Betydelsen av ett förebyggande folkhälsoarbete blir allt mer uppenbar.
Genom ökade och förfinade vetenskapliga studier kan resultat av folk-
hälsoarbete avläsas både i hälsotal och samhällsekonomi. Studier ända
ned på kommundelsnivå har gjorts och variationer i hälsa och
dödsorsaker kunnat påvisas. Hälso- och sjukvårdslagens övergripande
mål att hela befolkningen ska ha en god hälsa fordrar en långsiktig och
uthållig strategi för att uppsatta mål ska uppnås. För ett gott resultat krävs
att alla nivåer inom hälso- och sjukvården deltar i det förebyggande
folkhälsoarbetet. Arbetet med ett förbättrat hälsotillstånd i Sverige ska i
huvudsak utgöras av förebyggande insatser. I takt med att kunskap om
uppkomster och orsaker till sjukdomar och ohälsa växer till fordras en
pågående utveckling av folkhälsoarbetet. Viktiga instrument i arbetet är
att definiera mål och återkommande uppföljningar av gjorda satsningar.
Med nuvarande kunskap går inte alla sjukdomar att förebygga, flera dock
bättre än vad som för närvarande är fallet.
Sambandet mellan livsföring, miljö, sociala problem och ohälsa är sedan
länge belagt. Vikten av en sund livsföring måste framhållas i allt folkhälso-
arbete. För att nödvändiga åtgärder till nytta för medborgarna ska kunna
vidtas måste kunskap och metoder föras ut. Hälso- och sjukvårdslagens
intentioner om en god hälsa åt alla och helhetssyn i vården fordrar att sjuk-
vården utvecklar arbetssätt och metoder där inte enbart den
medicinsk/biologiska kompetensen tas tillvara. Även den psykologiska
kompetensen skall väga tungt i en helhetssyn. Personer med god psykisk
hälsa har större motståndskraft mot sjukdomar och bättre prognos vid svåra
sjukdomstillstånd. Brister i samverkan mellan landsting och kommuner är en
orsak till varför beslutade åtgärder inte alltid når medborgarna på det sätt
som avses. Samverkan mellan offentliga instanser är avgörande för utfallet
av folkhälsoarbetet. Goda exempel på väl fungerande lokala hälsoråd som
etablerat kontakter med företag, skolor och lokala nätverk finns.
Länsövergripande folkhälsosamråd med bred sammansättning av olika
kompetenser från landsting, kommuner och statliga myndigheter är ett annat
beprövat exempel med god utdelning. Ideella och frivilliga organisationer är
en viktig tillgång i arbetet för en bättre folkhälsa.
Motionen är inte heltäckande när det gäller angelägna områden i det
förebyggande arbetet, men vi vill lyfta fram de icke-materiella perspektiven
och några grupper som ofta glöms bort i debatten och i de politiska
prioriteringarna.
God hälsa för alla
Hälsa i vid bemärkelse handlar om ett fysiskt, psykiskt, socialt och
andligt tillstånd av välbefinnande. Det är viktigt att allt folkhälsoarbete
och alla preventiva insatser utgår från denna helhetssyn på människan
och på hälsobegreppet.
Även om hälsoläget i Sverige allmänt sett är bra så är hälsan ändå väldigt
ojämlikt fördelad. Forskning visar att resurssvaga gruppers hälsoutveckling
och medellivslängd är sämre än för dem som är välutbildade och resurs-
starka. Detta kan inte accepteras. Det krävs krafttag mot hälsans ojämlika
fördelning i befolkningen.
Kunskap om hur olika livsstilsfrågor påverkar hälsan är viktig för ett gott
liv. Alla har rätt till denna kunskap. Här spelar inte minst skolan en viktig
roll.
