommunerna i denna del pekar man på 3 möjliga
lösningar.
- Ett spår väster om Eslöv och Lund för att gå på stambanan norr om
Arlöv.
- Förstärkning av befintlig bana.
- Nollösning. D.v.s. att man inget gör.
Öppnandet av ett nytt järnvägsstråk i östra Skåne skulle inte
bara förbättra trafikförsörjningen till intressanta färjehamnar,
utan också avlasta västra Skånes transportinfrastruktur och
bidra till en bättre regional balans i Skåne.
För att Öresundsbro- och färjetrafiken via Malmö ska fungera
tillfredsställande måste godstrafiken på järnväg ske säkert utan att vara en
risk för malmöborna. Det är oacceptabelt att, vilket nu planeras, låta
godstågen (och många har last av farligt gods) gå genom flera av Malmös
bostadsområden på Kontinentalbanan. Här behövs ett s k "Yttre Spår" som
går utanför stadsbebyggelsen. Problemet är att den planerade citytunneln blir
så dyr och resurskrävande att det inte finns ekonomiskt utrymme för ett yttre
spår. Det kan inte vara rimligt att en stor del av export- och importtrafiken
till bron och färjehamnen i Trelleborg ska gå med reducerad hastighet genom
en storstads bostadsområden. Kostnadskalkylen för Citytunneln justeras hela
tiden uppåt, och redan idag innan miljöprövningen är gjord har
tunnelprojektet sprängt alla tidigare kostnadsramar. Projektet har av det
ansedda institutet Standard & Poor's betecknats som ett högriskprojekt som
aldrig kan bli samhällsekonomiskt lönsamt, och detta innan den senaste
miljardfördyringen. Överväganden borde snarast göras om prioritering av
järnvägsstråk runt Malmö och ett nytt östligt järnvägsstråk i Skåne framför
Citytunneln. Denna är också av perifer betydelse för transporterna inom
storstaden Malmö. Ur stadsmiljösynpunkt borde i Malmö och övriga
storstäder effektiva persontransporter med lämpliga kollektivtrafikssystem
lyftas fram. Risken är att Malmö stads interna persontransportkvalitet får stå
tillbaka för Citytunnelprojektet. Om Citytunnelprojektet mot allt sunt förnuft
fullföljs är det orimligt att de enorma kostnaderna ska belasta Malmö stad
och region Skåne.
För att ytterligare förstärka och förbättra trafiken mellan Skåne och
Själland blir en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör nödvändig. Denna
skulle möjliggöra en större integration med hela Skåne och hela Själland.
Söderåsbanan är en viktig del av det regionala järnvägsnätet i Skåne.
Underhållet är eftersatt men såväl godståg som persontåg trafikerar banan.
Den används flitigt som reservbana till både Södra stambanan och
Västkustbanan. Söderåsen är av stor betydelse för rekreationen i
Öresundsområdet och när bron öppnas till nästa år är det angeläget att
besökare från Malmö/Köpenhamn kan ta sig till åsen utan att behöva
använda bilen. Dels tål inte det befintliga vägnätet mer trafik, dels är det
bättre ur miljösynpunkt. Svalövs kommun är för övrigt den mest
olycksdrabbade i Skåne. Nationalpark Söderåsen kommer att invigas till
sommaren och detta kommer att innebär ett markant ökat intresse för
Söderåsen med omgivningar. Den nationella spetskompetens som finns inom
bioteknik och växtförädling i Svalöv är hotad och kan komma att flytta
utomlands om inte kommunikationsfrågorna löses. Två regionala vägar, som
skär diagonalt genom Skåne, där upprustningen har påbörjats är väg 108 från
Trelleborg till väg E 4 i Åsljunga och väg 109 från Helsingborg till Ystad.
För att få rätt effekt av redan utförda investeringar för längre transporter är
det nödvändigt att gå vidare med nya delar av sträckningen. Åtgärderna får
dessutom följden att trafiktrycket minskar på kustkommunerna i Skåne och
även en regionalpolitisk effekt som är livsviktig för många skånska
landsbygdskommuner.
Sturups flygplats ligger nära järnvägen Malmö-Ystad och borde för att
kunna utvecklas på rätt sätt få en spårbunden trafikförsörjning.
I en ny transportstrategi bör också ingå möjligheter att komplettera
spårnätet för t ex modern light-rail-trafik på idag landsvägstrafiktäta stråk
som
t ex Malmö-Vellinge-Falsterbonäset, Kristianstad-Århus, Helsingborg-
Höganäs.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att öppna ett nytt järnvägsstråk i Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att snarast bygga en yttre järnvägsring utanför
Malmös bostadsområden för i första hand järnvägstransporter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att stimulera förnyelse och modernisering av
skånska hamnar och system/teknik för sjötransporter i, till och från
Sverige,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att frigöra investeringsmedel genom en
omprövning av Citytunneln,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att persontåg till och från Öresundsbron kan, i
Malmö, gå på kontinentalbana och vissa fjärrtåg/nattåg på den yttre
järnvägsringen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att planeringen av en linje Helsingborg-
Helsingör måste prövas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att öppna Söderåsbanan för persontrafik,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att komplettera skånsk persontransportstruktur
med nya Pågatåg eller en light-rail-linje på pendlarstråk till Malmö,
Helsingborg och Kristianstad,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att underlätta en tyngdpunktsförskjutning i
transportmönstret i Skåne från landsvägstransporter till järnväg och
sjöfart.