med anledning av prop. 1999/2000:78 Ändrad verksamhet för SJ m.m.
1 Inledning
Propositionen 1999/2000:78 Ändrad verksamhet för SJ m.m. där "m.m."
behandlar transportpolitiska frågor av skiftande slag. Statens järnvägar
föreslås ombildas från affärsverk till aktiebolag för att bättre kunna
fungera som en aktör som tillhandahåller järnvägstrafik.
Moderata samlingspartiet har länge arbetat i denna riktning och vill
understryka vikten av att inom en inte alltför lång framtid privatisera dessa
bolag.
Propositionen behandlar även frågorna kring spåranläggningar, fordons-
försörjning och övriga gemensamma funktioner inom järnvägstrafiken.
Slutligen rapporterar regeringen om sitt transport- och näringspolitiska
program för svensk åkerinäring.
När regeringen i propositionen betecknar den för Sverige så viktiga
åkerinäringen för "m.m" är det för oss uppenbart att regeringen inte
prioriterar arbetet att få till stånd bättre spelregler på denna marknad. Det
finns med andra ord en uppenbar risk för att den svenska åkerinäringen
utflaggas och att utländska åkare stärker sin position.
2 SJ:s trafikeringsrätt
I propositionen påpekas att enligt förordningen om statens
spåranläggningar har SJ alltid trafikeringsrätt för persontrafik på
stomnätet och bedriver med stöd av den rätten sådan interregional
persontrafik om den kan ske på kommersiella grunder.
SJ:s absoluta trafikeringsrätt ger SJ monopol på persontrafik på alla
lönsamma järnvägslinjer. Förutom detta har SJ möjlighet att dels bedriva,
med upphandlad trafik, parallell konkurrerande trafik, dels återta
trafikeringsrätten efter det att avtalstiden för upphandlad trafik löpt ut.
Detta
genom att hävda att trafiken åter kan bedrivas på kommersiella grunder.
Regeringen är medveten om att detta förhållande hindrar nya aktörer från
att våga göra satsningar inom järnvägssektorn. Samtidigt finner regeringen
det angeläget att finna nya trafiklösningar och anser att en förändring av
förordningen beträffande trafikeringsrätten bör genomföras.
I december 1998 beslöt regeringen att överlåta trafikeringen av
Västkustbanan till Sydvästen AB. Sydvästen inledde trafikeringen den 10
januari i år, men redan efter en vecka beslutade regeringen att kontraktstiden
skall inskränkas till ett år utan någon möjlighet till förlängning. Därefter
skall SJ få tillbaka trafikmonopolet.
Regeringens beslut har skapat stor oro bland tågentreprenörerna i Sverige.
Det inträffade påverkar inte enbart benägenheten hos seriösa entreprenörer
att lägga anbud på trafikering i Sverige, utan minskar också motiven för att
genomföra marknadsinvesteringar i persontrafiken.
Det finns behov av att vinna över både pendlare och affärsresenärer från
bil till tåg. Men man kan fråga sig hur man skall kunna locka nya
resandegrupper till persontrafiken om det saknas motiv att genomföra
marknadsinvesteringar.
Vi anser det inte tillräckligt att SJ:s trafikeringsrätt inskränks i enlighet
med propositionens intentioner. De fördelar som konkurrensutsatt järn-
vägstrafik ger ökar om konkurrensen inte begränsas till att omfatta endast
olönsamma linjer. Därför måste SJ:s monopol, enligt vår mening, avskaffas
helt och konkurrensutsättningen således omfatta även i dag lönsam järn-
vägstrafik. En uppfattning som även delas av flertalet remissinstanser.
Regeringen bör därför snarast återkomma med förslag att konkurrens-
utsätta persontrafiken på alla järnvägslinjer. Avtalstiderna bör därmed vara
minst fem år med möjlighet till förlängning genom optionsavtal.
Möjligheten för SJ att med automatik återfå trafikeringsrätten på de
järnvägssträckor som upphandlats före 2001, bör analogt med ovanstående
upphävas och trafiken prövas i ny upphandling.
3 Fordonsförsörjning
Möjligheten till ökad konkurrens på det svenska järnvägsnätet kommer
att öka om fler järnvägsoperatörer konkurrerar på likvärdiga villkor om
trafiken. Tillgången till rullande materiel är i detta sammanhang en
strategisk resurs. Med de korta avtalstider som hitintills gällt har det för
de företag som vunnit anbudsupphandlingen varit otänkbart att köpa eller
hyra vagnar och lok på en öppen marknad. Med något undantag har alla
operatörerna hyrt in "överskottsmateriel" från SJ. Hyrespriserna fanns
angivna i det anbudsunderlag som tillhandahölls av regeringens
förhandlingsman och var således lika för alla anbudsgivare. Det får
emellertid anses otillfredsställande att SJ, utan att närmare ange sitt
självkostnadspris, genom sina konkurrenter erhåller en ersättning för
"överskottsmateriel" som med god marginal kan överstiga den verkliga
kostnaden. Om så sker, förstärker de presumtiva anbudsgivarna SJ:s
betalningsförmåga och försämrar genom ett sådant förfaringssätt sin egen
konkurrenskraft.