Uthållighet i folkhälsoarbetet är avgörande
Folkhälsoarbetet kräver långsiktighet. Vid minskat ekonomiskt utrymme
ökar risken för nedprioritering av framåtsyftande insatser till gagn för
andra behov som för tillfället bedöms som mer angelägna. Detta gynnar
vare sig folkhälsan eller samhällsekonomin på längre sikt. Akuta insatser
kan inte ersätta långsiktiga. Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö
och levnadsvanor har betydelse för hälsoutvecklingen. I folkhälsoarbetet
måste hänsyn tas även till dessa förhållanden för att främja mindre
gynnade gruppers hälsa. Den höga arbetslösheten drabbar svaga grupper
hårdast, vilket innebär ökad risk för självmord, psykiska problem, högre
vårdkonsumtion och förtidspensionering. Arbetslöshet tenderar också att
öka alkohol- och drogkonsumtionen hos de drabbade med åtföljande risk
för utslagning. Det tar ofta lång tid innan detta kan utläsas i statistik över
folkhälsan. Ett långsiktigt, målmedvetet arbete med återkommande
kontroller är viktiga för kvalitén.
Icke-materiella behov
Psykisk ohälsa
Enligt folkhälsorapporter är den fysiska hälsan i Sverige god medan den
psykiska är sämre. Trots en hög materiell levnadsstandard rapporteras
återkommande om ökad psykisk ohälsa i befolkningen, särskilt bland
ungdomar. Rotlöshet, ensamhet och utanförskap anges ofta som
grundorsaker. Avsaknad av sociala relationer med familj, släkt och
vänner brukar också nämnas. Människor i kris upplever sig inte ha någon
att anförtro sig till. Sällan anförs behov av mer pengar eller materiella
förnödenheter som grundorsak eller lösning på problemen. Detta påvisar
än en gång att man inte kan tillgodogöra sig materiell välfärd om man
mår dåligt i själen. Människan är en helhet där det kroppsliga och
själsliga inte kan åtskiljas. För att möta ensamhet behövs mänskligt stöd.
Det är bl a därför som det behövs fler människor i äldrevården. Genom
neddragningar i kommunerna på grund av försämrad ekonomi är insatser
från hemtjänsten numera högst begränsade. Den ideella sektorn kan här
vara en stor tillgång. Människans behov av gemenskap och trygghet kan
inte ersättas, utan måste tillfredsställas redan från födseln. Otrygghet
grundad i barndomen följer ofta individen upp i vuxen ålder.
De immateriella värdena måste bättre lyftas fram som viktiga hälsofaktorer
och ges ett större utrymme i det framtida folkhälsoarbetet.
Stress
Alltfler undersökningar visar på att stress håller på att bli ett stort
folkhälsoproblem. För mycket arbetstid är inte enda förklaringen. Enbart
minskad arbetstid skulle inte lösa alla problem med stress i ett samhälle
som blir alltmer komplicerat. Även arbetslösa känner stress. Att vara
arbetslös när man vill arbeta kan innebära stress för den arbetssökande.
Den som har arbete kan uppleva välbefinnande men också lida av negativ
stress. Stress kan alltså vara både negativ och positiv. Det viktigaste
instrumentet för att undersöka om en person lider av negativ stress är att
se vilka möjligheter personen har att påverka sin situation, dvs makt och
inflytande till förändring.
Åkommor bland vårdpersonal kan ibland vara stressrelaterade. Det kan ta
sig uttryck i hjärtbesvär, kronisk trötthet, magbesvär, psykiska besvär som
depression samt olika smärttillstånd.
Detsamma gäller skolelever som vistas i för stora klasser med få lärare.
Dessa blir ofta tröttare särskilt om skoldagen kombineras med långa
vistelser borta från hemmet. Den tid som behövs för vila och avkoppling blir
för liten. Allt fler barn uppvisar olika stressymtom vilken också går längre
ner i åldrarna. Arbetet för en god skolmiljö och möjlighet för elever att
arbeta enskilt eller i mindre grupper måste utökas.
En familjepolitik, som har sin utgångspunkt i att barnen får en trygg och
harmonisk uppväxt där föräldrar och barn får mer tid med varandra, kommer
att bättre motverka de stressymtom som nu ökar.
