Målmedvetna investeringar i infrastrukturen är nödvändiga för att Sverige skall upprätthålla konkurrenskraft, sysselsättning och välfärd. Skånes strategiska läge som Sveriges port mot Kontinentaleuropa ställer stora krav på väl fungerande transportsystem. Det är också av stor betydelse för Skånes förbindelser med övriga Sverige.
De stora förväntningarna på en positiv utveckling genom Öresundsför- bindelsens tillkomst, EU-medlemskapet, nya affärsmöjligheter med grann- länderna runt Östersjön m m får inte komma på skam.
Transportsystemet är ett av de viktigaste verktygen för en god utveckling. Transportsystemet är avgörande för var man kan bo, arbeta, studera och hur lätt det är att få vardagslivet att fungera. Möjligheten att transportera varor och att resa inom landet och dess regioner samt till och från omvärlden är av- görande för hur Sverige och Skåne kan ta till vara de nya förutsättningarna.
Hamnarna i Skåne erbjuder och kommer tillsammans med Öresundsbron framgent att erbjuda näringslivet alternativa vägar för gods som skall till och från olika destinationer i Europa. Öppningen mot de östra delarna talar för fortsatt ökande handelsutbyte och godstransportvolymer. Det blir därför allt viktigare tillse att anslutande infrastruktur fungerar väl - snabbt, säkert och effektivt.
Utrikeshandeln omfattar ca 100 miljoner godston till ett värde av 500 miljarder kronor. Via färjelederna transporteras varor till ett värde av 60 procent av den totala utrikeshandeln. Transportmässigt sett går 95 procent av godsmängden på fartyg. De skånska hamnarna har här stor betydelse. Helsingborg (10 miljoner ton) och Trelleborg (9,6 miljoner ton), är nummer två och tre i Sverige vad gäller godsmängd. Tillsammans med Malmö, Ystad, Simrishamn och Åhus utgör dessa hamnar en mycket viktig länk för det sjöfraktade godset. Godsmängden ökar och fortsätter enligt prognoserna att öka.
Utvecklingspotentialen för hamnarna i Skåne bedöms som stor. Investe- ringar med anknytning till färjetrafiken planeras i Trelleborg, Malmö, Åhus och Ystad. En gemensam organisation har skapats för hamnarna i Malmö och Köpenhamn.
Regeringens budgetproposition inger starka betänkligheter därför att Väg- och Banverkets anslag för år 2000 är lägre än den nivå som krävs för att kunna genomföra de nu aktuella planerna i avsedd omfattning. Regeringen skriver trots detta: "Det är regeringens uppfattning att de fastställda infra- strukturplanerna skall kunna genomföras men med viss tidförskjutning och delvis annan prioritering."
Vi anser att det behövs ett samlat grepp av infrastrukturutbyggnaderna. I arbetet med analysen inför detta kan Region Skåne genom sin Regionala plan för transportinfrastruktur (RTI-planen) bidra med värdefullt underlag. Behovet av omfattande förstärkning av infrastrukturen i vårt sydligaste landskap kan inte nog understrykas. Sjuttio (70) procent av vårt lands exportgods och ungefär lika mycket av importgodset passerar Skåne.
Järnvägstrafikens fortsatta utveckling och en långsiktig lösning för godsstråken genom Skåne är en nationell angelägenhet och får inte längre förhalas. Det gäller bl.a. det för flera kommuner i Skåne så viktiga yttre godsspåret. Även utbyggnaden av de felande delar av det vägnät som så effektivt som möjligt skall länka samman övriga delar av Sverige med kontinenten måste snarast realbehandlas och enligt vår mening tidigareläggas.
Utan tvekan konstaterar vi att Skåne genom sitt läge är det viktiga transit- område som övriga Sverige är beroende av. Detta förhållande understryker vikten av de nationella vägarna E 4 Helsingborg-Stockholm, E 6:ans sträck- ning Trelleborg-Malmö-Helsingborg-Göteborg och vidare mot Oslo, E 22 Malmö-Kristianstad och vidare mot Blekinge och Kalmar och inte minst E 65-delen Ystad-Malmö. Dessa viktiga stråk måste i sin helhet ges en sådan standard att de svarar mot inte bara nuvarande utan även kommande transportbehov. Inte minst för landets lastbilsburna export och import som hela tiden ökar kraftigt är detta angeläget.
Som framhållits ovan är en mycket stor mängd av transporterna gränsöverskridande och valet av transportsätt och transportvägar inte begränsat enbart till ett land. För Skånes del är det uppenbart att ett ingående samarbete med Danmark (Kongevejen vid Helsingör), Tyskland (Sassnitz- Stralsund), Polen (vägsträckningar mot Szczecin och Warszawa) och de baltiska länderna är av yttersta vikt. Visst samarbete har redan kommit igång men det behöver ytterligare intensifieras.
Det är angeläget att verka för lösningar som gör transporter på vägar och järnvägar både säkra och snabba. Inte minst ur miljösynpunkt är ett helhetsgrepp väsentligt så att åtgärder till miljöns fromma också vägs in från början.
Vi anser att regeringen måste ta sitt ansvar för Sveriges fortsatta utveckling och tillväxt på allvar. Honnörsorden i de högtidliga deklarationerna får inte bara bli tomma ord! Inte minst näringsminister Björn Rosengren har vid ett flertal tillfällen talat om att transportsystemen är viktiga för tillväxt och konkurrenskraft. Regeringen måste nu gå från ord till handling och tillföra mer resurser för infrastrukturutbyggnader i Sveriges sydligaste landskap.
Det är uppenbart att mycket av trafikarbetet utförs i Skåne. Därför måste också tillförsel av medel för utbyggnaden och förstärkningen både av nationella och regionala stråk till vägar och järnvägar i Skåne stå i rimligare proportion till mängden utfört trafikarbete än vad som är fallet idag. Uppgifter som cirkulerar i pressen om senareläggning av projekt, anslagsminskningar och kvalitetssänkningar inger härmed stor oro. Mot bakgrund av att övervägande delen av Sveriges samlade export och import tar vägen genom landskapet vore sådana försämringar förödande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de nationella och regionala vägarna och järnvägarna i Skåne bör tillföras en större andel av landets samlade infrastrukturmedel, i rimligare proportion till det i landskapet utförda trafikarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Region Skåne genom sin Regionala plan för transportinfrastruktur (RTI-planen) kan bidra med värdefullt underlag för att få ett samlat grepp om infrastrukturutbyggnaderna i Sveriges sydligaste landskap.
Stockholm den 28 september 1999
Inga Berggren (m)
Sten Andersson (m)
Jan Backman (m)
Maud Ekendahl (m)
Ingvar Eriksson (m)
Margit Gennser (m)
Gun Hellsvik (m)
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Lars Lindblad (m)
Bertil Persson (m)
Ewa Thalén Finné (m)
Anna Åkerhielm (m)