Huvudparten av SJ:s vagnpark har finansierats av statskapital eller leasas
genom internationella finansinstitut. Denna resurs kan med fog anses vara en
del av vårt samlade statskapital och bör därför på lika villkor kunna utnyttjas
av alla som vill trafikera det svenska järnvägsnätet.
För att undanröja misstanken om gynnande av en part bör all rullande
materiel som SJ i dag förfogar över samlas i en för alla gemensam resurs.
Avrop ur och prissättning av denna resurs bör kunna ske endera genom att en
i förväg fastställd prislista tillämpas, eller genom ett anbudsförfarande.
Genom att förlänga avtalstiderna för operatörerna ökar intresset från dessa att
på sikt köpa aktuell materiel och/eller, genom att gå ut på den internationella
järnvägsmarknaden, upphandla andra tåg. Ansvaret för revisioner, underhåll
av den inhyrda vagnparken bör, om inte annat avtalas, åvila den operatör
som hyr materielen.
Det ankommer på regeringen att närmare utreda huvudmannaskapet för
denna verksamhet och hur konkurrensneutraliteten skall garanteras och
upprätthållas.
4 SJ:s fastighetsinnehav
Regeringen skriver i sin proposition att en av de mest komplexa frågorna
kring bolagiseringen är frågorna kopplade till SJ:s fastighetsinnehav.
För att full konkurrensneutralitet skall råda vid upphandlingstillfället
menar vi moderater att SJ:s fastighetsinnehav måste särskiljas från SJ-
koncernen före bolagiseringen. Arbetet med detta bör påskyndas och en
tidsplan bör snarast läggas fram av regeringen.
5 Biljettsamordning
I propositionen skriver regeringen att biljettförsäljningen och biljett-
samordningen i vissa fall lett till svårigheter för resenärer. Denna
korrekta analys måste följas av handling. Vi vill att regeringen
presenterar tidsplan och principlösning för hur en samordning av dessa
frågor skall ske.
6 Åkerinäringen
Det är mycket som behöver göras för att förbättra situationen för den
svenska åkerinäringen; vi behöver sänkta och konkurrenskraftiga skatter,
enklare regler, bättre kontroll och sanktionsmöjligheter samt en aktivare
roll i Europasamarbetet. Det svenska näringslivet med betydande import
och export, är angeläget att ha tillgång till en konkurrenskraftig svensk
åkerinäring för att klara sina transporter till och från Sverige. Det kan
inte ligga i Sveriges intresse att via nationella beslut försämra den
svenska åkerinäringens villkor i sådan utsträckning att vi i Sverige blir
ensidigt beroende av utländska aktörer på området.
Moderata samlingspartiet har länge hävdat att åkerinäringen behöver
snabba beslut och åtgärder - inte det innehållslösa handlingsprogram som
regeringen nu har levererat.
Vi har i vår flerpartmotion m929 från den 5 oktober 1999 framfört våra
synpunkter om åkerinäringens förutsättningar. Vi vill dock även här framföra
vårt fyrpunktsprogram för en bättre och mer konkurrenskraftig åkerinäring:
Sänkta och konkurrenskraftiga skatter. Moderata samlingspartiets
alternativ sänker skatterna och tar bort de skadliga företagsskatterna.
Skattebördan bör anpassas till EU-nivåer.
Enklare regler. De förslag som småföretagsdelegationen presenterat bör
genomföras. Detta skulle gynna åkeribranschen som präglas av många små
företag.
Kontroll och sanktionsmöjligheter. Regler för bl.a. vilotid under
körningar bör samordnas och kontrollen av att reglerna efterlevs måste också
bli effektivare. Kontrollen av fordon måste skärpas och åtgärder genomföras
som leder till att en bot som skrivs ut i Sverige också blir betald av den
utländska åkaren.
Aktivare roll i Europasamarbetet. Eftersom transportnäringen är en
bransch som i högre grad än andra branscher består av mobila
produktionsmedel, betyder likvärdiga villkor mycket för konkurrenskraften.
Sverige måste därför ha en mer aktiv roll i EU-samarbetet.
7 Hemställan
7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om privatisering av SJ,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
SJ:s trafikeringsrätt i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avtalstidernas längd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om trafikeringsrätten på bansträckor upphandlade
före 2001,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om huvudmannaskap för befintliga lok och vagnar
och konkurrensneutralitet vid anskaffning av rullande materiel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att särskilja SJ:s fastighetsinnehav från SJ-
koncernen före bolagiseringen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samordning av biljettförsäljning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den svenska åkerinäringen.