Läkaren Christina Doctare beskriver i sin nyutkomna bok Hjärnstress -
kan det drabba mig ett tillstånd som kan drabba alla människor. En annan
benämning är utbrändhet. I boken förklarar författaren att hjärnstress är ett
samhällsproblem, inte något som den enskilde kan lastas för. Hon pekar
också på det ökade tempot och ständiga krav på lönsamhet som genomsyrar
samhället. Tillsammans med ökad känsla av minskad kontroll över den egna
livssituationen skapas en ohållbar situation. Genom ett liv i ständig press
upphör empatin och kreativiteten hos människan. Depression och utbrändhet
är ofta orsaker till sjukskrivningar bland personal som arbetar inom vård,
skola och omsorg.
Samhällets strukturer är viktiga för människors hälsa. De beslut som fattas
påverkar den enskildes vardag. Utgångspunkten i besluten måste vara om-
tanken om den enskilda människan och hans eller hennes bästa. Ett varmt
samhällsklimat skapas där människor känner sammanhang och delaktighet.
Utsatta grupper
För flertalet svenskar har hälsan förbättrats. Enligt gjorda undersökningar
har medellivslängden ökat och levnadsvanor förbättrats. Detta gäller
dock inte alla grupper. För barn och ungdomar är trenden den motsatta.
Ojämlikhet i hälsotillstånd förekommer också mellan män och kvinnor,
olika sociala grupper och regioner. Ett försämrat hälsotillstånd har även
konstaterats i vissa samhällsgrupper bl a på grund av arbetslöshet,
utslagning och sämre ekonomi. Redan från födseln kan skillnader
konstateras i form av ökad andel spädbarnsdödlighet, barn med
tillväxthämning eller låg födelsevikt. Skillnad i dödsrisk och i
alkoholrelaterad dödlighet mellan yrkesgrupper är väl belagd. Till och
med skillnader mellan olika bostadsområden i större tätorter har kunnat
noterats. Kristdemokraterna anser att hälsopolitiska hänsyn ska vara en
naturlig del i samhällsplaneringen.
Migrän
Migrän och annan svår huvudvärk är ett dolt funktionshinder som
riskerar slå ut människor från arbete och social gemenskap. Cirka en
miljon människor i Sverige lider av migrän eller annan svår huvudvärk, t
ex Hortons huvudvärk. Med tanke på hur många som lider av denna
åkomma borde denna få status av folksjukdom. Sjukdomen är vanligare
hos kvinnor. Man beräknar att var femte kvinna och var åttonde man
lider av sjukdomen. Av skolbarn mellan 7 och 15 år visar undersökningar
på att mellan 4 och 6 procent lider av migrän. Många lider i skolan och
blir mobbade på grund av sin svåra återkommande huvudvärk.
Trots att en så stor del av befolkningen lider av denna sjukdom före-
kommer inga satsningar från stat och landsting på denna stora folksjukdom.
Migrän bör tas upp i det nationella folkhälsoprogrammet. Inom EU finns
utredningar som visar att de socioekonomiska kostnaderna för migrän kostar
EU-länderna ca 240 miljarder kronor. Det finns således mycket att göra för
att minska kostnader och lidande på detta område.
I arbetslivet har de med ofta återkommande migränanfall det svårt. Sjuk-
skrivningarna kan bli många och vissa blir så handikappade att de får
förtidspension. Kunskapen och informationen om migrän är bristfällig på
många plan. Att förebygga långa sjukskrivningar är ofta möjligt om
individuellt anpassad rehabilitering sätts in i god tid. Landstingen har i
många fall ingen upparbetad verksamhet för att sprida information om denna
sjukdom. Bäst vore om migräniker liksom diabetiker snabbt efter diagnos
fick en utbildning på sin sjukdom en s.k. migränskola. Den kan finnas på
primärvårdsnivå eller på specialistklinik och bör erbjudas patienten inom en
viss tid efter diagnos. Där kan man ta upp vilka förebyggande behandlingar
man kan pröva, moderna mediciner som finns på området och hur man kan
lägga om livsstil och lära sig leva med sin sjukdom på bästa möjliga sätt.
Förebyggande av självmord
Självmord är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år.
Personer som gjort ett första självmordsförsök löper en mångfaldigt
högre risk än andra att senare avlida på grund av självmord. På senare år
har en nedgång i antalet avlidna på grund av självmord konstaterats.
Trots detta är självmord den näst största dödsorsaken efter cancer.
Det faller sig helt naturligt att problemet särskilt uppmärksammas inom
folkhälsoarbetet. Resurser till att följa upp patienter, som nyligen gjort ett
självmordsförsök och de som går med självmordstankar eller av andra skäl
bedöms vara i riskzonen, är mycket angelägna. Orsaker till självmords-
handlingar är flera, ofta är de en utväg ur en situation som upplevs som helt
hopplös. Förluster av olika slag är den vanligaste utlösande faktorn. En
känsla av ensamhet, hopplöshet och vilsenhet är gemensamt för de flesta som
gör självmordsförsök. Den känslan finns kvar även efter självmordsförsöket.
Tillståndet efter ett misslyckat självmordsförsök förvärras av känslor av
besvikelse, skuld och rädsla för hur omgivningen ska uppfatta det inträffade.
Vårdpersonalens uppgift att ge närhet, värme och omtanke kan inte nog
betonas. Välanpassad utbildning av vårdpersonal och tid för patienten är
väsentliga inslag för en lyckad behandling. En ordentlig uppföljning med
återkommande kontakter är avgörande för att förebygga att självmordsförsök
upprepas.
Det förebyggande arbetet måste inriktas på att motverka att personer
hamnar i denna krissituation. Vi kristdemokrater vill betona människors
behov av sammanhang, närhet och identifikation. Behovet av små nära
gemenskaper där människor kan växa upp i trygghet, värme och tillit verkar
förebyggande och motverkar risken, särskilt i tonåren, att fastna i känslor av
utanförskap och meningslöshet, som kan utgöra grogrund för självmords-
tankar.
För många av Sveriges kommuner har bristen på ekonomiska resurser
medfört ekonomiska omprioriteringar. Antalet kuratorer och skolpsykologer
har reducerats samtidigt som behoven av någon att samtala med ökat.
Konsekvensen har blivit att belastningen på de psykiatriska mottagningarna
för barn och ungdomar ökat. Brist på psykologer och psykiatriker samt
otillsatta tjänster bidrar till att öka köerna och förvärra patientens
tillstånd.
I Nationella rådet för självmordsprevention ingår Folkhälsoinstitutet,
Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Svenska kyrkan m.fl. Rådet har
tagit fram ett program för självmordsprevention. Vi kristdemokrater anser att
programmet ska få nationell status och därför bör antas av riksdagen.
Allergi
Allergi och annan överkänslighet har ökat markant de senaste
decennierna i den industrialiserade världen. Undersökningar utförda
under 1998 visar att antalet personer som drabbas av allergier fortsätter
att öka både i Sverige och i övriga världen. Minst en tredjedel av alla
barn, ungdomar och vuxna drabbas av allergiska reaktioner i någon form.
Samhällets kostnader för allergier och annan överkänslighet kan
uppskattas till minst 5,6 miljarder kronor/år.
För att komma till rätta med problemen har några landsting och kommuner
antagit program för allergianpassning. Sådana program borde tas fram i alla
landets landsting och kommuner.
Kristdemokraterna anser att rejäla insatser fordras inom forskning,
utbildning och information för att vända trenden och stoppa ökningen av
allergier. Orsaker till överkänslighetsreaktioner och allergier är flera. Hår
från pälsdjur, pollen, damm, kvalster och vissa typer av mat är de vanligaste.
Problem med inomhusmiljön har på senare år hamnat i fokus. Byggnads-
relaterade problem som mögel, dålig ventilation och hög luftfuktighet är
vanliga exempel. Felaktiga byggmetoder, brister i kontroll och underhåll är
bidragande faktorer. Det krävs sammanhängande strategier som genomsyrar
olika områden och att konkreta handlingsplaner upprättas. Allergiproblemen
i skolan är stora. Antalet elever med allergiska problem har fördubblats på 20
år. Statistik från Folkhälsoinstitutet tyder på att nästan 40% av eleverna har
olika typer av allergier. Vi kristdemokrater ser allvarligt på att så många barn
i skolan har svåra allergiproblem. Förutom den rent medicinska och psykiska
belastningen medför det också svårigheter att kunna tillgodogöra sig
undervisningen. Attitydförändringar på området är nödvändiga. De som
drabbats av allergi måste visas respekt. De ideella föreningarna har en viktig
uppgift när det gäller kunskapsspridning inom detta område.
Vi kräver att en utredning tillsätts om vad som gjorts och kan göras för att
förebygga allergier bland skoleleverna.
Elöverkänslighet
I det moderna samhället omger vi oss med mycket ny teknik som riskerar
att skapa problem i vår miljö och för oss själva. Varje människa är unik
och reagerar därför olika på olika miljöer. Alla reaktioner är ännu inte
vetenskapligt bevisade, men människor med symtom ska mötas och be-
handlas med respekt. Konsekvenser av den nya tekniken känner vi inte
till fullt ut. Svårigheter med uppdatering finns, inte minst med tanke på
den snabba utvecklingen inom flera teknikområden.
Personer med elöverkänslighet är en grupp som tillkommit på senare år.
Symtomen innebär inte bara personligt lidande utan också kraftigt förändrade
levnadsvillkor för både den drabbade och dennes familjemedlemmar. Stora
ekonomiska uppoffringar, flyttning från invanda miljöer till ett ibland
isolerat boende i icke-elektrifierade miljöer, kan vara konsekvenser för
människor som drabbas. Många drabbade kan inte återgå till arbetet trots
elsanering, utan hamnar i arbetslöshet. Karolinska Sjukhuset i Stockholm har
under 1998 lämnat en rapport om hälsosituationen i Stockholms län. Där
framkom att ca 1,5 % av invånarna (19 000 inv.) i detta län bedöms vara
elöverkänsliga.
Vi kristdemokrater anser att problemet med elöverkänslighet bör kart-
läggas ytterligare. Forskningen inom området skall noga följas för att
nödvändiga åtgärder skall kunna vidtas.
Tobakens skadeverkningar
Det största men mest påverkbara hälsoproblemet i Sverige är
användningen av tobak. Vart tionde dödsfall har ett samband med tobak.
Tobaksanvändning fördubblar risken för hjärtinfarkt och för att avlida i
hjärtsjukdom. Risken för de yngre är ännu större. Nästan alla fall av
hjärtinfarkt före 50-årsåldern drabbar rökare. Sambandet mellan rökning
och lungcancer är starkt. 2 500 personer dör årligen av lungcancer, över
85% av dessa på grund av rökning. Tidig rökdebut och hög konsumtion
relaterar till risken för skador.
Ett av problemen med rökning är att inte enbart den rökande själv utsätts
för risker. Även omgivningen påverkas av så kallad passiv rökning.
Sidoröken innehåller dubbelt så mycket koloxid, tre gånger mer bensypren
och ca 70 gånger mer ammoniak än vad den som röker får i sig. Flera
cancerframkallande ämnen finns i mycket höga koncentrationer i tobakens
sidorök. Kristdemokraterna anser att arbetet för att undanröja riskerna vid
passiv rökning måste intensifieras.
Trots att tobaken utgör en stor hälsorisk tillkommer många nya rökare
årligen. Det behövs konkreta mål för att nedbringa antalet rökare och mot-
verka att nya tillkommer. De lokala hälsoråden bör intensifiera sitt arbete på
detta område. Samverkan med ideella krafter, exempelvis En rökfri
generation, är viktiga.
Värdefulla lagändringar inom tobaksområdet har skett de senaste åren.
Förbud mot rökning i offentliga lokaler, mot direkt tobaksreklam och mot
inköp av tobak för personer under 18 år är exempel på beslut som påverkat
attityden till tobak i rätt riktning. Flera kampanjer av olika slag riktade mot
skolor har också uppvisat goda resultat. Rapporter visar att senareläggning av
tobaks- och alkoholdebut medför flera goda effekter. De flesta stor-
konsumenter av tobak har börjat röka före 20 års ålder. Kopplingar mellan
tobaksbruk och alkoholkonsumtion kan göras.
Stor kraft bör ägnas åt att få barn och ungdomar att inte börja röka. Mycket
positivt har framkommit ur de förebyggande insatser som gjorts. Detta inne-
bär inte att målet är nått utan arbetet måste fortsätta med samma styrka. Stora
samhällsekonomiska vinster finns att hämta i effektiv tobaksprevention.
Kristdemokraterna anser att fler hälsoinformatörer bör utbildas och få ett
breddat informationsområde. Riksdagen bör också fatta beslut om förbud
mot tobaksautomater.
Alkoholprevention
Undersökningar och rapporter visar att allt fler ungdomar konsumerar
mycket alkohol och prövar narkotikapreparat. Ett växande problem är
tillverkning och smuggling av illegal sprit. På olika vägar når svartspriten
även ungdomar.
Ett allvarligt problem är att alkoholdebuten går allt längre ner i åldrarna.
Alkoholdebut vid 10-13 års ålder är numera inte ovanligt. Dessa barn
riskerar att bli storkonsumenter längre fram i livet. I en inte färdigutvecklad
kropp är risken för bestående skador stora. Huvudfrågan som borde ägnas
mer uppmärksamhet är varför ett barn börjar bruka alkohol. Familjens ovär-
derliga roll för barnen måste lyftas fram. Vad barn idag saknar mest är mer
tid med vuxna och då främst föräldrarna. En satsning på familjen är en stor
och viktig hälsofråga. Vi kristdemokrater ser med stort allvar på denna
utveckling och anser att det fordras kraftfulla åtgärder för att vända trenden.
Alkoholen är ett stort medicinskt och socialt problem. Den är orsak till
många sjukdomar och skador genom direkt påverkan eller som utlösande
faktor till våld. Vid tre av fyra våldsbrott finns alkohol med i bilden.
Diskussioner om våldsprevention måste även innefatta alkoholpolitiken.
Alkoholproblem och missbruk måste lyftas fram i samhällsdebatten.
Tystnad kring problemen kan leda till att skadorna bagatelliseras. Missbruket
är dessvärre utbrett i vårt samhälle. Var sjunde svensk man och var tjugonde
kvinna dricker någon period i livet så mycket alkohol att det allvarligt hotar
deras hälsa. Uppskattningsvis finns det ca 300 000 alkoholmissbrukare i
Sverige. På grund av missbrukets skiftande orsaker finns behov av flera
metoder och synsätt. Vi kristdemokrater anser att det bör utarbetas vård-
program för olika grupper beroende på alkoholmönster, grad av missbruk,
social livsföring och bakgrund. Det behövs vårdinstitutioner och öppenvårds-
team med inriktning mot grupper i riskzonen. Alkoholfria zoner på olika
nivåer är ett minimikrav. Detta gäller på jobbet, under uppväxttiden, i
trafiken och under graviditeten.
Inte bara missbrukaren drabbas utan även vederbörandes partner, barn,
arbetskamrater och vänner. Man beräknar att det finns minst 100 000
missbrukare som lever tillsammans med sina barn. Detta innebär att mellan
175 000-200 000 barn under 18 år lever i en familj med missbruk. Barnen
drabbas hårt och vågar i regel inte tala med någon utomstående om
förälderns missbruk. Innan missbruket upptäcks av utomstående kan stora
skador ha uppkommit.
Alkoholen är en inkörsport till narkotika. Blandmissbrukarna ökar i antal.
Resultatet av ett blandmissbruk blir ofta ett okontrollerat beteende som slutar
med våld och annan kriminalitet. En effektiv narkotikapolitik måste inklu-
dera alkoholen och tvärt om.
Ett växande problem är de stora mängder illegal sprit som smugglas in från
andra länder och den kraftigt ökade hembränningen. Kristdemokraterna anser
att arbetet mot illegal sprithantering och hembränning måste intensifieras.
Den nu föreslagna kriminaliseringen av innehav av illegal sprit är en viktig
del av detta. Kristdemokraterna anser att ANT-undervisningen i skolorna inte
får sättas på undantag så som tendensen varit under senare år. Skolan har ett
ansvar i det förebyggande arbetet. Varje skola bör utveckla hand-
lingsprogram för elevarbetet i hälsofrågor, där ANT ska ges en framträdande
roll. Kunskap hos olika ideella organisationer bör tas tillvara.
Informationsmaterial och kvalitativa metoder har utvecklats av bl.a.
nykterhetsrörelsen. Vi anser att skolan bör åläggas att förbättra ANT-
undervisningen.
Narkotikaförebyggande arbete
Uppslutningen kring målet att skapa ett narkotikafritt Sverige har varit
bred. Tanken har varit att bekämpa allt icke-medicinskt bruk av
narkotika. Bruk och missbruk av narkotika är ett brott mot normer och
värderingar, vilka är djupt förankrade hos det svenska folket. Vissa
länder har under senare år prövat att avkriminalisera innehav för eget
bruk, att medge allmän läkarförskrivning till missbrukaren och/eller
tillåta en öppen försäljning. Liknande förslag har även framförts i vårt
land. Förslag i den riktningen strider mot FN:s narkotikakonventioner
samt vetenskap och beprövad erfarenhet när det gäller att förebygga och
åtgärda narkotikamissbruk.
Vi kristdemokrater anser att ingen kraft får sparas för att uppnå målet om
ett narkotikafritt samhälle. Samhället måste klargöra att missbruket av
narkotika är oacceptabelt. Barn och ungdomar måste få klart för sig denna
inställning. Skolans roll som normöverförare och informatör även på detta
område kan inte nog betonas. Ideella organisationer som arbetar med
narkotikafrågor är värda allt stöd från samhällets sida och deras kunskap
borde utnyttjas mer av samhället. Samverkan mellan olika kompetenser och
instanser är viktig.
I Sverige skiljs ofta på socialpolitik och kriminalpolitik, trots att dessa
måste ses i ett sammanhang. Vid narkotikabekämpning räcker inte enbart
lokalt och nationellt arbete, utan även ett omfattande internationellt
samarbete är nödvändigt för att stoppa narkotikaflödet. Polisen och tullen
måste ha tillräckliga resurser för att sköta narkotikakontrollen. Krist-
demokraterna anslår i sin budgetmotion 300 miljoner kronor mer än
regeringen till tullen och polisen, för att bl a bekämpa narkotika-
brottsligheten.
Det abortförebyggande arbetet
De senaste åren har antalet aborter minskat. Samtidigt visar dock de
senaste undersökningarna på en viss ökning av antalet tonårsarborter. Det
preventiva arbetet på detta område kan inte nog betonas.
Ungdomsmottagningarna har en viktig roll i det abortförebyggande
arbetet. Allt fler ungdomar söker sig till ungdomsmottagningarna för att
få svar på olika frågor om samlevnad. Det abortförebyggande arbetet ska
präglas av djup och bred information av välutbildad personal.
Vikten av information om hälsosamma val föreligger även på detta
område. Sexualundervisningen måste fördjupas. Ansvarstagande för den
egna sexualiteten och partnern bör betonas. Konflikten vid en abortsituation
måste lyftas fram. Alla problem löses inte med subventionerade p-piller.
Risken för sexuellt överförbara sjukdomar kvarstår.
Det är synnerligen angeläget att samhället gör allt för att nedbringa antalet
aborter. En abort är alltid förenad med stora problem. Det föreligger både en
medicinsk risk och en psykisk påfrestning och etiska implikationer. Denna
fråga utvecklas närmare i vår medicinsk-etiska motion.
Relationsstörning mellan det lilla barnet och dess föräldrar
Spädbarnsforskningen det senaste årtiondet har revolutionerat kunskapen
och synen på spädbarnet, såväl dess kompetens som dess sårbarhet. Man
vet idag att den blivande mamman redan under graviditeten bygger upp
en relation till sitt barn. Samma process gäller pappan. En förändring
sker också i relationen kvinna-man i de nya rollerna som blivande
föräldrar. Att vänta barn och bli förälder är en period av utveckling på ett
djupt känslomässigt, psykologiskt plan.
Spädbarnet har behov av såväl fysisk som psykisk omsorg. En positiv,
känslomässig relation är förutsättningen för att ett spädbarn ska växa och
utvecklas normalt. Om ett fungerande samspel mellan föräldrar och barn inte
snabbt kommer till stånd, riskerar barnet att allvarligt skadas i sin
utveckling.
Spädbarnsforskningen har visat på vikten av det tidiga samspelets betydelse
och även utvecklat behandlingsformer när störningar eller hinder föreligger.
Psykologisk behandling behövs för att förändra relationsmönster och
samspel.
Tidiga insatser med kvalificerad psykologisk behandling är lönsamma
både för individen och samhället, särskilt när behandling påbörjas redan
under graviditeten. Samspelsbehandling bör ingå i verksamheten vid varje
mödravårdsenhet.
Samlevnadskriser
Med jämna mellanrum uppmärksammas det ökande antalet separationer.
Under rubriker som Separationer hotar folkhälsan och Samhället blundar
för samlevnadskrisen lyfts problemet med de många familjesplittringarna
fram från kvalificerat håll. Av de drygt 30 000 äktenskap som ingås i vårt
land varje år är tendensen att mer än 50% slutar med skilsmässa. För
samboförhållandena är siffran ännu högre. Relationsproblem i familjen
håller på att bli ett av vår tids största men minst uppmärksammade hot
mot folkhälsan. Samstämmig forskning visar att vår hälsa och livskvalitet
inte i första hand beror på vår inkomst, vår arbetsmiljö och våra vänner.
Det mest betydelsefulla är hur vi har det i familjen.
Frånskilda män drabbas inte sällan både av fysiska och psykiska besvär.
De lever i genomsnitt tio år kortare tid än gifta och sammanboende män.
Ensamstående mammor röker dubbelt så mycket, äter mer lugnande medel,
är tröttare och oftare sjukskrivna än gifta och sammanboende kvinnor. Varje
år får 45 000 barn vara med om en separation, för 10 000 av dem är det den
andra i ordningen. 25% av barnen kommer efter några år att helt förlora
kontakten med sin pappa. På alla områden i samhället framhålls vikten av
förebyggande insatser men mycket litet på samlevnadens.
Fungerande familjer är en vinst för Sverige även i samhällsekonomiska
termer. I folkhälsoarbetet bör ingå satsningar på äktenskapets och par-
förhållandets friskvård. Det kan ske genom att forsknings- och utveck-
lingsprojekt startas om att vårda relationer och hantera konflikter som kan
uppstå i en parrelation. En utbyggd familjerådgivning ska omfatta även
förebyggande relationsvård.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om långsiktighet i det förebyggande arbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att stress bör uppmärksammas i folkbildnings-
arbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utsatta grupper,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att migrän tas upp som en viktig folkhälso-
sjukdom i det aktuella folkhälsoarbetet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att migräniker efter behov har rätt till effektiva
smärtlindrande mediciner,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insatser för att förebygga självmord,
7. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts om
hur allergier bland skolelever kan förebyggas,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om elöverkänslighet,1
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tobakens skadeverkningar,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om alkoholprevention,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om narkotikaförebyggande arbete,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det abortförebyggande arbetet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om relationsstörningar mellan det lilla barnet och
dess föräldrar,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samlevnadskrisen.